Combining Cyert and March's (1963) model of search with foundational concepts from evolutionary theory (Nelson & Winter, 1982), this dissertation scrutinizes the expansion of search and develops a refined framework for organizational search behavior.  Special emphasis is put on the aspect of search in organizationally vulnerable areas (Cyert & March, 1963).  Considering pressure to innovate as a potential driver, the dissertation develops a conceptual model based on open innovation (Chesbrough, 2003a).  Three pre-studies and two main studies illuminate broadcast search in the pharmaceutical industry and test the theoretical model. The pre-studies elucidate the use of broadcast search in the pharmaceutical industry from various angles.  One investigation uses public data from an intermediary to test for the uniqueness of pharma-related broadcast search.  Findings indicate that pharma-related challenges are frequented less by solvers.  Another pre-study administered surveys to managers from pharmaceutical firms interested in open innovation for R&D.  Results indicate alignment between the academic literature and practice.  The tenor of the pre-studies is that broadcast search in the pharmaceutical industry deserves legitimate consideration.  Also, anecdotal evidence supports the notion that broadcast search, at current, is used after other attempts have failed"as a search mechanism at the margin. The two main studies test the theoretically developed ideas.  Building on prior work, study 1 singles out the breadth of the knowledge base as the defining factor for forming strategic knowledge groups.  Study 2 supports the notion that innovation pressure is associated with changes in organizational search behavior.  Since study 2 does not find a direct link between innovation pressure and broadcast search engagement, a post-hoc analysis follows which combines study 1 findings with study 2 data.  Results support the idea that a broad knowledge base precedes broadcast search. Theory development benefits from this dissertation by emphasizing on a better understanding of organizational search processes and setting a foundation for future investigations.  For practitioners the dissertation cautions of blind adoption of broadcast search while at the same time pointing to its potential.  Having supplemental capabilities becomes crucial.  The nature of these capabilities requires further scientific investigation. / Ph. D.

Uppsatsens syfte var att undersöka unga kvinnors syn på faktorer till välbefinnande och jämföra synen med självskattad KASAM. Åtta unga kvinnor från ett särskilt utsatt område deltog i kvalitativa intervjuer och svarade på ett KASAM-13 frågeformulär. Empirin från dessa analyserades utifrån teorierna salutogenes och systemteori. Resultatet visade på att de unga kvinnorna hade en medvetenhet om vilka faktorer i det särskilt utsatta området som var viktiga för deras välmående. De viktigaste identifierade faktorerna till välbefinnande var relationer, känslan av gemenskap, naturen och vikten av det egna ansvaret. Resultatet från KASAM-13 frågeformuläret var spritt, då tre intervjupersoner låg under det svenska medelvärdet, två intervjupersoner låg nära det svenska medelvärdet och tre intervjupersoner låg över det svenska medelvärdet. Studien visade inte på några entydiga resultat om hur synen på faktorer till välbefinnande och självskattad KASAM påverkar varandra. / The purpose of this study was to explore young women’s perception of factors of wellbeing and compare this perception to their SOC. Eight young women from a socioeconomically vulnerable area participated in interviews and answered a SOC-13 questionnaire. The empirical material was analysed with the Salutogenesis theory and the Systems theory. The results showed that the young women were aware of which factors in the socioeconomically vulnerable area were important for their wellbeing, which were: relationships, sense of companionship, nature and their own responsibility. The results from the SOC-13 questionnaire were mixed, three of the participants were below the Swedish average, two participants were near the Swedish average and three participants were above Swedish average. The study does not show any clear results on how the perception of factors of wellbeing and SOC-13 affects each other.

Syftet med studien är att undersöka boendes egna upplevelser av att bo i Tjärna ängar och undersöka vilka föreställningar de har om hur utomstående ser på bostadsområdet för att se om dessa föreställningar påverkar de boende. Studien är en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer genomförts. Materialet har analyserats utifrån tre olika tolkningsramar, territoriell stigmatisering, etablerade och outsiders samt media. Resultatet som framkom i studien är att bilden av bostadsområdet Tjärna ängar skiljer sig mellan de boende och samhället. De boende upplever området som tryggt medan samhället ser området som oroligt. De boende menar att medias rapportering är en stor faktor till skapandet av bilden i samhället av bostadsområdet. Vidare framkom att området Tjärna ängar är utsatt för en territoriell stigmatisering. / The purpose of this study is to investigate residents own experience of living in Tjärna ängar and examine the notions they have about how outsiders think of Tjärna ängar to see if these notions affect the residents. The study is a qualitative study in which semi-structured interviews were used. The material has been analyzed from three different theoretical perspectives, territorial stigmatization, established and outsiders and the media. The result showed that the image of the area Tjärna ängar differ between the residents and the community. The residents experience the neighborhood as safe while the community sees it as disordered. The residents think that a major factor in the creation of the image that exists in the community is what media reports about the neighborhood. Furthermore the result showed that the neighborhood Tjärna ängar are subject to a territorial stigmatization.

This study concerns Gårdsten, a neighbourhood in Gothenburg, Sweden, that was reclassified from an especially vulnerable area to a vulnerable area by the police in 2019. Since then, the area has become a symbol for the possibility of improvement. In 2020, actors in Gothenburg municipality announced an investment of 11 billion SEK for strategies and acts enabling the same type of development in the remaining six areas in Gothenburg that shared the classification. This has led to a debate concerning the basis of the classifications and what type of strategies that could prevent this sort of segregation in the first place. This study aims to contribute to the understanding of such strategies in urban renewal and to study the collaboration process between actors in Gårdsten. The study was conducted through interviews and written material concerning the area and was analysed through the framework of governance network theory. Results suggest a complex network of actors involved in the renewal process in the area, and whilst the strategies mainly are developed through a collaboration process there are critical elements and views of planning missing. Results also suggest that the physical strategies has been prioritized in the renewal process, but that these changes are in regard to housing options in the area. Which in turn suggests that physical renewal is a question prioritized over identifying underlying structures of segregation in the area. However, it remains unclear whether these physical changes in the area, that has been accentuated by the respondents, has resulted in any social change for the inhabitants in Gårdsten. The last main finding in this study is that what type of resources an actor can contribute with also determines their involvement in the network, which might be a leading cause to what perspectives are shown in strategies regarding segregation. In Gårdsten, a public housing company has been dominating the planning process, but it is still the police who has the power to define neighbourhoods as problematic which suggest that the change is determined by aspects of power. Conclusions are that the social perspectives in planning have been neglected and that the focus in developing Gårdsten are trying to find solutions to social problems by focusing on spatial planning.

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers uppfattningar gällande trygghet och elevers psykosociala välbefinnande i grundskolor belägna i utsatta områden runt om i Sverige. En kvalitativ induktiv metod användes baserad på fyra semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Två kvinnor och två män – som var rektorer i grundskolor, deltog i denna studie. En kvalitativ manifest innehållsanalys genomfördes. Resultaten av studien identifierade fem huvudkategorier och tolv underkategorier: trygghet, med underkategorierna ; kränkning och diskriminering samt fysisk och psykisk trygghet. Trygghetsarbete med underkategorierna; rutiner med kränkningar, trygghetsenkäter/samtal, förebyggande språkbruk och raster, värdegrundsarbete. Huvudkategorin relationer med underkategorierna; relation mellan elever och skolpersonal, relation mellan eleverna. Struktur har underkategorierna; regler och tydlighet i skolan och adaptiv skola. För huvudkategorin välbefinnande identifierades underkategorierna; psykisk hälsa , självförtroende och självkänsla.  Slutsats: Studien tyder på att trygghet var en viktig indikator som kunde ha en inverkan på det psykosociala välbefinnandet i skolan. Utsatta områden har en lägre socioekonomisk status vilket gör att man bör arbeta för att främja tryggheten i dessa områden. Relationer och struktur i skolan spelade också en viktig roll för elevernas välmående. Trygghetsundersökningar är en utrustning som användes för att arbeta mot kränkning och diskriminering, vilket är två faktorer som kan påverka det psykosociala välbefinnandet. Det fanns också värdegrundsarbete som ingick i trygghetsarbetet. Värdegrundsarbete var också ett pågående arbete på några av skolorna, värdegrundsarbete kan ha en positiv effekt på välbefinnandet. Det visades också att hälsa och välbefinnande kunde påverkas beroende på den upplevda tryggheten.

Syftet med studien är att undersöka om vittnesbenägenheten skiljer sig åt mellan ett “särskilt utsatt område” (Nydala, Hermodsdal, Lindängen) och ett “tryggt område” (Västra Hamnen) i Malmö samt om benägenheten påverkas beroende på vilken brottstyp som bevittnats. Vidare syftar studien även till att undersöka huruvida kännedomen skiljer sig åt mellan områdena om att det råder allmän vittnesplikt och det stöd som finns att tillgå i en rättsprocess. Studien använder sig av såväl kvantitativ som kvalitativ data, detta i form av enkäter samt intervjuer. Totalt besvarade 162 individer enkäten och intervjuer genomfördes med totalt sex individer där både män och kvinnor deltog. Intervjuerna analyserades utifrån en tematisk analys vilket presenterades i gemensamma teman. Resultaten visar på att det råder skillnad i vittnesbenägenhet områdena emellan. Den återkommande uppfattningen gällande bidragande faktorer till detta var medierapportering, rädsla för repressalier och låg tillit till myndigheter. Majoriteten var eniga gällande att rädslan upplevs vara högre när det kommer till gängkriminalitet eller annan grövre brottslighet. Kännedomen om den allmänna vittnesplikten samt vittnesstödsverksamheten skiljde sig även det åt mellan områdena. Majoriteten av respondenterna uppgav däremot att de var medvetna om att det råder allmän vittnesplikt i Sverige. Detta resultat överensstämmer inte med den information som framkommit under intervjuerna som menade att kunskapen är bristfällig och i en del fall helt obefintlig. Majoriteten var öppna för att använda sig av vittnesstöd, det förekom en överrepresentation vad gäller kvinnor. / The aim of the study is to examine if the propensity to testify differs between a “particularly vulnerable area” (Nydala, Hermodsdal, Lindängen) and a “safe area” (Västra Hamnen) in Malmö and if the propensity is affected depending on the type of crime. The study also aims to investigate whether the knowledge differs between the areas where there is a general duty to testify and the support that is available in a legal process. The study uses both quantitative and qualitative data, web surveys were used to receive knowledge from a public perspective. A total of 162 individuals answered the survey. A total of six interviews took place with relevant participants. The interviews were analyzed on the basis of a thematic analysis, which was presented in common themes. The results prove that there is a difference in the tendency of witnesses between the areas. The recurring perception for this was media reporting, fear of reprisals and low trust in authorities. The majority agreed that the fear is perceived to be higher regarding gang related crime or other more serious crime. Knowledge of the general duty to testify and the witness support service also differed between the areas. The majority of the respondents, on the other hand, stated that they were aware that there is a general duty to testify in Sweden. This did not correspond with the information from the interviews, which entailed that the knowledge was deficient and, in some cases, completely non-existent. The majority were open to using witness support, there was an over-representation of women.