I takt med att den svenska arbetsmarknaden blir allt mer globaliserad, individualiserad och flexibel ställs nya krav på fackföreningarnas tjänster. Från att under en lång tidsperiod ha kunnat vila på den svenska partsmodellens goda rykte, talas det nu om att fackföreningarna måste anta en ny roll och nya strategier för att överleva på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fackföreningar inom tjänstemannasektorn diskursivt konstruerar sin roll på arbetsmarknaden samt legitimerar sin verksamhet. Materialet som har använts har bestått av handlingsprogram och videor från Tjänstemännens Centralorganisation och dess två största medlemsförbund Unionen och Vision. På materialet har vi utfört en diskursanalys där Foucaults diskursbegrepp har stått som teori. Med hjälp av Berger & Luckmanns institutionella teori och legitimeringsbegrepp har vi sedan kunnat analysera resultatet ur en samhällelig kontext. Resultatet av diskursanalysen gav att tre legitimerande diskurser har kunnat identifieras i TCO, Unionen och Visions handlingsprogram och filmer. Dessa var Arbetsmarknadsdiskursen, Förändringsdiskursen och Medlemsdiskursen. Vår Analys gav att fackföreningarna genom dessa diskurser konstruerar en bild av sig själva som en grundstomme i svensk arbetsmarknads uppbyggnad. Genom diskursiva konstruktioner av problem och dess lösningar, kombinerat med erbjudanden och lockande beskrivningar av medlemmarna så placerar de sedan sig själva som en essentiell part på dagens och framtidens arbetsmarknad.

Denna undersökning riktar sig till personer som är verksamma inom det musikpedagogiska området och som intresserar sig för hur legitimeringen av musik som ämne kan se ut. Vidare riktar sig undersökningen till alla som är intresserade av frågan om olika skolämnens legitimitet. Även politiker och andra makthavare kan ha användning av denna studie. Den öppnar upp för reflektion kring begrepp som kunskap, bildning, musik och makt. Syftet är att undersöka hur musikämnet i den obligatoriska skolan legitimeras av lärarutbildare. Genom intervjuer med lärarutbildare som är verksamma på musikhögskolorundersöks vilka argument som används och hur legitimeringen ser ut. Med hjälp av diskursteori och dess verktyg har maktförhållanden kartlagts för att möjliggöra undersökandet av vad som bestämmer hur konstruerandet av legitimeringen sker. Resultatet visar att legitimeringen sker utifrån musikupplevelsens egenvärde och självförklarande värde i stor utsträckning, även om argument om musik som ett medel till någonting utommusikaliskt finns närvarande. Fem olika teman har identifierats varifrån argumentationen för musikämnet utgår. I materialet framkommer att de intervjuade förhåller sig till en hegemoni där kunskap bör vara mätbar och till nytta. Musik som kunskap faller utanför denna ram och betraktas därmed som en illegitim form av kunskap. I förhållande till denna hegemoni framstår informanterna som antagonister. Det finns en kamp om hur kunskap ska förstås, ett vi och ett de skapas mellan de kunskaper eller ämnen som ses som legitimaoch de som ses som illegitima.

Problemformulering och syfte: Reklamyrket klassificeras idag inte som en profession, trots detta är branschen en global industri som årligen omsätter biljontals kronor. En genomsnittlig människa exponeras för dess produkter flera tusen gånger om dagen och onekligen får det då en stor inverkan på samhället, kulturen och dess medborgare. Men varför ser reklam ut som den gör? Vilka motiv och drivkrafter ligger till grund för att reklam är utformad som den är? Klassiska professioner, så som läkare eller ingenjörer, har ofta vetenskap och forskning som grund för sitt yrkesutövande. Detta saknar reklamyrket. Därför är syftet med den här studien att beskriva det svenska reklamyrkets förutsättningar för professionalisering samt hur det under tiden bygger legitimitet gentemot sina uppdragsgivare. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa samtalsintervjuer tillämpats för att samla in materialet. Utvalda kreativa direktörer på prominenta Stockholmsbaserade reklambyråer har fått återge reflektioner och tankar som sedan tolkats och analyserats till ett resultat. Huvudresultat: Studien visade att det svenska reklamyrkets förutsättningar för professionalisering inte är särskilt goda. Mycket lite av det arbete som utförs har en vetenskaplig grund – istället baseras det på ideologi, känsla och erfarenhet. Legitimiteten erhålls genom olika taktiker som målar upp föreslagna reklaminsatser som logiska och rationella samtidigt

Uppsatsen bidrar med ett sociologiskt perspektiv på avvikelse i två barnböcker från den populära svenska barnboksförfattaren Astrid Lindgren. Arbetet besvarar en frågeställning om hur avvikelse konstrueras i böckerna ”Boken om Pippi Långstrump” och ”Vi på Saltkråkan”. Uppsatsen undersöker med en diskursanalytisk ansats hur karaktärer och beteenden konstrueras som avvikande och hur en avvikelsediskurs formuleras i barnlitteraturen. Resultatet redogör bl a för en avvikelsekonstruktion vari huvudkaraktärer tillskrivs ett mönster av beteende och egenskaper i relation till diskursiva teman som familjesituation, lokalt ursprung och klasstillhörighet. En diskursanalytisk tolkning av avvikelsediskursen visar även hur diskursiv praktik formulerar avvikelse som en positiv kraft i Lindgrens barnlitteratur. I arbetet används diskursanalytisk metodologi och teori av Fairclough och Foucault, samt sociologisk avvikelseteori av Goffman och Becker.

This thesis, entitled The Headmaster and the Music, is based on interviews with four headmasters, who are all working in the Swedish compulsory school. The purpose is to investigate how they view music, both in general and as a school subject. Since the research on this topic is scarce, the study can be described as explorative. The result shows that the headmasters’ personal experiences have an impact on the way they view music. Four different focus points on music in school have emerged from the material, and these represent the four very different views that each headmaster holds. The study also presents a diversity of opinions on the value of music as a school subject. This diversity can be looked upon as problematic, but can also be seen as representing the versatile potential that music comprises as a subject in the Swedish compulsory school.

Syfte och frågeställning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process då aktörer söker att legitimera sig själva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvägagångssätt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhållanden. Studiens frågeställningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig själva i sin hållbarhetsredovisning från 2012? » Hur används och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad på van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hämtades från kaffeföretaget Löfbergs hållbarhetsredovisning från 2012. Huvudresultat: Studiens fann samtliga fem diskursiva strategier i materialet. Bland annat tog strategierna formen av experter, lagar, certifieringar, strategier, olika typer av nytta, olika moraliska värden, normalisering av familjeföretag som naturligt hållbara och ett nödvändigt förhållande mellan Löfbergs och kaffeodlarna.

The purpose of this study is to examine how the work in reading promotion is legitimized by examining manuals written by professionals in the field. A need for this has been located in the recent years discussions about literature’s status in society. The study was conducted by qualitative text analysis in two steps. The first concentrated on how the manuals describe the importance of literature and also their chosen method for reading promotion. The second analysis used theoretical themes from the Swedish researcher Magnus Persson who has studied the legitimation of literature himself. The results of the study have shown that the manuals do not actively motivate the reading of literature in general. This can partly be explained by the mythologizing of literature that Persson explains as a deep rooted concept of culture as something naturally good that thus does not “need” motivation. The manuals did however show a great deal more arguments for using the different methods which have been condensed into six categories. The thematic analysis showed that the manuals primarily used democracy as a way to legitimate reading. This way of interconnecting democracy and literature can be understood by the concept of culturalisation which refers to the process in which culture has become a much broader term that is used to explain many parts of today’s society.

Kostnadsavvikelser inom byggnadsprojekt är något som sker i bred omfattning inom offentliga organisationer. Det finns positiva och negativa konsekvenser av kostnadsavvikelser.  En kostnadsavvikelse sker när den aktuella budgeten passerar sitt kostnadstak vilket kan ställa till med problem. Dock kan kostnadsavvikelser även sluta med ett positivt utfall om avvikelsen kan tillfredsställa en ny efterfrågan. Syftet med studien är att genom en kvalitativ fallstudie undersöka hur kostnadsavvikelser kan legitimeras i kommunala projekt. Det kommer ske genom en granskning av del- och årsrapporter, uttalanden i dagspress, andra utsagor samt en intervju. Enligt tidigare teori blir de som kalkylerar projekt varken bättre eller sämre på att uppskatta kostnader för projekt vilket kan ses underligt då utvecklingen, utbildningen och erfarenheterna inom projektering blir bättre över tid. Teorin nämner också att det går att legitimera organisationen genom att använda sig av en viss retorik, transparens och kommunikation. För att analysera hur kostnadsavvikelser kan legitimeras har projektet ABK undersökts. Den analysen som utförs baserad på uttalanden i års- och delårsrapporter samt dagspressen och andra pressmeddelanden, visar att kommunen legitimerar kostnadsavvikelser med hjälp av transparens och kommunikation. Resultatet visar att kostnadsavvikelser för projektet har inträffat med 98% till följd av oförutsedda kostnader såsom asbestsanering och en elevökning på Lejonströmsskolan. Dessa legitimerar kommunen i uttalanden till dagspressen och i egna utsagor som att en ambitionsökning har skett samt att oförutsedda kostnader som varit nödvändiga att ta har inträffat. Vidare forskning skulle kunna beröra det nya kulturhuset i Skellefteå som även det redan innan färdigställandet, präglas av kostnadsavvikelser.

Studien undersöker hur olika politiska aktörer uttrycker sig om den svenska statens förmåga att upprätthålla ett våldsmonopol och vad detta kan få för implikationer för Sverige. Studien vilar på Max Webers definition av staten som ett mänskligt samhälle som framgångsrikt hävdar monopolet på det legitima användandet av fysiskt våld inom ett givet territorium. Med denna definition som grund genomförs en diskursanalys av den svenska statens brister i debatten kring ”no-go zoner” i svenska utanförskapsområden. Mer specifikt analyserar uppsatsen ett nationellt och internationellt urval politiska aktörer som i den politiska debatten antingen legitimerar eller de-legitimerar den svenska staten i Webers mening. Utifrån konstruktivistiska antaganden om att statens existens är socialt konstruerad och diskursivt formerad visar resultaten att aktörernas sätt att uttrycka sig i debatten kring svenska utanförskapsområden ger grogrund för ett ifrågasättande av statens existens

ABSTRACT Titel: I work all day, I work all night to get the KK-card and skip the line - En kvalitativ studie om studenters motiv till engagemang i studentnationerna i Uppsala. Att ha en ansvarsroll och jobba på en studentnation är att göra mycket arbete för en liten monetär ersättning. Trots den nästintill icke-existerande lönen väljer studenter att arbeta och engagera sig på studentnationen. Men i frånvaro av en ekonomisk ersättning, hur motiverar studenterna sitt arbete? Man kan likna arbetet på studentnationen med volontärarbetet inom hjälporganisationer, men då omtalas arbetet som något som man gör för att stärka sin egen självkänsla bland annat. Detta är ett resonemang vilket skiljer sig från hur man kan se på arbetet på studentnationer, då dessa varken är hjälporganisationer, eller ter sig servera någon annan specifik nytta än i studiesociala sammanhang för studenter. Utöver forskning om volontärarbete finns det inte mycket tidigare forskning som kan kopplas till ämnet, om studentnationer, arbetet på dem, och motivationen som driver studenterna till detta engagemang. Frågeställningen som därmed grundar studien är:  Hur legitimerar de arbetande studenterna sitt arbete inom studentnationen? Den metod som studien baseras på är kvalitativa intervjuer, vilka är semi-strukturerade till formen. Genom intervjuer önskas nå hur respondenten berättar om motiv till sitt engagemang. Intervjuerna är fem till antalet och uppåt 45 minuter långa. De baserades på en förkonstruerad intervjuguide. Det teoretiska ramverk som denna studie bygger på är Ann Swidlers teori om kultur och hur detta kan vara influerande i de handlingsstrategier individer konstruerar för att motivera sina handlingar. Swidler menar på att man som individ har en viss uppsättning verktyg i sin verktygslåda, en viss kulturell kapacitet vilken man kan använda sig av i navigerandet i olika situationer. Teorin används för att förklara de resurser informanterna använder för att motivera sitt engagemang på ett visst sätt och ger svar på varför de legitimerar sitt engagemang så som de gör. Resultatet av studen visar på hur studenterna motiverar sitt arbete genom att använda sig av legitimeringsstrategier. Strategierna är liknande mellan samtliga informantern och man finner även liknelser angående inom vilken situation de använder vilken specifik legitimeringsstrategi. Det ter sig som att det inom den subkultur som studentlivet kan te sig vara så erhåller man som deltagare en ny uppsättning verktyg till sin verktygslåda och förändrar och lär sig nya värderingar vilka ter sig mer viktiga inom kulturen man nu befinner sig i. De framkomna resultaten kan vidare bidra som komplement till den tidigare forskning som finns om bland annat volontärarbete som inte sker som en form av hjälparbete, exempelvis volontärarbete på festivaler eller diverse intresseföreningar. Nyckelord: Studenter, Ideellt arbete, Legitimering, Strategier, Kultur