Denna uppsats undersöker hur den mediala debatten om särskilt utsatta områden förs under åren 2013 till 2021 i fyra olika svenska nyhetsmedier. Urvalet av material består av 45 debattartiklar där tolkningen av särskilt utsatta områden illustreras. Syftet är att besvara frågorna på vilka sätt förorter speglas i debattartiklarna, samt vilka utmärkande drag i debatterna som påvisar stigma. Studien genomförs enligt Faircloughs metod för kritisk diskursanalys och följer hans tre dimensioner, i syfte att lyfta fram språkets diskurser. Genom kritisk diskursanalys ges kapaciteten att belysa kontexter som återfinns mellan raderna, lingvistiska egenskaper, budskap och ordvalets mening. Det är dessa aspekter som skapar resultatets komplexa natur och ger dimension för diskussionen. Den tidigare forskningen i uppsatsen fokuserar närmare på relevanta sociala fenomen uppdelade i tre huvudsakliga teman, som vi anser är relevanta vid studerandet av särskilt utsatta områden. Målet är att resultatet i längden kan komma att bidra som kompletterande material för redan tidigare forskning. Fortsättningsvis appliceras teoretiska ramverk om stigmatisering, som ämnar till att förklara det sociala perspektivet i den kritiska diskursanalysen. Genom analys av debattartiklar lyfter uppsatsen fram språkets mediala makt i den sociala praktiken, samt hur den med appliceringen av det teoretiska ramverket om stigma kan påvisa social marginalisering i samhället. Resultatet visar att värdeladdade diskurser i debattartiklar och negativa åskådningar på särskilt utsatta områden, ytterligare bidrar till territoriell stigmatisering. Vilket även ger utrymme till fortsatt marginalisering, likaså försvårar ett kollektivt engagemang mot en samhällsomvandling.

Studiens övergripande syfte är att undersöka de bakomliggande orsakerna till varför människor hamnar i kriminalitet. I synnerhet fokuserar vi på att få en förståelse över vilka riskfaktorer som kan resultera till att man som ung utvecklar ett kriminellt beteende. Tillvägagångssättet för denna studie har således varit en kvalitativ innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer. Studien är en kvalitetsstudie baserad på tre informanters livsberättelse. Resultatet visar att det finns flera faktorer som kan orsaka ungdomskriminalitet. Dessa faktorer hänger ihop och skapar ett mönster eftersom de är beroende av varandra och kan även vara en följd orsak till en annan faktor. Denna studie präglas av tidigare forskning och teoretiska perspektiv som ger möjligheten till att finna likheter med det empiriska materialet. De bakomliggande orsakerna denna studie kommit fram till är skolgången, bostadsområdet, sociala miljö, individens föräldrar som inte uppfyller sin roll, individens dåliga självkänsla, förlorandet av sin anknytningsperson, och omgivningen som består av kriminella personer. Dessa faktorer har enskilt eller gemensamt med andra faktorer orsakat ungdomskriminalitet hos informanterna. Flera olika orsaker har visat sig ha ett samband mellan varandra och resulterat till en mer omfattande kriminell livsstil. Vidare har materialet analyserats utefter tidigare forskning för att kunna hitta likheter och även de teoretiska perspektiven som studien präglas på.

Studien undersöker hur olika politiska aktörer uttrycker sig om den svenska statens förmåga att upprätthålla ett våldsmonopol och vad detta kan få för implikationer för Sverige. Studien vilar på Max Webers definition av staten som ett mänskligt samhälle som framgångsrikt hävdar monopolet på det legitima användandet av fysiskt våld inom ett givet territorium. Med denna definition som grund genomförs en diskursanalys av den svenska statens brister i debatten kring ”no-go zoner” i svenska utanförskapsområden. Mer specifikt analyserar uppsatsen ett nationellt och internationellt urval politiska aktörer som i den politiska debatten antingen legitimerar eller de-legitimerar den svenska staten i Webers mening. Utifrån konstruktivistiska antaganden om att statens existens är socialt konstruerad och diskursivt formerad visar resultaten att aktörernas sätt att uttrycka sig i debatten kring svenska utanförskapsområden ger grogrund för ett ifrågasättande av statens existens

The purpose of this essay is to understand how young adult men experience the environment and the growing conditions that exist in so-called particularly vulnerable areas. And on the basis of these, figure out how they relate to and distance themselves from crime as a way of life. The method used to answer the study's purpose and questions was a qualitative method in which six young adult males aged between 24 - 25 years grown or residing in so-called particularly vulnerable areas were interviewed. The study is based on a thematic analysis with the aim of capturing reflections and experiences. By using semi-structured questions, the respondents were able to contribute with more nuanced answers regarding their reflections and experiences concerning the phenomenon in question. Results showed that the respondents who grew up in these so-called particularly vulnerable areas, experienced worse conditions and fewer opportunities in life comparing to children who grew up in areas with higher socioeconomic status. The respondents relate to their area through strong social friendships and solidarity groups with shared meanings. Within these groups, some respondents feel that there are unwritten rules and norms, such as the way to dress or the way to talk. In order to integrate within these groups, it is usually required to have similar attitudes, common interests and a background from the area to understand the internal symbols and language. Respondents in the so-called particularly vulnerable area later develop a social maturity through a greater consistency thinking and a future thinking. The experience of high expectations from parents, friends and the pursuit of a good self-image are the driving forces to distance themselves from crime. To avoid getting into criminal habits, respondents express that it is essential to have a good education and established schools with resources that can handle the younger ones who run the risk of getting into crime. According to the respondents' experience, you can also distance yourself from crime through sports, hobbies, education, or employment.

Syftet med denna studie var att skapa förståelse för komplexiteten av att beskriva arbetsplatsrelaterat hot respektive våld mot poliser som arbetar i särskilt utsatta områden, med utgångspunkt i den begreppsmässiga problematiken. Genom semi-strukturerade intervjuer med fem poliser som arbetar i särskilt utsatta områden fann vi att det råder en begreppsförvirring avseende arbetsplatsrelaterat hot respektive våld. Det framkom att hot var mer svårdefinierat än våld samtidigt som det var möjligt att identifiera en ambivalens som påvisade att inget av begreppen erhöll en självklar definition. Definitionen baserades dels på vilka uttryck och handlingar som inkluderades respektive exkluderades, dels på vem som sätter gränserna för hot respektive våld. Definitionen baserades även på vem som utför handlingarna. Studiens viktigaste slutsats var att det inte med säkerhet bör gå att dra slutsatser kring omfattning och karaktär utan att ta hänsyn till den begreppsmässiga problematiken som råder avseende arbetsplatsrelaterat hot respektive våld i särskilt utsatta områden. / The purpose of this study was to create an understanding regarding the complexity of describing workplace violence against police officers who work in particularly vulnerable areas, based on the definitional problem. Through semi-structured interviews with five police officers who work in particularly vulnerable areas, we found that there is a definitional confusion regarding workplace violence. It emerged that threats were more difficult to define than violence, while it was possible to identify an ambivalence that showed that none of the concepts received a definite definition. The definition was based partly on which expressions and actions were included and excluded, respectively, on who sets the boundaries regarding threat and violence, but was also based on who is performing the actions. The main conclusion of the study was that it may not be possible to draw conclusions about range and character with certainty, without taking into account the definitional problem that prevails regarding workplace violence in particularly vulnerable areas.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av de platser som benämns som no go-zoner i artiklarna. Uppsatsen behandlar tryckta artiklar från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressenoch Svenska Dagbladetunder en fyraårig period, 28 oktober 2014 till 28 oktober 2018. Syftet är att analysera hur så kallade no go-zoner konstrueras i svensk morgon- och kvällspress, med avsikten att vidare analysera och diskutera hur journalistiken gestaltar annorlundaheter (otherness) och svenskhet samt undersöka huruvida rasism uttrycks i artiklarna. Frågeställningarna berör hur no go-zonerna representeras i artiklarna, hur identiteter konstrueras, vilka framträdande teman som återfinns samt vilka platser som är mest återkommande i materialet. För att besvara frågeställningarna genomförs inledningsvis en kvantitativ innehållsanalys av hela materialet i syfte att kartlägga materialets omfattning. Vidare görs en kritisk diskursanalys inspirerad av Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. I den kvalitativa textanalysen görs en närläsning av fyra artiklar. Teorier hämtade från framförallt Stuart Hall används för att identifiera hur kultur och identitet konstrueras i artiklarna. För att identifiera stereotyper används teorier hämtade från Richard Dyer, Stuart Hall och Ylva Brune. Teun A. van Dijks teorier om vår tids nya rasism används dels för att identifiera hur kulturella skillnader uttrycks i gestaltandet av no go-zoner, samt för att sätta texten i ett socialt sammanhang. Studien visar att våld och kriminalitet är det mest framträdande temat, samt Sverigebilden och motstånd är återkommande. Hur begreppet no go-zoner används i tidningsartiklarna för att beskriva vissa områden kan förstås som ett retoriskt verktyg för att reducera en redan ojämlik maktfördelning men också för att bekräfta det som inte är no go-zon.

Uppsatsens syfte var att undersöka unga kvinnors syn på faktorer till välbefinnande och jämföra synen med självskattad KASAM. Åtta unga kvinnor från ett särskilt utsatt område deltog i kvalitativa intervjuer och svarade på ett KASAM-13 frågeformulär. Empirin från dessa analyserades utifrån teorierna salutogenes och systemteori. Resultatet visade på att de unga kvinnorna hade en medvetenhet om vilka faktorer i det särskilt utsatta området som var viktiga för deras välmående. De viktigaste identifierade faktorerna till välbefinnande var relationer, känslan av gemenskap, naturen och vikten av det egna ansvaret. Resultatet från KASAM-13 frågeformuläret var spritt, då tre intervjupersoner låg under det svenska medelvärdet, två intervjupersoner låg nära det svenska medelvärdet och tre intervjupersoner låg över det svenska medelvärdet. Studien visade inte på några entydiga resultat om hur synen på faktorer till välbefinnande och självskattad KASAM påverkar varandra. / The purpose of this study was to explore young women’s perception of factors of wellbeing and compare this perception to their SOC. Eight young women from a socioeconomically vulnerable area participated in interviews and answered a SOC-13 questionnaire. The empirical material was analysed with the Salutogenesis theory and the Systems theory. The results showed that the young women were aware of which factors in the socioeconomically vulnerable area were important for their wellbeing, which were: relationships, sense of companionship, nature and their own responsibility. The results from the SOC-13 questionnaire were mixed, three of the participants were below the Swedish average, two participants were near the Swedish average and three participants were above Swedish average. The study does not show any clear results on how the perception of factors of wellbeing and SOC-13 affects each other.

Brott mot person i offentlig miljö är en av de brottskategorier som skapar störst otrygghet i det svenska samhället. Under 2018 anmäldes totalt 5101 brott mot person i offentlig miljö i Malmö, vilket är cirka 10% av de totalt anmälda brotten i Malmö. För att minska brott i offentlig miljö krävs det att polisen arbetar effektivt och på rätt platser. Tidigare forskning visar på att arbete med ”hot spot” är en effektiv metod inom det polisiära brottspreventiva arbetet och ”harm spot” kan vara ett bra alternativ till att förbättra arbetet ytterligare. I denna uppsats är syftet att ge polisen ytterligare information om var den allvarligaste brottsligheten i Malmö sker. Detta genom att undersöka och presentera ”hot & harm spot”-kartor som jämför brottsligheten i Malmös delområden. Studien ämnar delvis att visa var brotten med högt skadevärde sker och om det verkligen sker i de särskilt utsatta områdena, Lindängen, Seved och Rosengård (NOA 2017), eller om det sker över hela Malmö. Studien ämnar även att undersöka om ”hot spots” och ”harm spots” stämmer överens gällande var brottsligheten i offentlig miljö begås. Resultaten i studien tyder på att brott i offentlig miljö framförallt sker i de centrala delarna i Malmö och att de platser som beräknas ha högst skadevärde finns i Lindängen och i centrum. Det vill säga enbart i ett av tre särskilt utsatta områden. / The public crime is the type of crime that makes people feel most unsafe in the Swedish society. During 2018 there was a total of 5101 criminal notifications of crimes against people in public spaces in the city of Malmö, which is approximately 10% of all reported crimes in Malmö. It is important for the police to work efficiently and with precision to reduce the public crime. ”Hot spot policing”, as an method for the police, is shown to have good results in making their work in reducing crime more efficient and ”harm spot policing” could be an alternative to make their work even more efficient. The main goal of this study is to give the Malmö police more knowledge about where the most serious crime in Malmö occur, by using the ”Swedish Crime Harm Index” made by Rinaldo (2015). The aim is to compare and to present the public crimes in particularly deprived areas and the remaining Malmö by using ”hot-” and ”harm spot” maps. According to the “Nationella operativa avdelningen” (2017) there are three particularly deprived areas in Malmö, which is Lindängen, Seved and Rosengård. The study will also look into if the ”hot spots” and ”harm spots” will differ in the places where the crimes is commited. The result in this study mainly show that the most crimes occur in the central parts of Malmö and the crimes with highest harm value occur in Lindängen and the central areas. Which means in only one out of three of the particularly deprived areas.

Abstract - Islamist radicalization – A study of particular exposed areas  Islamist radicalization has emerged in Sweden over the past decade, mainly because of the terrorist attacks in Stockholm in 2010 and 2017, but also because of a strife of individuals who have been radicalized in Sweden and joined various terror networks around the world.  It is only in recent years that Swedish authorities have seriously addressed the problems that radicalization entails. Sweden has since then developed a national strategy with the aim of preventing and counteracting increasing radicalization, especially in vulnerable suburban areas. The authorities concerned have subsequently published a number of different writs with the aim of preventing and counteracting Islamist radicalization in exclusion areas. Since the phenomenon may be considered relatively new from a Swedish perspective, research in the area is limited. It is above all the Swedish National Defense College with its Center for Asymmetric Threats and Terrorism Studies that has driven Swedish research in the field.  This study aims to investigate the radicalization that takes place in particularly exposed areas with a focus on structural factors and their impact, which contributes to the need that Swedish authorities and expertise in the field demanded.  By conducting a qualitative analysis of previous theories in the field of Islamist radicalization, an analysis tool has been designed to indicate whether a specific area is at risk of suffering from islamist radicalization. This analysis tool consists of four structural factors and two criteria. The analysis tool has subsequently been applied through a multiple-case study on four districts in Stockholm, Gothenburg and Malmö.  The result of the multiple-case study confirms the importance of the structural factors for individuals in these areas to be more susceptible to the influence of radical elements. In this investigation, these elements are the criteria’s stated in the analysis tool.  The analysis tool designed can probably be further developed by adding qualitative research methods to capture individual factors, which also affect the conditions for radicalization in an area. / Sammanfattning – Islamistisk radikalisering – En studie av särskilt utsatta områden  Islamistisk radikalisering har aktualiserats i Sverige under det senaste decenniet, framförallt på grund av terrordåden i Stockholm 2010 och 2017, men också på grund av en strid ström av individer som radikaliserats i Sverige och anslutit sig till olika terrornätverk världen över.  Det är först under de senaste åren som svenska myndigheter på allvar adresserat den problematik som radikaliseringen innebär. Sverige har sedan dess utvecklat en nationell strategi i syfte att förebygga och motverka en ökande radikalisering, framförallt i utsatta förortsområden. Berörda myndigheter har därefter utkommit med en rad olika skrivelser med målsättning att förebygga och motverka islamistisk radikalisering i utanförskapsområden. Då fenomenet får anses vara relativt nytt ur ett svenskt perspektiv är forskningen på området begränsad. Det är framförallt Försvarshögskolan med sitt Centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier som drivit den svenska forskningen på området.  Denna studie syftar till att undersöka den radikalisering som sker i särskilt utsatta områden med fokus på strukturella faktorer och deras inverkan, vilket bidrar till det behov som svenska myndigheter och expertis på området efterfrågat.  Genom att genomföra en kvalitativ analys av tidigare teorier på området islamistisk radikalisering, har ett analysverktyg utformats för att indikera huruvida ett specifikt område löper risk att drabbas av islamistisk radikalisering. Detta analysverktyg består av fyra strukturella faktorer och två kriterier. Analysverktyget har därefter tillämpats genom en flerfallstudie på fyra stadsdelar i Stockholm, Göteborg och Malmö.  Resultatet av flerfallstudien bekräftar de strukturella faktorernas betydelse för att individer i dessa områden skall vara mer mottagliga för påverkan av radikala element. Dessa element utgörs i undersökningen av de kriterier som anges i analysverktyget.  Det analysverktyg som utformats kan sannolikt utvecklas ytterligare genom att addera kvalitativa undersökningsmetoder för att fånga individuella faktorer, som också påverkar förutsättningarna till radikalisering i ett område.

Information about what it is that prevents young men from vulnerable areas from getting into a criminal way of life shines with their absence. This becomes a problem as these individuals’ risk being stigmatized and stamped. The main purpose of this essay is to find out why young adult men from the Järva area do not end up in a criminal way of life. By highlighting causes that exist, we have also chosen a sub-purpose, as we want to find out what the place Järva has meant to the young and adult men's lifes and upbringing. To achieve the study's purpose and answer to the questions, we have used a qualitative study where we interviewed five young adult men aged 22-26 and a youth leader with 10 years of experience working with youth in Järva. In the result, the young-adult men highlight how factors such as family, area, friends and long-term sustainability have had an impact on not committing criminal acts. This study aims to prove the opposite, when it comes to the negative stigma that occurs with coming from Järva. The study reveals a clear answer as to why young adults from Järva were prevented from getting into a criminal lifestyle and how the place Järva influenced their choices in life. / Information kring vad det är som gör att unga män från utsatta områden inte hamnar in i en kriminell livsstil lyser med sin frånvaro. Detta blir ett problem då dessa individer riskerar att stigmatiseras och stämplas. Huvudsyftet med denna uppsats är ta reda på vad som gör att ungavuxna män från Järvaområdet inte hamnar i en kriminell livsstil. Genom att lyfta fram orsaker som existerar har vi även valt ett delsyfte, då vi vill ta reda på vad platsen Järva har haft för betydelse för de unga-vuxna männens liv och uppväxt. För att uppnå studiens syfte och svar på frågeställningarna har vi använt oss av en kvalitativ studie där vi intervjuade fem unga-vuxna män i åldrarna mellan 22–26 år och en ungdomsledare med 10 års erfarenhet av arbete med ungdomar i Järva. I resultatet belyser de unga-vuxna männen hur faktorer som familj, område, vänner och långsiktig hållbarhet har haft en påverkan till att inte utföra kriminella handlingar. Den negativa stigmatiseringen som uppstår med att komma från Järva, hoppas vi med denna studie bevisa motsatsen. I studien framkommer det tydliga svar om vad som gör att unga-vuxna män från Järva hindrats hamna i en kriminell livsstil samt hur platsen Järva påverkat deras val i livet.