Vargens återkomst har gett upphov till olika attitydsyttringar, boende i vargområden är i regel mernegativa till vargen än de som bor utanför dessa områden. Genom att mäta vilka attityder som finnstill varg kan forskare ge incitament till makthavare om hur vargförvaltningen upplevs avallmänheten.Den här studien är en kartläggning av forskningsläget under åren 2000 – 2014 rörande attityder tillvarg i Sverige och Norge. De variabler/grupper av individer som forskare inom området använderför att mäta vem som har vilken attityd är jägare, djurägare, boende på landsbygd utanför vargområde, boende på landsbygd i vargområde, boende i stad med flera. Vi finner att studierna tar uppteorierna social representation, centrum och periferi och NIMBY (Not In My Backyard). Manproblematiserar dessa i varierande grad utifrån de teorier som används. Något vi menar ärproblematiskt då forskningen blir enkelspårig och grund. Vi vill se en bredare problematiseringutifrån de teorier som redan framkommit i forskningen och ifrågasätter varför inte fler teorier ochvariabler undersöks. Vi efterfrågar ett vidare perspektiv där forskaren exempelvis gör tolkningarutifrån olika samhälleliga maktfigurationer.

This essay examines how local literature from the region of Västerbotten in Sweden can be used in the teaching of values in the Swedish upper secondary school. A postcolonial perspective is used in an analysis of three novels and two short stories from the region. The works in focus of this analysis is The Tar Still(1953) by Sara Lidman,The march of the musicians(1978) by P O Enquist, Hash(2002) by Torgny Lindgren and two short stories from Beasts and Other Stories (2015) by Stina Stoor.The analysis focuses on how the construction of center and periphery is constructed in these stories. Then it is discussed how the concept of center and periphery can be used in the teaching of values. The result shows that the use of language, the attitude towards different geographical places and the constant negotiations of power in relationships, are areas where these novels and short stories relates to a postcolonial writing tradition. The values system in the Swedish school contains writings about cultural identity and democratic values that can be addressed through teaching local literature using a postcolonial perspective. These themes are to be found at different levels in these stories, in the stylistics as well as in the plot. The essay uses theories by Louise Rosenblatt, Martha Nussbaum and Gunilla Molloy to discuss the possibilities with this sort of literary teaching. Representation and a broadening of literary experiences is discussed as two of the foremost advantages with this type of local literary teaching.

Mot bakgrund av ett ökat intresset för stadskärnan, i både svensk planeringskontext och i diskursen om staden, belyser den här studien den svenska planeringspraktikens intresse för stadskärneutveckling i perifera områden. Syftet med studien är att kritiskt analysera hur periferin konstrueras som rum för stadskärneutveckling och att fördjupa förståelsen för vad detta innebär för planeringen av staden. Studiens teoretiska och metodologiska ramverk utgår från ett diskursteoretiskt förhållningssätt vilket för med sig ett antal logiker och begrepp som använts för analysen av det empiriska materialet. Det empiriska materialet tar utgångspunkt i hur utbyggnadsområdet Hyllie i Malmö. Tongivande för utbyggnaden av Hyllie är att områdets perifera läge framhålls som en tillgång för Malmö. Analysen har inneburit en kvalitativ bearbetning av text-, bild- och kartmaterial som berör omvandlingen av Malmö som postindustriell stad som kommunalt planeringsprojekt. För att fördjupa förståelsen för hur periferin rekonstrueras som rum för stadskärneutveckling och vad det får för konsekvenser för planeringen av staden, har analysen utgått från ett antal forskningsfrågor vilka syftar till att förstå stadskärneutveckling som diskursiv praktik med fokus på staden som diskurs, dess organiserande begrepp och konstitutiva utsida. För att förstå hur Hyllie ges en rekonstruerad betydelse i Malmö, där periferin lyfts fram som en tillgång, har därför periferin analyserats som ett begrepp som utgör föremål för en diskursiv kamp om dess meningsskapande. Studien pekar på att periferins rekonstruerade meningsskapande kan ses som ett uttryck för Malmös representationskris, där sökandet efter en postindustriell identitet är centralt. I planeringen av Hyllie ges periferin en rekonstruerad betydelse i syfte att utgöra fortsättningen på Malmös omvandlingsprocess från industristad till postindustriell stad. Detta sker genom att utveckling av stadskärnan artikuleras som en generell lösning och som något som kan representera hela staden och alla invånare. De viktigaste resultaten ligger i att rekonstruktionen av periferin bygger på en diskursiv praktik som upprätthåller en hierarkisk relation mellan centrum och periferi genom att bortse från många av stadens sociala problem.

The thesis strives to reveal the dynamics between a central and a peripheral shopping area in Kalmar, Sweden. The establishment of larger shopping centers has become a hallmark of postindustrial cities. Cities globally are at risk of creating an urban economic rift between the central and peripheral shopping areas. By establishing major shopping venues around the traditional central business districts, cities hope to create a larger customer hinterland and thereby also increased economic growth. The aim of this thesis is answered by two research questions regarding collaboration and competition between two shopping areas; the central Kvarnholmen and peripheral Hansa City Mall. As it theoretical framework, the thesis mobilizes discussions on the postindustrial city as well as additional economic theory concerning the so-called Disneyization. An overview over previous research is provided, and empirical data was produced through the following methods; Semi-structured interview, structured interview, simple observation and document analysis. The results were analyzed using a universal approach.   The thesis concludes that the dynamics between the two shopping areas are fluctuating; sometimes characterized by cooperation, other times by competition. Kalmar municipality’s retail strategy aims and encourages the shopping areas to collaborate. When seeing Kalmar on a smaller scale, this is surely the case: the shopping areas are seemingly united, with common image production and working together towards their hinterland. Viewing the dynamics on a larger local scale, however, a strong competition between Kvarnholmen and Hansa City Mall is evident; as both shopping areas strive to retain their consumers on their specific area of trade.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn. Vidare iakttas en konflikt mellan politisk ideologi och en motvilja att kritisera politiska allierade hos Arbetarbladet, låg nivå av kritik hos Norrlandsposten, samt en tendens mer karaktäristisk av en perifer tidning hos Norrlandsposten. Slutsatsen som dras är att Norrlandsposten troligen medvetet fokuserade mer på Norrland och att Arbetarbladet agerade som många arbetartidningar under tidsperioden.

The essay, which is part of the Master programme in Fine Arts at the Royal Institute of Art, is ment to reflect on one's own practice. The words are written parallel to the thoughts and I wanted to let them remain as they were thought. I want the works to become and continue in the same way. I search in the periphery, maybe even in the text.

Bruksorter har en speciell historia med en dominerande industri på orten. I den här uppsatsen undersöker jag de sociala banden på orten, som jag kallar Hammarviken, genom de teoretiska begreppen inbäddning, avtraditionalisering, centrum och periferi. Syftet är att undersöka hur och om de sociala banden förändrats under de senaste årtiondena. Personerna i undersökningen berättar sin historia om att leva på en bruksort. Jag försöker att se hur de sociala banden sett ut genom att använda narrativ metod och tolka livsberättelserna som de intervjuade återger i undersökningen. Jag har intervjuat fem personer som alla bor på bruksorten som jag kallar Hammarviken. De är mellan 45 – 75 år. I undersökningen framkommer att det finns färre mötesplatser på orten under senare år och att det verkar som att de sociala banden har blivit svagare

Northern Sweden, or Norrland, is depicted as a periphery in many areas in Swedish society and the peripheralization is produced and reproduced in media, culture, and news as well as political rhetoric. Karin Smirnoff´s novel Jag for ner till bror is set in a small town in Northern Sweden, making it a relevant object of study for how peripheral representations are reproduced or criticized in literature, which is the aim of this essay. By using established theories concerning centre and periphery, which has been adapted for use in literary analysis by focusing on external as well as internal characterizations, in combination with a method of thematic analysis this essay hopes to answer the questions: What representations of centre and periphery can be found in the text? How does the text represent the Northern small town? And how does the text represent the “närande och tärande”, an established dichotomy in centre and periphery rhetoric? The results of this study show that the novel process these representations in a nuanced way, and critically reproduces them. The main protagonist's struggle with trauma shows an internal periphery and illustrates the depth and nuance of these concepts.

Uppsatsen har som övergripande syfte att synliggöra hur urbana normer existerar i människors vardagsliv och, mer precist, hur sådana normer påverkar och utmanas av människor som flyttat mellan glesbygd och stad. Detta görs med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personer med erfarenhet av sådana flyttar. Totalt har tio informanter medverkat i intervjustudien. Resultatet visar att informanterna på olika sätt förhåller sig till urbana normer och mediala representationer av gles- och landsbygd. De har liknande uppfattningar om hemorten som de i huvudsak kopplar till trygghet och gemenskap. Platsanknytningen till hemorten har haft betydelse för valet av de städer de flyttat till och från. När informanterna talade om livet i staden kontrasterades den mot hemorten vilket i princip alltid innebar att hemorten tillskrevs högre värden. Ålder och samhällsvillkor har påverkat informanternas berättelser vilket är tydligt i hur de förhåller sig till politiskt motstånd. Informanterna, med undantag för en, uppfattade en flytt till staden som positiv och nödvändig. Det kan tolkas som att de tack vare flyttar funnit den plats där de flesta nu såg sin framtida boendeplats.

Bristfällig infrastruktur och transportnätverk är ett problem inom turismnäringen eftersom den delvis kan förhindra människor från att besöka en plats. Detta tenderar att vara en problematik i främst perifera områden såsom Swedish Lapland som föreliggande studie avgränsar sig mot, då destinationen är lokaliserad i norra Sverige. Infrastrukturen i destinationen är ursprungligen byggd för gruvindustrin och är på så vis inte anpassad för turismen som är förekommande i området. Trots den bristfälliga transportnätverket har destination Swedish Lapland lyckats attrahera turister och är enligt statistik från 2017 ett av de snabbast växande destinationerna i Sverige. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur turismaktörer i Swedish Lapland kompenserar för avlägsenhet och därintill besvara frågeställningarna om turismaktörernas åsikter om transportnäten idag, och hur respektive aktör kompenserar för avlägsenhet och vilka aspekter som lyfts fram som potentiella kompensationer i Swedish Laplands besöksstrategi 2020. En kvalitativ studie har genomförts där fem turismaktörer har blivit intervjuade och vidare har även en dokumentanalys av Swedish Laplands besöksstrategi 2020 gjort som ett komplement till intervjuerna för att få destinationens synvinkel på problematiken. Utifrån det empiriska material kom vi fram till att turismaktörerna kompenserar med upphämtning när tid och möjlighet till det finns eller att de hjälper besökarna att boka taxi innan besökarna anländer och poängterar att det inte är mer än så de kan hjälpa till. Dock kunde vi konstatera att alla respondenterna erbjuder unika upplevelser och dessa arktiska upplevelser är något som även lyfts upp och genomsyrar Swedish Laplands besöksstrategi som ett sätt att marknadsföra destinationen och norra Sverige för resten av världen. Således kan vi dra slutsatsen att dessa unika upplevelser nog kan klassas som den största underliggande kompensationen mot den infrastrukturella problematiken. / The tourism industry makes its money from people on the move, but for the destinations where the possibilities for mobility is restricted due to lack of infrastructure and transport systems, attracting these moving people is problematic. This tends to be an issue particularly in peripheral areas. Swedish Lapland, the destination of focus in this paper could be said to qualify as a peripheral destination because it is located in the very north of Sweden. The infrastructure at the destination was originally built to serve the mining industry and is therefore not, by any means, adjusted for the tourism flow that is now prevalent in the area. Despite the lack of suitable transport systems, Swedish Lapland has been successful in attracting tourists. The destination is one of the fastest growing destinations in Sweden according to statistics from 2017. This paper aims to gain a better understanding of how the destinations’ remoteness is compensated for by the entrepreneurs in the destination. Five entrepreneurs were therefore interviewed, we also chose to conduct a content analysis of the destinations tourism strategy for 2020. This was only supposed to function as a complement to the interviews, but turned out to have some importance for the conclusion. The image of the arctic experience is a central part of Swedish Lapland´s strategy to expose the destination and northern Sweden to the rest of the world, and this might be where the biggest compensation is being made. We learned that the entrepreneurs tries to compensate, when they can, by offering pick-up services or by helping their visitors to book a taxi before arrival as the entrepreneurs feels that there is not much else they, as individuals, can do to affect the transport systems.