I dagens mångkulturella Sverige har begreppet integration kommit att bli ett hett ämne i många olika sociala och politiska sammanhang i takt med en ökad migration. Vår studie syftade till att undersöka hur arbetet kring nyanlända barn och ungdomar i förberedelseklasser fungerade utifrån de som arbetade kring dem. Vi intresserade oss då för hur lärare och ansvariga för stöd till nyanlända (STN-ansvariga) reflekterade kring sitt arbete med att främja en god integration hos eleverna. Detta gjorde vi med hjälp av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och med en hermeneutisk metodansats. Vidare använde vi oss av teorier om inklusion och exklusion (Jönhill), etablerade och outsiders (Elias) och organisationsteori (Ahrne & Papakostas) för att analysera vårt empiriska material. Resultatet visar på att en god integration är något som måste ske ömsesidigt. Resultatet visar även hur det finns ett behov av att nyanlända till en början undervisas avskilt i förberedelseklasser innan de klass placeras för att ge dem så bra förutsättningar som möjligt. Det visar också på olika strukturer som på olika sett kan motverka en god integration.

This qualitative text analysis has studied medias portrayal of Taimour Abdulwahab, Anders Behring Breivik and their respective terrorist attacks. The purpose of the essay was to study the newspapers portrayal of the terrorists, with one terrorist being part of an us group and the other one part of a them group. It also aspires to uncover whether the medias portrayal of the terrorists reproduce mechanisms which help sustain the gap between us and them. To answer the essays research questions we have used the media theory about agenda setting and the sociologists Norbert Elias’ and John L. Scotsons theory about established and outsiders. The analysis of news articles the first two days after the terrorist attacks in Swedish newspapers Expressen and Aftonbladet showed a difference in the portrayal of the established Breivik, whos persona and actions were explained on an individual level, whereas the outsider Abdulwahab was connected to groups and his acts explained on a more structural level. The results have also shown how deeply connected terrorism and Islam are, which especially came through in the articles about Breivik, a Christian ethnic Norwegian man. / Denna kvalitativa textanalysstudie har undersökt medias framställning av Taimour Abdulwahab, Anders Behring Breivik och deras respektive terrordåd. Syftet var att undersöka tidningars framställning av terrorister, där ena terroristen tillhör en vi-grupp och den andra en dem-grupp. Den avser även att se om media reproducerar mekanismer som upprätthåller klyftan mellan vi och dem i sin rapportering av terrordåden. För att svara på forskningsfrågorna har vi tagit hjälp av den medievetenskapliga teorin om dagordningen och dess byggstenar samt sociologerna Norbert Elias och John L. Scotsons teori om etablerade och outsiders. Analysen av artiklar från de två första dagarna efter dåden i Expressen och Aftonbladet visade en skillnad i framställningen hos den etablerade Breivik, som framställdes på ett individuellt plan, medan outsidern Abdulwahab kopplades ihop med grupper och förklarades av strukturella skäl. Resultaten har även visat att terrorism är starkt ihopkopplat med religionen islam, även i Breiviks fall, som inte är muslim.

This study aims to examine whether or not teachers of religious studies in Swedish high schools manage to create an including atmosphere in the classroom, and what they are doing to achieve it. The research has been done by participant observation and is of a qualitative nature, where six different lessons taught by six different teachers have been examined and analysed. The focus during the observations have been to find any elements of excluding actions and words from the teacher, and to see what the teacher does to try to create an including environment. The theory of the established and the outsiders as presented by the sociologists Norbert Elias and John L. Scotson makes the foundation upon which the results of this study are analyzed. It can be concluded that there are indeed problematic elements in certain interactions between teacher and pupil during classes, where the teacher accidentally or perhaps without thought says or does things that could make their students feel excluded from the classroom community. These elements could thus have a negative effect on the atmosphere in the classroom, and turn an otherwise potentially including activity into an excluding one. It seems possible, however, to circumvent these problems by using an ethnographic approach when learning and collecting information as a teacher, and when teaching in the classroom environment.

Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka vilka sociala problem på de norrländskalandsbygderna som skildras i svenska hiphoptexter, hur de framställs samt på vilket sätt dekan förstås. För att besvara uppsatsens syfte tillämpades en kvalitativ innehållsanalys för attsystematisera det empiriska materialet som texterna utgjorde. För att nå en djupare förståelseför de levnadsförhållanden som skapat sociala problem genomfördes en kvalitativ textanalysutifrån teorierna och begreppen social exkludering, etablerade och outsiders, territoriellstigmatisering samt identitet och skam. Resultaten visade att följande sociala problem skildrasav norrländska hiphopartister: missbruk av alkohol och narkotika, narkotikabruk, ensamhet,psykisk ohälsa, socioekonomiska missförhållanden, kriminalitet och rasism. I analysen avtexterna framkom det även att levnadsförhållandena påverkades av faktorer som fördomarriktade mot Norrland, resursfördelning samt interna intressekonflikter, vilka inte kandefinieras som sociala problem, men som tycktes inverka på artisternas utsagor. Fördomarnasom skildrades i texterna riktade mot de norrländska landsbygderna gav upphov till två olikasätt att reagera; att känna skam eller att mobilisera sig.

Syftet med studien är att undersöka boendes egna upplevelser av att bo i Tjärna ängar och undersöka vilka föreställningar de har om hur utomstående ser på bostadsområdet för att se om dessa föreställningar påverkar de boende. Studien är en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer genomförts. Materialet har analyserats utifrån tre olika tolkningsramar, territoriell stigmatisering, etablerade och outsiders samt media. Resultatet som framkom i studien är att bilden av bostadsområdet Tjärna ängar skiljer sig mellan de boende och samhället. De boende upplever området som tryggt medan samhället ser området som oroligt. De boende menar att medias rapportering är en stor faktor till skapandet av bilden i samhället av bostadsområdet. Vidare framkom att området Tjärna ängar är utsatt för en territoriell stigmatisering. / The purpose of this study is to investigate residents own experience of living in Tjärna ängar and examine the notions they have about how outsiders think of Tjärna ängar to see if these notions affect the residents. The study is a qualitative study in which semi-structured interviews were used. The material has been analyzed from three different theoretical perspectives, territorial stigmatization, established and outsiders and the media. The result showed that the image of the area Tjärna ängar differ between the residents and the community. The residents experience the neighborhood as safe while the community sees it as disordered. The residents think that a major factor in the creation of the image that exists in the community is what media reports about the neighborhood. Furthermore the result showed that the neighborhood Tjärna ängar are subject to a territorial stigmatization.

The purpose of this paper is to investigate segregation from an accommodation perspective. The essay questions how the residents of Ronna feel about their neighborhood and what they think of other people's views of their area. Our purpose is to conduct a qualitative study of whether or not individuals experience residential segregation in Ronna. The essay is based on qualitative interviews, which were conducted with five people who have lived in Ronna for at least five years and who define themselves as Assyrians/Syrians. To analyze our empirical data, we have used two theoretical perspectives. One by Westin and Elias & Scotson, which is the theory about social groups - established and outsiders. The second theory explains how ethnic boundaries and enclaves occur. With the support of previous research, we highlight and define the fundamental factors causing segregation. After analyzing our empirical data, we concluded that residential segregation is a broad concept and that there are several factors that lead to segregation. The result of the study indicates that all informants thrive in their neighborhood and feel a solidarity and cohesion with each other. In Ronna the Assyrian/Syrian is a dominant ethnic community which has formed a strong “We” – group in their neighborhood. / Syfte med denna studie är att belysa boendesegregationen i Ronna ur de boendes perspektiv. Med stöd av några teoretiska perspektiv besvaras frågan om hur invånare i Ronna upplever sitt bostadsområde, samt hur de förhåller sig till andras uppfattningar och föreställningar om sitt område.Studiens syfte uppnås genom en kvalitativ studie om individers upplevelser kring boendesegregationen i Ronna. Uppsatsen är uppbyggd utifrån kvalitativa intervjuer, vilka har genomförts med fem personer i åldrarna 30-45 som för närvarande bor i Ronna sedan minst fem år tillbaka, alla dessa individer definierar sig som assyrier/syrianer. För att analysera intervjumaterialet har vi använt oss av två teoretiska perspektiv. Den ena av dessa är det samhällsvetenskapliga forskningsinriktning som studerar sociala grupper - etablerade och outsiders, därefter har denna teori kompletterats med ett ytterligare teoretiskt perspektiv som redogör för hur etniska gränser och enklaver uppstår. Med hjälp av tidigare forskning belysas och definieras olika bakomliggande faktorer som kan orsaka boendesegregation inom ett bostadsområde. Analysen av intervjumaterialet visar att boendesegregation är ett omfattande fenomen där flera faktorer ger upphov till att segregation uppstår. Studieresultatet påvisar att i Ronna är assyrier/syrianer en dominerande folkgrupp som har skapat en stark vi-grupp i sitt bostadsområde. Samtliga informanter trivs bra i sitt bostadsområde, samt känner en stark gemenskap och tillhörighet.

Syftet med denna kritiska diskursanalys är att öka förståelsen för diskursen om den så kallade “flyktingkrisen” i svensk tidningsmedia under september och oktober 2015. Denna specifika och aktuella diskurs har, som vi vet, ännu inte studerats med vetenskapliga metoder då tidigare forskning främst behandlar tidigare flyktingmigrationer i Sverige och i andra länder. Det finns således en kunskapslucka inom detta område som vi skulle vilja medverka i att fylla. Undersökningen fokuserar på hur ”flyktingmigrationen” och ”flyktingarna” samt den ”svenska nationen” och ”svenskar” framställs i diskursen utifrån en figurationell och maktkritisk utgångspunkt. Norbert Elias och John L. Scotsons teori om etablerade och outsiders, Ulrich Becks teori om risksamhället samt Edward Saids teori om orientalism används som orienterande bakgrundsteorier för att studera relationen mellan ”etablerade svenskar” och flyktingar såsom den uttrycks i tidningsmedia. Som metod har vi valt att använda oss av Faircloughs kritiska diskursanalys, då denna kan användas i studerandet av konkret text såsom tidningsartiklar samt kan kombineras med en sociologisk analys. Resultaten visar att flyktingmigrationen samt flyktingarna framställs som ett omfattande hot mot samhället. Flyktingarna porträtteras ofta på ett avhumaniserande sätt, exempelvis som okontrollerbara vattenmassor. I ett fåtal fall är framställningen mer human och personlig, dock präglas dessa utsagor av flyktingen som den stereotype andre. I motsats till detta porträtteras Sverige och svensken som moraliskt överlägsna, goda, och icke-rasister. Den sociala relationen mellan dessa grupper kan på så sätt ses som en illustration av figurationen etablerade och outsiders, där spänningarna mellan grupperna verkar öka då flyktingarna uppfattas som ett hot mot samhälls- och maktordningen. / The aim of this critical discourse analysis is to create a broader understanding of the refugee discourse in Swedish national newspapers during the months of September and October of 2015. The main reason for this study is a perceived knowledge gap in this specific area of discourse, since extant studies focus on earlier refugee discourses in Sweden and in other countries. This essay attempts to understand how the social identities of the refugees and the Swedish population can be upheld in the media and how the relationship between these groups can be perceived. Norbert Elias and John L. Scotson’s theory of the established and the outsiders, Ulrich Becks theory regarding the risk society and Edward Saids theory of orientalism are used as orienting concepts in the analysis. The overall method is inspired by Faircloughs critical discourse analysis, since it enables the study of tangible texts such as newspaper articles as well as the use of sociological analysis. Our results show that the refugees are depicted as a considerable threat to society as a whole. The refugees themselves are often spoken of in a dehumanizing fashion, for example in metaphors of uncontrollable waves. In a few cases the refugees are portrayed in a more personal fashion. These are however unbalanced and stereotypical. In contrast, Sweden and its people are depicted as morally superior and good Samaritans. We have thus concluded that the relationship between these groups can be seen in the light of the established and the outsiders, and that the tension between them seems to be growing as the refugees are seen as a threat to the social order and power balance in Sweden.