Hur uppgifts- och maktfördelningen mellan den offentliga organisationens tre politiska nivåer ska se ut har debatterats under en lång tid i svensk samhällsdebatt. I denna studie riktas blicken mot den regionala nivån, beslutssfären mellan kommun och stat. Under lång tid har den svenska politiska- och administrativa indelningen dominerats av den starka enhetsstaten med kommunal självstyrelse. Samtidigt har mellannivån haft som huvuduppgift att tillhandahålla sjukvård för sina länsmedborgare, medan kommunalt styrda kommunalförbund och statliga länsstyrelser ansvarat för resterande regionala angelägenheter och frågor. Vilka som huvudsakligen utövar den politiska och offentliga makten över den regionala nivån, dess uppgifter och hur det regionala beslutsfattandet organiseras kan kopplas till olika idéer om den regionala nivåns roll i samhällsorganisationen. Samtidigt finns det få studier som med ett idébaserat perspektiv studerat den svenska regiondebatten, och i synnerhet hur denna debatt gestaltar sig idag. Uppsatsen ämnar att urskilja och beskriva de idéer och skiljelinjer om maktutövande på regional nivå som uttrycks i den svenska parlamentariska regiondebatten mellan 2007-2015 genom att studera riksdagsmotioner och den senaste parlamentariska utredningen om uppgiftsfördelningen mellan kommun, region och stat, Ansvarskommittén. Baserat på resultat från Tobias Krantz tidigare forskning om den svenska regiondebatten genomförs en idealtypsanalys av de debattinlägg som materialen utgör. Studiens resultat visar att å ena sidan är den stora majoriteten av de politiska aktörerna överens om att den regionala nivån bör stärkas genom att tillföras fler uppgifter, liksom att ett stöd finns för en ny regional indelning i territoriellt större regioner där nuvarande län slås samman. Samtidigt finns i debatten så pass skiljande uppfattningar mellan de politiska aktörerna att somliga betraktar starkare regionala självstyrelseorgan som ett sätt att vitalisera demokratin, medan andra framhåller att de anser att den regionala nivån i samhällsorganisationen helt ska avskaffas.

No description available.

The purpose of the study is to examine how pedagogues practice their authority over children in conflict situations at preschools. How are children treated based solely on them being children? And how do preschool teachers validate children’s experiences of conflicts? To get answers I proceeded by using a qualitative data collection method and a hermeneutical analysis. I collected the material for the study by observing and interviewing pedagogues to both get an idea of ​​how they act in practice and how they reason about conflict situations in the preschool. The essay is based on a childhood sociological theoretical perspective that recognizes the importance of social and cultural context. The study’s results show that pedagogues practice their authority over children in conflict situations, but that it is done in different ways. How they practice authority, treat and validate children’s experiences depend on the pedagogues’ child perspective. Even though all the pedagogues in the study want what’s best for the children, the various conflict situations have completely different outcomes, since the pedagogues interpret children and their actions in very different ways, resulting in different responses and attitudes towards the children. The consequences of these different ways to respond need to be questioned and reflected upon. It’s time that the way pedagogues practice their authority and the way they see children is brought up for discussions within the world of preschool education.

Resandet ökar i Sverige och därmed ställs nya krav på transportsystemet. Under de senaste åren har såväl standard och storlek av landets infrastruktur diskuterats av både politiker och allmänheten. Flera miljömål som regeringen har satt berör transporter och infrastruktur, vilka antagligen kräver både en ny och grönare teknik samt att personer blir mer medvetna om när och hur de ska resa. Samtidigt präglas den svenska politiken av en stark tro om att tillväxt löser många av de problem som finns idag. Investeringar i infrastrukturen är en offentlig angelägenhet som planeras och koordineras av Trafikverket. Innan det kan förverkligas måste emellertid finansiering i regeringens nationella transportplan säkerställas. Initiativtagarna för storskaliga investeringsprojekt är i regel en eller flera kommuner och regioner som vill åstadkomma en rumslig förändring hos dem. Vanligtvis är denna beslutsprocess väldigt lång och aktualiserar flera frågor som handlar om makt och rum. Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse om hur idéer och påverkansarbete används för att driva fram beslutsprocesser för investering i infrastruktur. Detta kommer att göras med hjälp av fallstudier om två stora järnvägsprojekt, vilka är Ostlänken och Oslo-Stockholm 2.55. Ostlänken är en ny och dubbelspårig höghastighetsbana som planeras att byggas mellan Järna och Linköping, med stationer för på- och avstigning vid Vagnhärad, Nyköping, Norrköping och Linköping. Under 1990-talet pågick ett omfattande påverkansarbete för att samla olika aktörer vid den här idén och lansera den på nationell nivå för att bli beviljade pengar. Förbättringar längs med järnvägsstråket mellan Stockholm och Oslo har också diskuterats sedan länge. År 2015 tog regionerna i Värmland och Örebro tillsammans med Karlstad och Örebro kommun ett gemensamt krafttag och bildade bolaget Oslo-Stockholm 2.55 AB. Idag bedriver bolaget ett omfattande påverkansarbete för att bli beviljade finansiella medel i den nationella transportplanen för att leda om tågtrafiken på ett delvis nytt stråk mellan de två huvudstäderna. För studien har politiker och tjänstepersoner intervjuats och dokument granskats närmare för att generera empiriskt material. I beskrivningarna av händelseförloppen för de båda fallen går det sedan att märka hur komplex en sådan process kan se ut. Många olika aktörer är inblandade och påverkansarbetet bedrivs på flera olika sätt samtidigt för att driva fram ett beslut om investering. En maktdiskurs som omfattar beslutsprocessen och dess mekanismer har även identifierats, samt hur olika former av maktutövande tar plats inom den. Det handlar framför allt om att placera sitt projekt på den nationella dagordningen, samt övertyga andra aktörer att projektets rumsliga föreställning är den rimliga att utgå ifrån när investeringar i infrastrukturen ska ske. Resultatet ska inte betraktas som en allmän modell om hur andra projekt ska planeras och drivas fram till egna beslut om investering. Varje projekt har sina egna motiv och förutsättningar för att lyckas. Genom att använda dem som en referens mot varandra, samt dra lärdomar av erfarenheter, kan det emellertid bidra till en större förståelse om processen som senare kan appliceras på liknade fall.

Syftet med denna uppsats var att undersöka några pedagogers syn på demokratiarbetet och barns inflytande i förskolan. För detta har vi använt oss av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex pedagoger från två förskolors verksamhet. Studiens resultat visar att pedagogerna har en stark vilja att utforma ett demokratiskt arbete som gynnar barns inflytande i förskolans diskurs. Både individuellt och kollektivt. Detta realiseras enligt pedagogerna genom att ​lyssna på barnens röster för att närma sig​barnets perspektiv samt respektera deras åsikter och viljor. Dock så kompromissas det med det demokratiska arbetet och barns inflytande då de vuxna balanserar detta mellan styrningen av vad, vem, hur och när detta inflytande får tillträde.

Denna uppsats identifierar och studerar maktstrukturer och maktutövande i ettnyreligiöst samfund som betraktas innehålla sekteristiska drag. Samfundet som kommeratt tillämpas i uppsatsen är det omdiskuterade samfundet Familjen, tidigare benämndsom Guds barn. Det undersöks även hur Michel Foucaults maktteorier kan blitillämpade på dessa maktstrukturer och maktutövanden. Den teoretiska utgångspunktenutgår ifrån Foucault maktteorier, genom innehållsanalys med kvalitativ inriktning.Resultatet påvisar att det förekommer ett antal maktutövanden och maktstrukturer inomdet aktuella samfundet, vilket alla hade möjlighet att bli associerade med Foucaults synpå makt på olika vis.Det förefinns en tråd mellan de förekommande strukturerna i Familjen och Foucaultstanke- och synsätt angående makt, med klargöranden och redogörelser hur de associeraroch sammankopplar med varandra

The study is about young women's experiences of prostitution in Sweden. The purpose of the study is to broaden the knowledge of how prostitution is initiated, affected, and managed by the sample group. The empirical data is placed in relation to intersectionality and a feminist approach and is then discussed. The intersectional perspective helps to illuminate how different factors in the lives of individuals interact in both negative and positive directions, including age, class, and gender. The feminist perspective highlights how power structures affect the sex sellers' story. The method of the study is based on an abductive thematic analysis where the empirical data is based on two biographies where three young women with experiences of prostitution tell their stories. Based on the empirical data, themes have been identified. The result presents three main themes with associated sub-themes. These themes are the problematization of the sale of sex, the imprint of the disaster and balancing in the dark. The first theme concerns the individuals' experiences that lead to and maintain prostitution. This includes sexual abuse and family constellations. The second theme deals with the psychological impact of the sale of sex and its consequences, including the women's self-hatred and the men's oppression. The third theme concerns how the women handle their situation in positive and negative ways including self-harm and the support of social networks. / Studien är av kvalitativ karaktär och handlar om unga kvinnors erfarenheter av prostitution i Sverige. Syftet med studien är att bredda kunskapen kring hur prostitution initieras, påverkas och hanteras av urvalsgruppen. Empirin ställs i förhållande till intersektionalitet samt ett feministiskt synsätt och diskuteras därefter. Det intersektionella perspektivet bidrar med att belysa hur olika faktorer i individernas liv samverkar i såväl negativ som positiv riktning, däribland ålder, klass och kön. Feministiska perspektivet belyser hur maktstrukturer påverkar sexförsäljarnas berättelse. Studiens metod utgår utifrån en abduktiv tematisk analys där empirin baseras på två biografier där tre unga kvinnor med erfarenheter av prostitution berättar sina historier. Utifrån empirin har teman identifierats. I resultatet presenteras tre huvudteman med tillhörande underteman. Dessa teman är problematisering av sexförsäljning, katastrofens avtryck och balansgång i mörkret. Under första temat berörs individernas erfarenheter som föranleder till och upprätthåller prostitutionen. Däribland sexuella övergrepp och familjekonstellationer. Under andra temat behandlas sexförsäljningens psykiska påverkan och dess följder. Inklusive kvinnornas självhat och männens maktutövande. Det tredje temat berör hur kvinnorna hanterar sin situation på positiva och negativa sätt, däribland självskadebeteenden och sociala nätverkens stöd. Studiens slutsats resulterade i att alla kan drabbas av prostitution, oavsett socioekonomisk bakgrund.

No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to examine the differences between two schools in Sweden, and how they have chosen to take advantage of / work with their extended school.In this story, I describe what a period can look like at a school in Stockholm and then how it works at a school in Gothenburg. I try to investigate what makes it work, both by reviewing schedule-sacrifices and the actual meaning of the extended school teachers mission , and what it results in in each school.I will also talk to the students in each school and ask them what they think we’re doing when they’re in class, and see if there will be any differences depending on which school. The thesis method is an essay where I will start from my story and support my questions through research in the leisure-centers role in school, leadership, the role of the extended school in workplace and my own reflections. / Denna uppsats undersöker skillnaderna mellan två skolor, en i Göteborg och en i Stockholm, och om hur de har valt att ta till vara på/arbeta med sitt fritidshem. I berättelsen skildrar jag hur en period kan se ut på en skola i Stockholm och sedan hur det fungerar på en skola i Göteborg. Jag försöker att undersöka vad det är som gör att det fungerar, både genom att se över schema-uppoffringar, meningen med fritidshemslärarens uppdrag och vad det resulterar i på respektive skolor. Jag kommer även att prata med eleverna om vad dom anser att vi fritidshemslärare gör för någonting under skoldagen, för att se om dom ser på oss olika, beroende på skola och arbetssätt. Uppsatsens metod är en essä där jag kommer att utgå ifrån min berättelse och stödja mina frågeställningar genom forskning inom fritidshemmets roll i skolan, ledarskap, tolkning av uppdraget, och mina egna reflektioner.