I Sverige har det pågått en fyra decennier lång regiondebatt om hur den regionala förvaltningen ska organiseras. Denna debatt har resulterat i ett beslut om en försöksverksamhet med regionalt självstyre i fyra län från 1 juli 1997 till 31 december 2002. I den regionala försöksverksamheten som ytterligare har förlängts till 2006 ingår Kalmar, Gotland, Skåne och Västra Götaland. De två sistnämnda regionerna är mitt undersökningsmål. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram de väsentliga faktorer/element som kan relateras till och förknippas med regional identitet. Fokus för min uppsats ligger på svenska regioner och regiondebatt.Den regionala identiteten har uppmärksammats av många forskare och debattörer eftersom den ses som en förutsättning för en regional kontinuitet och framgångsrik utveckling. En hel del politiska debatter ägnar sig antingen åt att tona ned eller lyfta fram den regionala identitetens betydelse för den nationella statens framtida roll och status. Mitt undersökningsområde är regionerna Skåne och Västra Götaland och uppsatsens fokus ligger på den regionala identiteten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur identitet och processer av identitetsförändring påverkas av uppfattningar om platser och en regional flytt. Detta med fokus på Tornedalingar som har flyttat bort från Tornedalen. För att uppnå detta syfte intervjuades fyra utflyttade tornedalingar, varpå datamaterialet analyserades genom tematisk analys. I likhet med tidigare forskning som har visat att rötter är av stor vikt för människors identitet, visar den här studiens huvudslutsatser att rötter även är av stor vikt för tornedalingars identitet och förhållningssätt. Slutsatserna påvisar även att en flytt från Tornedalen i sig inte nödvändigtvis påverkar identiteten, men kan leda till att individer träder in i nya sociala sammanhang som i sin tur kan kopplas till identitetsförändring.

<p>Uppsatsens syfte är att analysera om det finns en medvetenhet om regional identitet och image inom regionen Satakunta, samt om åsikterna om utformningen av den regionala identiteten och imagen är konkretiserade, eller inte. Utifrån en studie av Jazzmusikfestivalen i Björneborg undersöks detta. I och med det diskuterar författaren huruvida evenemang har en roll i skapandet av en attraktiv och konkurrenskraftig region. Syftet är också att undersöka om det finns samarbeten i regionen för att göra den attraktiv och konkurrenskraftig. För att få svar på syftet har författaren använt sig av primärdata i form av intervjuer med representanter från Björneborgs stad, Björneborg turistbyrå, Landskapsförbundet, Satakunta Tourist och Björneborg Jazzmusikfestival. Två av intervjuerna har genomförts via telefon och fyra intervjuer har genomförts via e-post.</p><p>Resultaten visar att det i Satakunta finns en medvetenhet om regionens identitet och image, men att det inte finns en gemensam åsikt om vad dessa är. Det finns även olika åsikter om förmågan att skapa regional identitet och image i regionen. Undersökningen visar att Jazzmusikfestivalen bidrar till regional identitet och image i regionen Satakunta, men att den i huvudsak bidrar till detta i staden Björneborg. Festivalen bidrar även till en attraktiv och konkurrenskraftig region, trots att det inte finns en gemensam tanke i regionen om vad som är regionens identitet och image och skapandet av dessa. Resultaten visar även att det finns samarbeten för att göra regionen attraktiv och konkurrenskraftig.</p>

Uppsatsens syfte är att analysera om det finns en medvetenhet om regional identitet och image inom regionen Satakunta, samt om åsikterna om utformningen av den regionala identiteten och imagen är konkretiserade, eller inte. Utifrån en studie av Jazzmusikfestivalen i Björneborg undersöks detta. I och med det diskuterar författaren huruvida evenemang har en roll i skapandet av en attraktiv och konkurrenskraftig region. Syftet är också att undersöka om det finns samarbeten i regionen för att göra den attraktiv och konkurrenskraftig. För att få svar på syftet har författaren använt sig av primärdata i form av intervjuer med representanter från Björneborgs stad, Björneborg turistbyrå, Landskapsförbundet, Satakunta Tourist och Björneborg Jazzmusikfestival. Två av intervjuerna har genomförts via telefon och fyra intervjuer har genomförts via e-post. Resultaten visar att det i Satakunta finns en medvetenhet om regionens identitet och image, men att det inte finns en gemensam åsikt om vad dessa är. Det finns även olika åsikter om förmågan att skapa regional identitet och image i regionen. Undersökningen visar att Jazzmusikfestivalen bidrar till regional identitet och image i regionen Satakunta, men att den i huvudsak bidrar till detta i staden Björneborg. Festivalen bidrar även till en attraktiv och konkurrenskraftig region, trots att det inte finns en gemensam tanke i regionen om vad som är regionens identitet och image och skapandet av dessa. Resultaten visar även att det finns samarbeten för att göra regionen attraktiv och konkurrenskraftig.

The aim of the study is to examine different statements for and against regional identity in the research of the new organisation of the Swedish society. The aim is also to observe in what extend the Swedish committee of responsibility has had an awareness of the identity politics in its effort to improve the presumptions for the new, successful regional division. The questions are: 1. In which ways do the opinions of the participant of the work of the committee of responsibility, coincide and differ when it comes to the importance of the regional identity in the case of a new regional division? 2. How has the committee of responsibility worked on development of consciousness and mobilisation for the creation of the regional identity in its final report? A method called the argumentation analysis was used in this study. The documents that were analysed were all linked to the research of a new Swedish organisation. The conclusion of the study is that even though the committee’s reasoning concords in many ways with the theory, it would be fallacious to say that the committee has been working on development of consciousness and mobilisation for the creation of the regional identity.

I Sverige har den regionala planeringsnivån traditionellt sett varit svag till fördel för den kommunala. Sedan 1990-talet har mandaten för regional planering ökat inom såväl EU som i Sverige vilket indikerar att planeringen i allt större utsträckning regionaliseras. Policybegrepp som territoriell sammanhållning och konkurrens har i denna kontext kommit att bli centrala. För planerare innebär det att kommunala perspektiv behöver jämkas med regionala. Att öka kännedomen om dessa förhållanden är särskilt relevant i regioner där det råder stora inomregionala skillnader och där möjligheten att påverka varierar sinsemellan aktörerna. Denna studie syftar till att skapa en ökad förståelse av hur regional planering kan förstås som ett instrument för territoriell sammanhållning. Det görs genom att dels undersöka hur olika planeringskalor förhåller sig till territorialitet och territoriell sammanhållning, dels genom att undersöka hur arbetsformer och samverkan för regional planering tar sig uttryck mellan centrum och periferi samt i gränslandet mellan hårda och mjuka rum. Uppsatsen antar en kvalitativ teori- och metodansats i form av en fallstudie där Region Örebro län utgör det studerade caset. Centrala begrepp i studien är regional institutionalisering, hårda, mjuka och penumbrala rum, regional identitet samt centrum och periferi. Dessa begrepp utgör tillsammans studiens teoretiska ramverk vilket bidrar till begreppsliggörandet av hur regional planering kan förstås som ett instrument för territoriell sammanhållning i den regionala sammanhållningsdiskursen. Grundläggande i studiens teoretiska ansats är förståelsen av regioner som socio-spatiala konstruktioner som skapas och omskapas i samspelet mellan människor och genom olika nätverk, aktörer och samhällsprocesser. För insamling och bearbetning av empiri används en kombination av dokumentstudie och semistrukturerade intervjuer. Empirin består dels av regionala och kommunala dokument i form av regional utvecklingsstrategi (RUS) och kommunala översiktsplaner (ÖP), dels av tjänstepersoners upplevda erfarenheter av regional planering inom kommunal och regional verksamhet. Analys av empiri genomförs med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen dras slutsatsen att det inom Region Örebro län finns varierade beskrivningar och upplevelser av territorialitet, territoriell sammanhållning och regional identitet. I såväl dokumenten som i intervjuerna framgår det att arbetsformer och samverkan för regional planering antar olika former mellan olika aktörer. Det kan i sin tur delvis härledas till nivån av upplevd inkludering och inflytande samt det behov av utbyte som aktören anser sig ha i en viss fråga. Aspekter som regional identitet, funktionella regioner, geografisk lokalisering, befolkningsutveckling samt resurser tycks i sammanhanget ha betydelse för såväl behovet av sammanhållning som möjligheten att delta i den regionala planeringen. Trots detta är samtliga tjänstepersoner eniga om att regional planering är ett viktigt instrument för att uppnå territoriell såväl som relationell sammanhållning, bland annat genom att fungera som en gemensam plattform för dialog, där möjligheter att påverka den regionala utvecklingen ges.

The purpose of this study was to investigate the problems of building a new region in the Southeast part of Sweden. The idea of a big south Swedish region is brand new; no former studies in this area have been done before. The main analytical focus of this study is legitimacy, identity and democratic credentials. The study has been carried out by interviews with several leaders in organizations working with the collaborations of the smaller regions in to the big region. The method of this study has been a single-case study and dialogue interviews. The interviews have been made from an analytical framework. The results show that all organizations are consistent that the democracy will be more clear with a directly elected regional parliament and three levels of administration; the state, the region and the city but it has also shown a concern about the distance between citizens and the politicians in a new big region. Almost all organizations admit that identification is an important issue. They think that identity is not a main reason to build a region upon due to the debate about identity among citizens and political parties in the north Kalmar County, Kronoberg County and the Southwest side of the Skåne County about other region possibilities. If the organizations fail to convince the citizens in the Counties about the advantages of the new region, the citizen’s legitimacy towards the new region will also fail. Then they start to work against each other instead of together in the new region. Two organizations admit that the Swedish European Union membership have had an impact on the discussions about a new regional level.