Alkohol och droger har varit ett problem i många år då ungdomar börjar dricka och testa droger redan i ung ålder. Trots att det är en nedåtgående trend där ungdomar dricker mindre alkohol och brukar mindre droger är det viktigt att lyfta fram och belysa detta problem. Denna studie har analyserat serien Störst av allt för att se hur drog- och alkoholanvändning representeras bland ungdomskaraktärerna.    Studien använder sig av representationsteorin vid sidan av metoden multimodal kritisk diskursanalys, MDA. De två frågeställningarna som studien använder för att ta reda på hur serien Störst av allt representerar droger och alkohol hos ungdomskaraktärerna är: “Hur gestaltas drog- och alkoholanvändningen diskursivt och visuellt hos ungdomar i serien Störst av allt?” och “Hur gestaltas dryckesmotiv hos ungdomskaraktärerna?”   Resultatet av studien visade att det fanns flera diskursiva teman som visas visuellt i serien. Det fanns stereotypiska gestaltningar om hur personen som säljer droger ser ut och vart den kommer ifrån, så som att den som säljer droger kommer från förorten och har utländskt påbrå. Ett annat diskursivt tema som serien visade var att ungdomarna oftast konsumerade alkohol i samband med fester medan drogkonsumtionen brukades för att fly från verkligheten. Dessa teman visades genom attribut, scenmiljö, kameravinklar, framträdanden, kroppshållning och blick, lexikala val samt värdeladdade ord. Resultatet av vilka dryckesmotiv ungdomskaraktärerna hade var att Sebastian ofta bara drack alkohol för att fly från sina problem och verkligheten, därav var hans dryckesmotivet hantering. Maja hade dryckesmotiven förbättring och socialisering då hon ofta drack i samband med fest eller för att det var ett socialt sammanhang som middag. Till skillnad från tidigare studier där droger oftast gestaltas som något kul ungdomar gör för nöjes skulle gestaltas drogkonsumtionen i Störst av allt som något mörkt och för att fly verkligheten.

In spring of february 2022 Russia attacked Ukraine because of indifferent politics and indifferences. This war has led to a massive refugee stream throughout Europe which has also led to news media following the events. The aim of this study was to analyze how Dagens Nyheter is visually framing Ukrainian refugees in pictures, since in 2015 earlier research has found evidence of news media portraying middle east refugees stereotypical. The questions examined were: How have refugees been visually portrayed in Dagens Nyheter 2022, does the proximity principle matter for the portrayal of refugees in images published in 2022 and have Ukrainian refugees been portrayed differently compared to refugees in 2015? To answer these questions a semiotic analysis has been used to study 10 pictures on Dagens Nyheter website. This study has acquired a qualitative method to look closer and in depth on the subject. The theories that have been used are framing theory and representation theory to get a better understanding of Dagens Nyheter and how they portray refugees. The findings of this study shows that news media have changed since 2015, the refugees are seen as travelers going from point A to point B. Refugees were rarely portrayed as poor or rich since the majority of pictures are seen as neutral.

I dagens samhälle har det blivit något av en allmänt vedertagen sanning att landsbygderna i Sverige framställts på ett snedvridet sätt i nyhetsmedierna. Emellertid förekommer det få studier som undersökt hur landsbygderna framställs. Denna kvantitativa innehållsanalys syftar till att öka förståelsen för hur landsbygder porträtteras i nyhetsmedia och att undersöka om det finns en korrelation mellan hur landsbygderna framställts under perioden 2018–2023 och förändringarna i Sveriges demografi under samma tid. Studien syftar också till att diskutera hur nyhetsmediernas framställningar av landsbygderna kan påverka allmänhetens uppfattningar om landsbygder utifrån teorier om nyhetsmediernas symboliska makt. Studiens mål är att undersöka textmaterial från tidsperioden 2018–2023 från tre svenska rikstäckande nyhetsmedier; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SVT Nyheter. Därtill är målet att undersöka huruvida John Friedmanns teori om centrum och periferi går att skönja i framställningarna. Studien resultat framkom genom tillämpning av John Friedmanns teori om centrum och periferier samt tre teorier om mediernas symboliska makt; agendasettingsteorin, framingteorin och representationsteorin. Studiens resultat visar att landsbygderna tenderar att periferialiseras av nyhetsmedierna i texterna som ingår i studiens urval och att texterna om landsbygderna är negativ. Vidare dras slutsatsen att nationella samhällsfrågor är det ämne som textmaterialet om landsbygderna oftast behandlar.