Denna uppsats undersöker kommungemensam översiktsplanerings funktion som ett verktyg för regional utveckling. Traditionell översiktsplanering sker inom en kommuns gränser för att peka ut önskad samhällsutveckling inom kommunen, men det finns idag exempel på kommuner som i ett försök att greppa komplexa kommunöverskridande frågor genomför delar av sin översiktsplanering tillsammans med närliggande funktionellt sammankopplade kommuner. Först i landet med denna typ av plansamarbete var Linköpings och Norrköpings kommun i Östergötland genom sin plan Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping som vann laga kraft 2010. Utifrån exemplet Linköping och Norrköping diskuteras i uppsatsen kommungemensam översiktsplanering i förhållande till omkringliggande kommuner, dagens regionala- och kommunala planeringssystem och analyserna ställs mot teorier kring bland annat regionalisering samt storstäders betydelse för samhällsutveckling i en globaliserad värld.Genom textanalys av Linköping och Norrköpings gemensamma översiktsplan, samt intervjuer med nyckelpersoner inom översiktsplanering i de två kommunerna och regionförbundet Östsam har en kärnproblematik belysts i att regionala grepp tas inom kommunal planering för större geografisk yta än vad kommunerna har rådighet över. Den gemensamma planen upplevs få en regional betydelse genom en statusökning gentemot traditionella översiktsplaner och kan tolkas styra den regionala utvecklingen genom att greppa frågor kring samhällsutveckling kopplat till städernas arbetsmarknadsregioner.

Syftet med uppsatsen är att besvara frågan om varför regeringen drog tillbaka sitt förslag om att införa storregioner. Utifrån detta har jag formulerat en forskningsfråga: Varför ändrade regeringen direktiven för indelningskommittén?Jag har genom processpårning med hjälp av dagordningsteorin analyserat händelseförloppet som ledde fram till regeringens beslut.    Resultatet visar att media har stor påverkan över hur utfallet blir och att det finns några huvudsakliga argument som framförts. Debatten har främst bestått av två argumentationslinjer mot storregioner: 1) att stora regioner skulle skapa koncentrationer av makt och i andra aspekter vara dåliga i sak och 2) att processen för bildandet av storregioner inte varit demokratisk eftersom medborgarna aldrig fått möjlighet att rösta om det som valfråga. Det har främst varit den andra argumentationslinjen som tagit betydande plats i debatten. Slutsatsen att media påverkar utfallet är baserat på dagordningsteorins teser om att dagordningen påverkar vad medborgare senare tycker; det kan i detta fallet ses som att en betydande faktor till att storregionsreformen uteblev.

Hur uppgifts- och maktfördelningen mellan den offentliga organisationens tre politiska nivåer ska se ut har debatterats under en lång tid i svensk samhällsdebatt. I denna studie riktas blicken mot den regionala nivån, beslutssfären mellan kommun och stat. Under lång tid har den svenska politiska- och administrativa indelningen dominerats av den starka enhetsstaten med kommunal självstyrelse. Samtidigt har mellannivån haft som huvuduppgift att tillhandahålla sjukvård för sina länsmedborgare, medan kommunalt styrda kommunalförbund och statliga länsstyrelser ansvarat för resterande regionala angelägenheter och frågor. Vilka som huvudsakligen utövar den politiska och offentliga makten över den regionala nivån, dess uppgifter och hur det regionala beslutsfattandet organiseras kan kopplas till olika idéer om den regionala nivåns roll i samhällsorganisationen. Samtidigt finns det få studier som med ett idébaserat perspektiv studerat den svenska regiondebatten, och i synnerhet hur denna debatt gestaltar sig idag. Uppsatsen ämnar att urskilja och beskriva de idéer och skiljelinjer om maktutövande på regional nivå som uttrycks i den svenska parlamentariska regiondebatten mellan 2007-2015 genom att studera riksdagsmotioner och den senaste parlamentariska utredningen om uppgiftsfördelningen mellan kommun, region och stat, Ansvarskommittén. Baserat på resultat från Tobias Krantz tidigare forskning om den svenska regiondebatten genomförs en idealtypsanalys av de debattinlägg som materialen utgör. Studiens resultat visar att å ena sidan är den stora majoriteten av de politiska aktörerna överens om att den regionala nivån bör stärkas genom att tillföras fler uppgifter, liksom att ett stöd finns för en ny regional indelning i territoriellt större regioner där nuvarande län slås samman. Samtidigt finns i debatten så pass skiljande uppfattningar mellan de politiska aktörerna att somliga betraktar starkare regionala självstyrelseorgan som ett sätt att vitalisera demokratin, medan andra framhåller att de anser att den regionala nivån i samhällsorganisationen helt ska avskaffas.

<p>Syftet med uppsatsen har varit att med utgångspunkt i den regionaliseringsprocess som idag äger rum i Europa, undersöka samt analysera hur regionaliseringens förändrade drivkrafter påverkar människors möjlighet att identifiera sig med denna regionalisering. För att illustrera detta har en empirisk studie av Region Skåne ur ett aktörsperspektiv genomförts, där fokus har legat på att framhäva mänskliga aspekter som identitet i motsats till de ekonomiska beträffande EU:s utveckling och mål om sammanhållning. För att undersöka detta har intervjuer och litteraturstudier genomförts, där företrädare för Region Skåne samt Sydsvenska Industri- och Handelskammaren utgjort respondenter för intervjuerna. Undersökningens resultat har sedan i uppsatsens avslutande diskussion relaterats till teorier om flödessamhället, regionalisering och identitet. En för uppsatsen central konklusion är att bristen på medborgerlig förankring i regionaliseringsprocessen riskerar att skapa en polarisering mellan platsrum och flödesrum. Riskerna med denna polarisering ligger i att vi människor inte kan relatera till flödesrummet eftersom det är något som sker utanför den mänskliga identitetssfären.</p>

<p>Mot bakgrund av de utmaningar som välfärdsstaten ställs inför i form av globaliseringen, internationaliseringen och minskande offentliga resurser måste nya sätt att främja tillväxt hittas. Därmed är statens och offentliga aktörer s möjligheter att främja näringslivsutveckling och tillväxt av intresse, liksom vilka konsekvenser de olika möjligheterna medför.</p><p>I och med utvecklingen från government och governance har lösare former av samarbeten fått ett allt större utrymme i svensk politik. Detta poängterar bland andra Vedung (2006), som ser en stark trend mot samverkan i nätverk och partnerskap. Vilka effekter som detta får ur demokrati- och effektivitetsperspektiv kan dock diskuteras. Peter Gorpe, svensk analytiker och utredare, konstaterar dessutom att partnerskap som begrepp är ”luddigt”, vilket inte underlättar slutsatser kring partnerskapens effektivitet och demokratiska förankring.</p><p>Denna studie fokuserar på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige, vilket utgör ett av åtta regionala svenska partnerskap som ansvarar för att prioritera mellan ansökningar för regionalfondsmedel. Dessa partnerskap består av en majoritet folkvalda politiker samt ledamöter som nominerats av länsarbetsnämnderna, länsstyrelserna, olika arbetsmarknadsorganisationer samt ideella föreningar och organisationer.</p><p>Sammansättningen av ledamöter utgör tillsammans med förekomsten av informella snarare än formella strukturer Strukturfondspartnerskapet till ett intressant fenomen att studera ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Därför kommer denna studie fokusera på Strukturfondspartnerskapet i Östra Mellansverige och dess ledamöters roller fungerar i praktiken och vilka konsekvenser detta får ur effektivitets- och demokratiperspektiv.</p>

<p>The aim of this study is to try to explain the process using both an actor driven perspective as well as a structural perspective examining the reasons why the County Council of Värmland wants to merge with Region Västra Götaland. The answers to the following research questions are sought to shed light on the problem: What constrained the discretion of  the political actors in the choice of region to merge with? Which role did  different political actors play? Does the study provide Game Theory, from Rational Choice theory,  and Path Dependency, from Historic Institutionalism, a new perspective and strength especially  when bringing them together? The study is limited to two policy areas, health care and regional development policy. The structural background is drawn upon the Annual Report 2008 of the County Council Värmland, the Regional Development Program and Regional Transport Infrastructure Plan 2010-2021 by Region Värmland. The chronological order of decisions and events is drawn upon protocols from various regional political organs all linked to the municipal of Värmland and the correspondence between the officials of Värmland’s municipal and the Legal, Financial and Administrative Services Agency of the State. Both the Game Theory of Rational Choice and the structural perspective of Historic Institutionalism are applied to the research work give new insights into the problem and give the theories further strength. In relation to the negotiations has the lack of information been significant and can in part explain why the municipal of Värmland wants to merge with Region Västra Götaland. In short, the answer to the research question is that they did not have any other choice.</p>

Syftet med uppsatsen har varit att med utgångspunkt i den regionaliseringsprocess som idag äger rum i Europa, undersöka samt analysera hur regionaliseringens förändrade drivkrafter påverkar människors möjlighet att identifiera sig med denna regionalisering. För att illustrera detta har en empirisk studie av Region Skåne ur ett aktörsperspektiv genomförts, där fokus har legat på att framhäva mänskliga aspekter som identitet i motsats till de ekonomiska beträffande EU:s utveckling och mål om sammanhållning. För att undersöka detta har intervjuer och litteraturstudier genomförts, där företrädare för Region Skåne samt Sydsvenska Industri- och Handelskammaren utgjort respondenter för intervjuerna. Undersökningens resultat har sedan i uppsatsens avslutande diskussion relaterats till teorier om flödessamhället, regionalisering och identitet. En för uppsatsen central konklusion är att bristen på medborgerlig förankring i regionaliseringsprocessen riskerar att skapa en polarisering mellan platsrum och flödesrum. Riskerna med denna polarisering ligger i att vi människor inte kan relatera till flödesrummet eftersom det är något som sker utanför den mänskliga identitetssfären.

<p>The aim of the study is to examine different statements for and against regional identity in the research of the new organisation of the Swedish society. The aim is also to observe in what extend the Swedish committee of responsibility has had an awareness of the identity politics in its effort to improve the presumptions for the new, successful regional division.</p><p>The questions are:</p><p>1. In which ways do the opinions of the participant of the work of the committee of responsibility, coincide and differ when it comes to the importance of the regional identity in the case of a new regional division?</p><p>2. How has the committee of responsibility worked on development of consciousness and mobilisation for the creation of the regional identity in its final report?</p><p>A method called the argumentation analysis was used in this study. The documents that were analysed were all linked to the research of a new Swedish organisation. The conclusion of the study is that even though the committee’s reasoning concords in many ways with the theory, it would be fallacious to say that the committee has been working on development of consciousness and mobilisation for the creation of the regional identity.</p>

Den sydsvenska regionbildningen är en förening som tillsammans står bakom en avsiktsförklaring för att slå samman Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Skåne till en region med eget utvecklingsansvar. Förslag på att Sverige borde införa regioner med eget utvecklingsansvar lade den statliga utredningen, kallad Ansvarskommittén, fram efter att utförligt undersökt hur Sveriges samhällsorganisation kan förbättras. Efter Ansvarskommittén lade fram sitt förslag diskuterades det kring regionbildningar runt om i Sverige, men dessa diskussioner har en efter en lagts ner, förutom den sydsvenska regionbildningen och denna uppsats vill försöka ta reda på varför. Syftet med denna uppsats utgår ifrån att ta reda på om argumentationen för att bilda region som presenteras i Ansvarskommitténs utredning är drivkraften bakom den sydsvenska regionbildningen. För att ha underlag för att besvara detta syfte utgick jag från följande frågeställning Vilka huvudargument lade Ansvarskommittén i sin utredning fram för regionalisering i Sverige?, Vilka likheter och skillnader finns det i huvudargumenten för regionalisering från Ansvarskommittén i förhållande till den sydsvenska regionbildningens sätt att resonera kring en regionalisering? och Mot bakgrund av forskningslitteratur om regionalism, nyregionalism och regionalisering, i vilken utsträckning kan dessa begrepp kopplas samman med Ansvarskommitténs utredning? För att besvara syftet utgick jag från Ansvarskommitténs utredningsdokument och dokument från den sydsvenska regionbildningen. Genom kvalitativ textanalys i form av idéanalys och argumentationsanalys kom jag fram till att det verkar som att den sydsvenska regionbildningen har sin drivkraft i Ansvarskommitténs argumentation.

This is a study of how democracy is affected by regionalization. The study focuses on values related to the democracy; these values are representative, transparency, participation, anchoring of decisions and accountability. The case study for this essay is the Regional Development Council of Värmland case study of Region Värmland. 1997 a proposition was put forward the Swedish government about changes in responsibilities regarding four Swedish counties. It was decided that Kalmar, Gotland, Skåne and Västra Götaland County would be part of pilot project with extended regional autonomy. Region Värmland was formed at 2001 as a Region Development Council and was at 2007 transformed to a co-cooperative body. Region Värmland has an indirectly elected council, i.e. the members are not directly elected in the regions but nominated by its constituent members. The reason for choosing Region Värmland as a case study is because it is indirectly elected.    The aim of this essay is to explore if becoming a region has affected the democracy and within the county and the democratic values, representative, transparency, participation, anchoring of decisions, and accountability. This is done by text analysis of regulatory documents which sets out the working procedures of the Region Värmland. The results founds is that some values of democracy have weakened at the regional level of governance. Representativeness is one democratic value that weakens of because of the indirectly elected council. But at the same time it have strengthened because it is in all cases the politicians that we have chosen and feel confident for that govern our region. Further the study found that value of accountability with this type of governance has weakened of that reason that we can´t control our politicians with threats or promises at the next election. Transparency, participation and anchoring of decisions are values that do not seem to be affected negative, rather positive as these democratic values ​​increase when the decision-making comes closer to the citizen. So the conclusions is when municipalities which work together with other actors in the form of public authorities, organizations, businesses and the public to jointly strive to improve the future of Värmland is positive from a democratic perspective.