In this essay i examine how five persons from the city of Piteå who have moved to big cities in Sweden identifies with different places. My aim is to show a more ​heterogeneous image of Norrland and its inhabitants. In the essay I examine how my informants imbue certain words and practises, such as dialects or the act of visiting their hometown, with meaning and how this affects their identification towards the places that they call home. In this essay I understand places not as merely physical and material but also as socially constructed. Therefore I see the construction of places as an important aspect of my informants identification.

Fritidshemmets samverkan med föreningslivet är trots sin plats i läroplanen inte särskilt prioriterat. I samverkan med föreningslivet kan fritidshemmets kompensatoriska uppdrag lyftas fram. Beroende på fritidshemmets geografiska plats och elevernas olika förutsättningar kan fokus för det kompensatoriska uppdraget skifta. Den teoretiska utgångspunkten bygger på socialt kapital och överbryggning. Barns sociala kapital skapas på olika platser. Det sociala kapitalet byggs av förtroende, normer och nätverk. Det överbryggande sociala kapitalet ger positiva effekter i form av ökad trygghet och demokratisk delaktighet. Syftet med studien är att beskriva regionala skillnader och likheter i fritidshemmets samverkan med föreningslivet. Studien genomfördes kvalitativt genom sex intervjuer jämnt fördelat mellan SKRs tre kommungrupper. Resultatet analyserades tematiskt och visade att en strävan efter att erbjuda en aktiv fritid och mångfald av rörelseformer var gemensamt för respondenterna. Slutsatsen var att särskilda insatser främst riktades mot skolor i områden med låg socioekonomisk status. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

No description available.

Turism ses numera som en motor för både lokal och regional utveckling och tillväxt, inte minst i perifera områden. Det pågår en förändring i det turistiska rummet då allt fler starka destinationer skapas och destinationsbegreppet har därav blivit centralt i besöksnäringens utveckling. Destinationsutveckling kräver samverkan och privata turismaktörer är beroende av offentliga aktörer, då de ger förutsättningar och villkor för deras verksamhet. Samverkan inom en destination anses öka kunskapsutbyte, innovation och konkurrenskraft. Aktörer som samverkar är generellt starkare än enskilda aktörer som nödvändigtvis inte har samma möjlighet till samverkan på grund av exempelvis geografiskt läge eller brist på resurser. Förutsättningarna för utveckling och stöd kan därav variera mellan besöksnäringens aktörer. Denna kvalitativa uppsats syftar till att undersöka hur rollfördelning och samverkan mellan privata och offentliga aktörer ser ut i och utanför destinationer. Detta undersöks genom en fallstudie av region Jämtland Härjedalen, där Wikners i Persåsen utgör ett typexempel på en mindre aktör i periferin som inte är formellt knuten till en specifik destination. Utifrån ett målinriktat urval har semistrukturerade samt skriftliga intervjuer via frågeformulär genomförts med representanter från nationell, regional, kommunal och lokal nivå. Detta för att belysa samtliga nivåers perspektiv på besöksnäringens utveckling i regionen. Resultatet tyder på att samverkansklimatet inom regionen är bra generellt. Dock finns det flertalet mindre aktörer som ställs inför utmaningar då man allt mer arbetar strategiskt utifrån destinationsperspektivet, vilket förutsätter en samverkan mellan flera aktörer. Det har även uppstått ett dilemma gällande ansvaret för den regionala marknadsföringen av besöksnäringen. / <p>2020-06-08</p>

This study attempts to build a foundation for future research about a particular direction in user interface design for VR. More specifically, this paper first investigates different approaches to text input interfaces in VR and further examines a circular peripheral text input interface in order to investigate peripheral user interfaces in VR. Current research indicates that interfaces should be designed with different levels of attention taken into account, so that a user may shift attention between the interface and the result it produces fluidly whilst interacting with it. In this paper, a way to achieve this in VR is proposed, by placing interactive elements of a user interface in the users peripheral vision. Through the implementation of text-input with a peripheral based interface design, the study finds that peripheral user interfaces have potential as a foundation for designing intuitive VR user interfaces and further suggests ways of improving the research in future studies. / Denna studie ämnar ligga till grund för framtida studier om utformandet av gränssnitt i VR med särskilda egenskaper. Mer specifikt undersöker studien olika gränssnittslösningar för textinmatning i VR, för att sedan undersöka ett cirkulärt gränssnitt med element i användarens periferi. Ändamålet är att undersöka brukskvaliteten för gränssnitt i VR med interaktionselement placerade i användarens periferi. Rådande studier tyder på att gränssnitt bör utformas med olika nivåer av användarens uppmärksamhet i åtanke: användaren skall flytande kunna skifta sin uppmärksamhet mellan gränssnittet och resultatet som det producerar under interaktion. I denna studie föreslås ett sätt att uppnå detta genom att placera interaktiva element av ett gränssnitt i användarens perifera synfält. Genom implementeringen av ett gränssnitt för textinmatning med perifera interaktionselement finner studien att perifera gränssnitt har potential som en princip för utformandet av gränssnitt i VR. Studien föreslår slutligen framtida åtaganden för framtida forskning.

Uppsatsen tar sig an ett ämne som varit angeläget länge, gränsområden i staden, stadens mellanrum eller ’wastelands’, men som fortfarande behöver genomlysning och ökad förståelse för deras roll i stadslandskapet. Syftet handlar om att lyfta betydelsen av dessa stadens gränsområden, skapa förståelse för hur gränsområdet mellan två specifika stadsdelar i Malmö erfars av boende samt vilka visioner kommunen har för detta. Studien är utförd med i en mixad metodansats där autoetnografi, intervjuer, dokument och go alongs har bidragit till insamlingen av data. Slutsatserna pekar på en betydelseskiftning efter att en ny stadsdel har kommit till – från att ha varit slutet på staden blev området nu något som ligger mitt emellan, dvs ett gränsområde. Gränsområdet har fått en förstärkande effekt vad gäller segregeration. Vidare pekar studien på vikten av att gränsområdens karaktär, användning samt funktion i staden uppmärksammas i stadsutvecklingsprojekt samt att det är viktigt att inte ta sig an enskilda områden i staden/stadsdelen utan se till helheten.

I dagens samhälle har det blivit något av en allmänt vedertagen sanning att landsbygderna i Sverige framställts på ett snedvridet sätt i nyhetsmedierna. Emellertid förekommer det få studier som undersökt hur landsbygderna framställs. Denna kvantitativa innehållsanalys syftar till att öka förståelsen för hur landsbygder porträtteras i nyhetsmedia och att undersöka om det finns en korrelation mellan hur landsbygderna framställts under perioden 2018–2023 och förändringarna i Sveriges demografi under samma tid. Studien syftar också till att diskutera hur nyhetsmediernas framställningar av landsbygderna kan påverka allmänhetens uppfattningar om landsbygder utifrån teorier om nyhetsmediernas symboliska makt. Studiens mål är att undersöka textmaterial från tidsperioden 2018–2023 från tre svenska rikstäckande nyhetsmedier; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SVT Nyheter. Därtill är målet att undersöka huruvida John Friedmanns teori om centrum och periferi går att skönja i framställningarna. Studien resultat framkom genom tillämpning av John Friedmanns teori om centrum och periferier samt tre teorier om mediernas symboliska makt; agendasettingsteorin, framingteorin och representationsteorin. Studiens resultat visar att landsbygderna tenderar att periferialiseras av nyhetsmedierna i texterna som ingår i studiens urval och att texterna om landsbygderna är negativ. Vidare dras slutsatsen att nationella samhällsfrågor är det ämne som textmaterialet om landsbygderna oftast behandlar.

Det finns en likriktning i de berättelser som görs synliga genom konstnärligt arbete idag, där storstäder utgör centrum och orter runt om i landet inte sällan glöms bort. Många verksamhetssatsningar på ungas konstnärliga skapande har gjorts i storstadsområden för att öka intresset för konst och design bland ungdomar i förorter. I detta arbete har jag tillsammans med en studiekamrat Anna sett att det finns ett behov av verksamhetssatsningar även längre ut i landet. Därför har vi provat vingarna för en mobil verksamhet som har tagit sig ut i landet med ambitionen att utjämna mellanrummet mellan centrum och periferin, och skapa plats för fler berättelser i kulturens centrum. Mina frågeställningar har varit: Hur kan en mobil estetisk verksamhet skapa utrymme för ungas berättelser och synliggöra platser i periferin? På vilket sätt kan denna verksamhet bemöta en hotad bildundervisning? I undersökningen har jag tagit mig tillbaka till min uppväxtort Värnamo där jag genom ett a/r/t/ographiskt förhållningssätt tagit mig an platsen. Jag har genom att uppleva, filma och fotografera tagit nya perspektiv vid en ny tidpunkt på en gammal plats vilket har varit en del i designandet av de workshopar som vi hållit både i Värnamo, och i Kiruna. Syftet med workshoparna har varit att stärka deltagarna till att berätta sina berättelser genom konstnärligt skapande och ta plats. Undersökningen tar ett intersektionellt perspektiv där platsen är i fokus, och där normer kring centrum och periferi undersöks. Mobila Designfabriken gestaltades på Konstfacks vårutställning i Tellusgången 16, där besökarna fick möjlighet att ta plats i en buss och uppleva resan mellan Kiruna och Värnamo. Deltagarnas visuella och auditiva berättelser fanns representerade och verksamhetens webbsida fanns att titta på digitalt. Genom arbetet med verksamheten har vi kunnat visa att en mobil plattform kan nå ut till fler människor på platser som kanske inte har samma tillgång på kultur som i storstaden.

Malmö Stad har under en längre tidsperiod haft ambitionen att bli en framgångsrik cykelstad med målsättningen att åstadkomma en cykelfrämjande infrastruktur och sålunda uppnå hållbara trafik- och mobilitetsmål. I denna studie ämnar vi att skapa förståelse för hur Malmö Stad prioriterar cykeln som transportmedel i trafikplaneringen av infrastruktur med hänsyn till en hållbar mobilitet och trafikplanering i den centrala staden samt i dess periferi. Målet är att förstå hur och på vilket sätt Malmö Stad kan uppnå sina hållbara trafik- och mobilitetsmål med hjälp av cykelpolicyn. Med avsikt att kunna besvara studiens syfte och frågeställning har vi använt en kvalitativ forskningsansats, mer specifikt en dokumentanalys av tre stycken policydokument; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. Ur dessa policydokument framgår Malmö Stads målsättning och vision om att cykeln skall få en ökad prioritet i planeringen för en hållbar cykelinfrastruktur. Utöver de ovannämnda policydokumenten har vi även utgått från en teoretisk grund som används i den övergripande analytiska diskussionen. Dessa avser Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) inriktning på mobilitet, Koglins (2015) redogörelser för vélomobility, Scheepers et al. (2016) ställningstaganden för tillgänglighet, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition på framkomlighet, Rietvelds & Daniels (2004) teori om säkerhet och slutligen geografisk exkludering som Lucas & Musso (2014) och Dargay (2002) redogör för. Studiens resultat visar att Malmö Stad motiverar cykelns prioritet i centrala och halvt centrala delområden som beaktas ha störst potential att uppnå en hållbar färdmedelsfördelning som utmärks vara av högsta målprioritet i trafik- och mobilitetsplanen. Samtidigt framgår det att periferiska delområden förblir oprioriterade när det gäller planeringen av cykelinfrastruktur i Malmö. Detta verkar sålunda grunda sig i aktuell trafikpolitik och ekonomisk budget. / The City of Malmö has for a long period of time ensured that the ambition to become a successful bicycle city continuously remains in the bicycle planning, with the aim to achieve a bicycle infrastructure and sustainable traffic and mobility goals. The aim of this study is to achieve an understanding for the bicycle priorities in the City of Malmö as a means of transport in the traffic planning of infrastructure, with account to sustainable traffic and mobility planning in the central city and in the periphery. With the intention to answer the purpose and question at issue of this study, we have used a qualitative research approach, more specifically a document analysis of three policy documents; Cykelprogram för Malmö Stad 2012-2019, Malmö Stads trafik- och mobilitetsplan och Översiktsplan för Malmö. From these policy documents it is easy to conclude that the goals and vision of Malmö City show that the bicycle will have an increased priority in planning for a sustainable city and bicycle infrastructure. In addition to the above-mentioned policy documents, we have also used a theoretical basis in the overall analytical discussion. We used Kaufmanns, Bergmans & Joyes (2004) alignment on mobility, Koglins (2015) statements regarding vélomobility, Scheepers et al. (2016) standpoints regarding accessibility, Dahlström Westerlunds & Karlssons (2013) definition of passability, Rietvelds & Daniels (2004) theory about safety and finally geographical exclusion which Lucas & Musso (2014) and Dargay (2002) discloses. The result of this study show that the City of Malmö motivates the bicycle's priority in central and semi-central sub-areas that are considered to have the greatest potential to achieve a sustainable traffic distribution. In the overall traffic and mobility plan this is characterized as the main goal. At the same time, it appears that the peripheral sub-areas remain un-prioritized when it comes to the planning of bicycle infrastructure in Malmö. This seems to be based on the current politics in regards to traffic, mobility and economic budget.

This is a study of how the wolf is constructed as a controversial issue in Swedish newspapers. The wolf is the most debated and controversial animal in Sweden and splits the country into two camps. On one side are the people who believe that the animal is a natural part of the Swedish fauna and should be protected. On the other side are those who view the wolf as a threat and want the animal to be made extinct. The first group tends to live in urban areas, while the second one has its stronghold in rural areas. To investigate how the wolf is constructed as an issue in Swedish newspapers, debate articles from one urban and one rural newspaper are studied. These articles are then analysed with the method of Critical Discourse Analysis, the centre-periphery theory and the concepts of political alienation.   The study finds that there are significant differences in how the wolf is constructed as a controversial issue by newspapers published in urban and rural areas. The articles from the urban newspaper argue in favour of the wolf and claim that keeping the animals captivated is what makes them dangerous, rather than their nature. They tend to focus on the ethical aspect of zoos rather than the wolves themselves. In the rural newspaper the wolves are instead portrayed as a threat to both humans and animals, and the rural way of living. Rural newspapers are also very critical of both the national government and the EU.