Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2006.

<p>Den här uppsatsens syfte är att ta reda hur olika regionala sammanslagningar eller en regions expansion kan komma att påverka människan på mikronivå, därtill skaffa sig en större förståelse för vad regionala identiteter och dess samspel mellan och inom olika regioner innebär och även skaffa sig en ökad förståelse för fenomenet ”vi mot dem”.</p><p>Fokus i uppsatsen är det förslag som Regeringens Ansvarskommitté tagit fram angående en sammanslagning av Sveriges län till nio regioner, där uppsatsen kommer att behandla vd som händer med människors regionala identitet vid en sådan sammanslagning. Förslaget innebär då att Värmlands och Örebro län ska slås samman.</p><p>Uppsatsen är uppbyggd på studier av aktuell litteratur, dels genom tidsskrifter om politisk och kulturell geografi och dels genom noga utvald litteratur främst inom ämnet kulturgeografi. Den litteratur som studerats och valts ut har även använts som teoretiska referensramar, på vilken intervjufrågor baseras. Uppsatsen är således även delvis uppbyggd på djupintervjuer, vilka sedan jämförs och analyseras tillsammans med teorin med hjälp av en analysmodell.</p><p>Karlstadbor har en väldigt stark identitet som värmlänningar, vilka då har sin identitet starkt kopplat till landskapet Värmland. Administrativa gränser av olika slag är inte så betydelsefulla när det handlar om människors identitet. Då Värmland har ett så starkt varumärke i landskapet så är det främst landskapet som identiteten grundar sig i vilket då innebär att en ny gränsdragning inte spelar någon större roll för den värmländska identiteten. Med en stark identitet tillkommer många olika företeelser. De Karlstadbor som intervjuades för denna uppsats ansåg t.ex. att Örebro län inte vara lika kulturellt betingat och inte lika vackert landskap som Värmland. Det framkom att de största kopplingarna som gjordes till Örebro län var av negativ art. Vidare så är den hänsyn som Ansvarskommittén tagit angående vad som händer med människors regionala identitet vid en eventuell sammanslagning inte tillräcklig. Rapporten har klargjort för vissa företeelser men ej belyst de olika faktorerna som påverkar vår regionala identitet, i någon större utsträckning, vilket anses som otillräckligt.</p>

Den här uppsatsens syfte är att ta reda hur olika regionala sammanslagningar eller en regions expansion kan komma att påverka människan på mikronivå, därtill skaffa sig en större förståelse för vad regionala identiteter och dess samspel mellan och inom olika regioner innebär och även skaffa sig en ökad förståelse för fenomenet ”vi mot dem”. Fokus i uppsatsen är det förslag som Regeringens Ansvarskommitté tagit fram angående en sammanslagning av Sveriges län till nio regioner, där uppsatsen kommer att behandla vd som händer med människors regionala identitet vid en sådan sammanslagning. Förslaget innebär då att Värmlands och Örebro län ska slås samman. Uppsatsen är uppbyggd på studier av aktuell litteratur, dels genom tidsskrifter om politisk och kulturell geografi och dels genom noga utvald litteratur främst inom ämnet kulturgeografi. Den litteratur som studerats och valts ut har även använts som teoretiska referensramar, på vilken intervjufrågor baseras. Uppsatsen är således även delvis uppbyggd på djupintervjuer, vilka sedan jämförs och analyseras tillsammans med teorin med hjälp av en analysmodell. Karlstadbor har en väldigt stark identitet som värmlänningar, vilka då har sin identitet starkt kopplat till landskapet Värmland. Administrativa gränser av olika slag är inte så betydelsefulla när det handlar om människors identitet. Då Värmland har ett så starkt varumärke i landskapet så är det främst landskapet som identiteten grundar sig i vilket då innebär att en ny gränsdragning inte spelar någon större roll för den värmländska identiteten. Med en stark identitet tillkommer många olika företeelser. De Karlstadbor som intervjuades för denna uppsats ansåg t.ex. att Örebro län inte vara lika kulturellt betingat och inte lika vackert landskap som Värmland. Det framkom att de största kopplingarna som gjordes till Örebro län var av negativ art. Vidare så är den hänsyn som Ansvarskommittén tagit angående vad som händer med människors regionala identitet vid en eventuell sammanslagning inte tillräcklig. Rapporten har klargjort för vissa företeelser men ej belyst de olika faktorerna som påverkar vår regionala identitet, i någon större utsträckning, vilket anses som otillräckligt.

I februari 2007 redovisade ansvarskommittén sitt slutbetänkande för regeringen. I sitt slutbetänkande föreslår ansvarskommittén en omstrukturering där 6-9 regionkommuner kommer att ersätta dagens 21 landsting, samtidigt kommer 6-9 län, sammanfallande med de föreslagna regionkommunerna, att ersätta dagens 21 län. Den föreslagna omstruktureringen har fått regionaliseringsdebatten att åter blossa upp i Sverige. I debatten är det tydligt att känslorna för den egna regionen varierar mellan olika regioner, då vissa regioner vurmar mer och andra mindre för den egna regionen. Vad beror detta på? Handlar det om regional identitet eller avsaknaden av densamma? Dessa frågor ligger till grund för denna uppsats med syfte att undersöka hur region och regional identitet konstrueras och rekonstrueras i tidningsmedia. Jag har valt att analysera regionaliseringsdebatten i de två försöksregionerna Skåne och Västra Götaland. Det empiriska materialet har bestått av tidningsartiklar i form av såväl ledare och nyhetsartiklar som insändare och debattartiklar. Den kritiska diskursanalysen har använts som analysredskap. Analysen av Skåne visar att det finns en uttalad regional identitet i regionen. Den regionala identiteten bygger på en maktkamp mellan stat och region vilket synliggörs i konstruktionen av ett ”vi” och ett ”dem”. Konstruktionerna skapas diskursivt genom ordval, symbolspråk och explicita diskussioner om den regionala identiteten. Analysen av Västra Götaland visar att det inte finns en uttalad regional identitet i regionen. Konstruktionen av ”dem” återfinns men konstruktionen av ”vi” saknas. I regionen framställs regional identitet som en meningslös identifikation. Analysen visar att den regionala identiteten är en föreställd gemenskap som konstrueras och rekonstrueras i den diskursiva praktiken. De regionala identiteterna är kontextuella och föränderliga vilket innebär att de kan komma att förändras vid en eventuell omstrukturering.

<p>I februari 2007 redovisade ansvarskommittén sitt slutbetänkande för regeringen. I sitt slutbetänkande föreslår ansvarskommittén en omstrukturering där 6-9 regionkommuner kommer att ersätta dagens 21 landsting, samtidigt kommer 6-9 län, sammanfallande med de föreslagna regionkommunerna, att ersätta dagens 21 län. Den föreslagna omstruktureringen har fått regionaliseringsdebatten att åter blossa upp i Sverige. I debatten är det tydligt att känslorna för den egna regionen varierar mellan olika regioner, då vissa regioner vurmar mer och andra mindre för den egna regionen. Vad beror detta på? Handlar det om regional identitet eller avsaknaden av densamma? Dessa frågor ligger till grund för denna uppsats med syfte att undersöka hur region och regional identitet konstrueras och rekonstrueras i tidningsmedia. Jag har valt att analysera regionaliseringsdebatten i de två försöksregionerna Skåne och Västra Götaland. Det empiriska materialet har bestått av tidningsartiklar i form av såväl ledare och nyhetsartiklar som insändare och debattartiklar. Den kritiska diskursanalysen har använts som analysredskap. Analysen av Skåne visar att det finns en uttalad regional identitet i regionen. Den regionala identiteten bygger på en maktkamp mellan stat och region vilket synliggörs i konstruktionen av ett ”vi” och ett ”dem”. Konstruktionerna skapas diskursivt genom ordval, symbolspråk och explicita diskussioner om den regionala identiteten. Analysen av Västra Götaland visar att det inte finns en uttalad regional identitet i regionen. Konstruktionen av ”dem” återfinns men konstruktionen av ”vi” saknas. I regionen framställs regional identitet som en meningslös identifikation. Analysen visar att den regionala identiteten är en föreställd gemenskap som konstrueras och rekonstrueras i den diskursiva praktiken. De regionala identiteterna är kontextuella och föränderliga vilket innebär att de kan komma att förändras vid en eventuell omstrukturering.</p>

<p>The aim of the study is to examine different statements for and against regional identity in the research of the new organisation of the Swedish society. The aim is also to observe in what extend the Swedish committee of responsibility has had an awareness of the identity politics in its effort to improve the presumptions for the new, successful regional division.</p><p>The questions are:</p><p>1. In which ways do the opinions of the participant of the work of the committee of responsibility, coincide and differ when it comes to the importance of the regional identity in the case of a new regional division?</p><p>2. How has the committee of responsibility worked on development of consciousness and mobilisation for the creation of the regional identity in its final report?</p><p>A method called the argumentation analysis was used in this study. The documents that were analysed were all linked to the research of a new Swedish organisation. The conclusion of the study is that even though the committee’s reasoning concords in many ways with the theory, it would be fallacious to say that the committee has been working on development of consciousness and mobilisation for the creation of the regional identity.</p>

Uppsatsen belyser hur mat genom att kopplas till geografiskt ursprung länkas samman till en matkulturell identitet. Med utgångspunkt i projektet Ny Nordisk Mat undersöks matkultur som process, för att försöka förstå hur projektet bidrar till konstruktionen och värdetillskrivningen av den nordiska maten, samt hur detta bidrar till att skapa och upprätthålla regional identitet. Analysen av det empiriska materialet tar stöd i fyra teoretiska perspektiv/begrepp: Björkholms (2011) teoretiska modell över kulturarv som process, Billigs (1995) teori om banal nationalism, Kullgrens (2000) idéer om regional identitet samt Aronczyks (2013) teori om nationell märkesprofilering. Det empiriska materialet utgörs av texter utgivna av och relaterade till projektet Ny Nordisk Mat, som studeras med hjälp av diskursanalys inspirerad av Foucaults arkeologiska analys. Analysen visar att värdetillskrivningen av de nordiska råvarorna sker genom kopplingar till det nordiska landskapet och klimatet. I samband med värdetillskrivningen sker även en hierarkisering och positionering gentemot andra regioner och matkulturer. Vidare visar analysen hur konstruktionen av den nordiska matkulturen och identiteten legitimeras genom hänvisning till konkurrens och en hotande global livsmedelsmarknad präglad av likriktning och ohälsosam snabbmat. Genom att kombinera hänvisningar till historisk nordiskt förgånget med den globala nutiden och framtiden får den nordiska identiteten fotfäste. Genom en implementering av Ny Nordisk Mat:s ”ideologi” i alla sociala skikt i form av smakutbildning och nordisk mat på officiella matinstitutioner möjliggörs upprätthållandet och reproduktionen av den nordiska identiteten och den matkulturen. Analysen visar att arbetet med att konstruera en den nordiska matkulturen och identiteten till stor del är en varumärkningsprocess, där en viktig del utgörs av att balansera mellan det regionala och det internationella. Genom ett strategiskt urval kan samma värden som används för att marknadsföra och differentiera Norden på den gastronomiska kartan appliceras universellt. Nationalistiska tendenser avslås genom en förståelse av att den nordiska regionen och maten förtjänar att synas och inta vad som upplevs vara en rättmätig position på den gastronomiska arenan. Samtidigt finns det tecken som tyder på att det, när det väl skapats en tydlig identitet och matkultur, är lättare att öppna upp för influenser utifrån. Uppsatsen öppnar därmed upp för frågan om huruvida skapandet av gränser är en förutsättning för ökad tolerans inom regionala matpraktiker.

Examensarbetet undersöker hur och varför geografilärare på gymnasiet tar upp frågor om region och regional identitet i allmänhet, och i synnerhet med koppling till Öresundsregionen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem pedagoger. Resultatet från undersökningen visar att begreppet region används i stor utsträckning i undervisningen. Regional identitet används däremot inte i lika stor utsträckning som begrepp men finns med som innebörd. Undersökningen visar även att pedagogerna är väl medvetna om elevers vardag och hur de använder sig av den. Detta är något som kan användas i ett större format i geografins undervisning om region och regional identitet.Nyckelord: gymnasieskolan, geografi, region, regional identitet i undervisning, elevers identifikation med Öresundsregion,

Under 1500- och 1600-talet invandrade tusentals finska bönder till Sverige varav många bosatte sig i Värmland. En del av de så kallade skogsfinnarnas matkultur har kommit att leva kvar och sedan utvecklats såsom motti/nävgröt och skrädmjöl, och idag anses de vara en viktig värmländsk tradition. Syftet med denna uppsats är att utifrån intervjupersoners och informanters berättelser undersöka hur nävgröt och skrädmjöl konstrueras och bevaras som en tradition och ett matkulturarv i Värmland, samt att belysa hur konstruerandet och bevarandet kan förstås utifrån en lokal och regional identitet. Materialet består av intervjuer med fem personer som på olika sätt aktivt brukar och bevarar nävgröt och skrädmjöl i offentliga sammanhang i Värmland, samt arkivmaterial där olika informanter lämnat information om skrädmjöl och/eller nävgröt. Uppsatsen visar hur nävgröt och skrädmjöl genom människors mer eller mindre aktiva val konstrueras som en tradition och ett matkulturarv, samt hur deras och platsens lokala och regionala identitet formas och framställs genom matkulturen.

<p>I Sverige har det pågått en fyra decennier lång regiondebatt om hur den regionala förvaltningen ska organiseras. Denna debatt har resulterat i ett beslut om en försöksverksamhet med regionalt självstyre i fyra län från 1 juli 1997 till 31 december 2002. I den regionala försöksverksamheten som ytterligare har förlängts till 2006 ingår Kalmar, Gotland, Skåne och Västra Götaland. De två sistnämnda regionerna är mitt undersökningsmål. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram de väsentliga faktorer/element som kan relateras till och förknippas med regional identitet. Fokus för min uppsats ligger på svenska regioner och regiondebatt.Den regionala identiteten har uppmärksammats av många forskare och debattörer eftersom den ses som en förutsättning för en regional kontinuitet och framgångsrik utveckling. En hel del politiska debatter ägnar sig antingen åt att tona ned eller lyfta fram den regionala identitetens betydelse för den nationella statens framtida roll och status. Mitt undersökningsområde är regionerna Skåne och Västra Götaland och uppsatsens fokus ligger på den regionala identiteten.</p>