Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka vilka sociala problem på de norrländskalandsbygderna som skildras i svenska hiphoptexter, hur de framställs samt på vilket sätt dekan förstås. För att besvara uppsatsens syfte tillämpades en kvalitativ innehållsanalys för attsystematisera det empiriska materialet som texterna utgjorde. För att nå en djupare förståelseför de levnadsförhållanden som skapat sociala problem genomfördes en kvalitativ textanalysutifrån teorierna och begreppen social exkludering, etablerade och outsiders, territoriellstigmatisering samt identitet och skam. Resultaten visade att följande sociala problem skildrasav norrländska hiphopartister: missbruk av alkohol och narkotika, narkotikabruk, ensamhet,psykisk ohälsa, socioekonomiska missförhållanden, kriminalitet och rasism. I analysen avtexterna framkom det även att levnadsförhållandena påverkades av faktorer som fördomarriktade mot Norrland, resursfördelning samt interna intressekonflikter, vilka inte kandefinieras som sociala problem, men som tycktes inverka på artisternas utsagor. Fördomarnasom skildrades i texterna riktade mot de norrländska landsbygderna gav upphov till två olikasätt att reagera; att känna skam eller att mobilisera sig.

I dagens samhälle har det blivit något av en allmänt vedertagen sanning att landsbygderna i Sverige framställts på ett snedvridet sätt i nyhetsmedierna. Emellertid förekommer det få studier som undersökt hur landsbygderna framställs. Denna kvantitativa innehållsanalys syftar till att öka förståelsen för hur landsbygder porträtteras i nyhetsmedia och att undersöka om det finns en korrelation mellan hur landsbygderna framställts under perioden 2018–2023 och förändringarna i Sveriges demografi under samma tid. Studien syftar också till att diskutera hur nyhetsmediernas framställningar av landsbygderna kan påverka allmänhetens uppfattningar om landsbygder utifrån teorier om nyhetsmediernas symboliska makt. Studiens mål är att undersöka textmaterial från tidsperioden 2018–2023 från tre svenska rikstäckande nyhetsmedier; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och SVT Nyheter. Därtill är målet att undersöka huruvida John Friedmanns teori om centrum och periferi går att skönja i framställningarna. Studien resultat framkom genom tillämpning av John Friedmanns teori om centrum och periferier samt tre teorier om mediernas symboliska makt; agendasettingsteorin, framingteorin och representationsteorin. Studiens resultat visar att landsbygderna tenderar att periferialiseras av nyhetsmedierna i texterna som ingår i studiens urval och att texterna om landsbygderna är negativ. Vidare dras slutsatsen att nationella samhällsfrågor är det ämne som textmaterialet om landsbygderna oftast behandlar.

Bostadspolitiken i Sverige behöver förändras för att skapa jämlika förutsättningar för kommuner att kunna utveckla den lokala bostadsmarknaden och tillgodose sitt lagstadgade bostadsförsörjningsansvar. Landsbygder har andra förutsättningar än de urbaniserade städerna och flera av Sveriges landsbygdskommuner uppvisar en befolkningsminskning, låga bostadspriser och liten eller obefintlig nyproduktion. Denna studien har riktat sitt fokus till två landsbygdskommuner i norra Sverige och deras arbete med sin bostadsförsörjning. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar det finns i kommunerna Sorsele och Älvsbyn att tillgodo se sitt bostadsförsörjningsansvar. Syftet är också att visa potentiella åtgärder i den nationella politiken som underlättar för landsbygdskommuner att tillgodose sitt bostadsförsörjningsansvar.  Resultaten av studien visar på att det finns många problem som står vägen för att kommunerna Älvsbyn och Sorsele ska kunna förbättra sina bostadsmarknader. Några av problemen som framkommer är låga fastighetspriser, finansieringssvårigheter och ett sviktande skatteunderlag. Konkurrenssituationen som existerar mellan kommunerna om invånare och arbetstillfällen medför att kommuner har en tendens att planera för en ökande befolkning snarare än en minskande. Detta i sin tur skapar problem då planeringen av service och bostadsbestånd inte är anpassade utifrån rådande förutsättningar, utan snarare är anpassade för en större befolkning. På grund av sina små ekonomiska muskler har Sorsele och Älvsbyn svårt att själva vända den pågående utvecklingen. Utifrån rådande situation tvingas de lägga sina förhoppningar på extern finansiering, företagsetableringar och inflyttningar.   För att visa på alternativ till pågående utveckling för bostadsförsörjning i landsbygdskommuner har en framtidsstudie gjorts. I framtidsstudien identifieras tre scenarier med potential att nå en positiv framtidsvision och den utgår ifrån hur bostadspolitiken behöver förändras för att landsbygdskommuner med svaga bostadsmarknader ska kunna leva upp till sitt bostadsförsörjningsansvar. Framtidsstudien visar på att reformer inom bostadspolitiken, landsbygdspolitiken och skattepolitiken kan användas för att uppnå visionen. Trots att det råder osäkerhet om genomförbarheten och resultatet av olika reformer som föreslås i framtidsstudien, är en slutsats att framtidens bostadspolitik har mycket goda förutsättningar att lyckas skapa en förbättrad bostadsmarknad i landsbygdskommuner. / Housing policy in Sweden needs to change in order to create equal conditions for municipalities to develop the local housing market and meet their statutory housing supply responsibilities. Rural areas, particularly in northern Sweden, have long been disadvantaged by housing policies pursued by the government. Rural areas are in a difficult situation and several areas are experiencing population decline, low house prices and little or no new construction. As housing research tends to focus on housing policy from the perspective of an urban norm, this study has instead focused on housing policy in rural areas. The aim of this study is to investigate what conditions exist in the municipalities of Sorsele and Älvsbyn and how they are working to achieve their housing supply responsibilities. Furthermore, the aim is to examine potential national policy measures to help rural municipalities meet their housing responsibilities. The results of the study show that there are many problems that stand in the way of the municipalities of Älvsbyn and Sorsele improving their housing markets. Some of the problems identified are low property prices, financing difficulties and a shrinking tax base. Because of their small financial muscle, Sorsele and Älvsbyn have difficulty in reversing the current trend themselves. Given the current situation, they are forced to place their hopes in external financing, the establishment of companies and the arrival of new residents.  In contrast to current housing trends, a futures study has been undertaken to show alternatives to the current development of housing supply in rural municipalities. The study identifies three scenarios with the potential to achieve a positive vision of the future, based on how housing policy needs to change to enable rural municipalities with weak housing markets to meet their housing supply responsibilities. The futures study shows that reforms in housing policy, as well as fiscal policy can be used to achieve the vision.  Despite uncertainty about the feasibility and outcome of various reforms proposed in the future study, this study concludes that future housing policy has a very good chance of succeeding in creating an improved housing market in rural municipalities.