Spelling suggestions: "subject:"elegitimering"" "subject:"legitimering""
31 |
Positioneringar i diskussioner om migration : En didaktiskt anpassad kritisk diskursanalys av interaktionen i kommentarsfält till artiklar om migration / Positions in discussions about migrationSellgren Gauffin, Anna January 2018 (has links)
The aim of this study is to investigate and illustrate the local exercise of power between participants in online comments sections of three newspaper articles with different political perspectives on migration and also to motivate and concretize the didactic use potential in SFL-based critical discourse analysis of comments and dialogues in internet-based forums of interaction. SFL and critical discourse analysis form the theoretical basis and with interpersonal analytical concepts as role, genre and attitude it is analyzed how participants position themselves in relation to each other in terms of superiority, inferiority and neutrality and how they legitimize their attitudes and/or positions. The analysis shows that participants primarily take neutral or superior positions but also temporary inferior positions and, in some cases, position other participants as inferior. In the comments section of the article written by a liberal representative, the most prominent participants take the role as highly educated and/or insightful by acting inter alia explanatory. In the comments section of the article written by a Sweden Democrat representative, sarcasm is common among the most prominent participants. The commentaries in the comments section of the article written by a Swedish Green Party representative are largely characterized by strong reactions that are legitimized by discourses based on claims that ‘new arrivals’ benefit at the expense of pensioners or native Swedish young people. The analysis has also shown that the dialogues in the comments sections of both the article by a Sweden Democrat representative and the article by a representative of the Swedish Green Party are often characterized by battles focusing on the opponent’s position, which is not the case in the comments section of the article by a Liberal representative where the conflict rather focuses on challenging the opponent’s values. Local strategies in exercise of power that are made visible include the use of mockery to position others as inferior; to take inferior positions or to impart messages implicitly to increase the possibilities for what can be said with reduced risk of being made responsible and also to make it look like there are more arguments than explicitly reported in order to secure the taken position. The essay concludes by showing how SFL-based critical discourse analysis can be applied in educational contexts. Further research is suggested on what part the role of red-green political rhetoric, on topics that concern migration, plays in the spreading of ideas on the group 'new arrivals' as the winner of red-green policy at the expense of native Swedish citizens.
|
32 |
Ett monumentalt misslyckande : En diskursanalys av veteranmonumentet RestareBibo, Jamilla Charlotte January 2017 (has links)
Ett monument hyser samhällets kollektiva värderingar och ideal. I denna studie undersöks hur olika aktörer tillskriver betydelser till det kontroversiella svenska veteranmonumentet Restare i texter. För att studera hur dessa centrala aktörer, som är inblandade i resandet av monumentet rättfärdigar eller kritiserar monumentet används en legitimeringsanalys. Resultatet visar att olika legitimeringsstrategier används av de olika aktörerna, som pekar på att olika aktörer förstår veteranmonument olika. Dessutom visar resultatet att Sveriges institutioner är avståndstagande till diskurser som krig och veteraner, vilket möjligtvis är en av anledningarna till att militära veteraner kritiserar Restare. Studien ansluter även till tidigare forskning som visar att abstrakta monument har svårt att förmedla sitt tänkta budskap till en bred mottagarmassa.
|
33 |
Lärares legitimeringar av skönlitteratur i olika undervisningssammanhang / How teachers legitimize fictional literature indifferent educational situationsLönnaeus, Jens January 2021 (has links)
I detta examensarbete undersöker jag hur lärare i svenskämnet i årskurs 7-9 legitimerar användandet av skönlitteratur i olika undervisningssammanhang. Detta gör jag genom en kvalitativ undersökning, i vilken jag intervjuar fyra olika aktiva svensklärare på högstadieskolor i Sverige. Intervjuerna pågick i ungefär en halvtimme och hade formen av ett relativt fritt samtal, där en fråga kunde leda vidare till en annan, men där ett antal grundfrågor utgjorde själva stommen. Resultaten från de fyra intervjuerna har jag sedan delat in i olika kategorier med utgångspunkt i när skönlitteratur används. Efter varje litteraturtillfälle följer sedan underrubriker som berättar varför och hur lärarna lyfter in litteraturen i undervisningen. Undervisningstillfälle blir således huvudrubrik, och legitimeringen för att använda litteratur vid just det tillfället samt hur själva arbetssättet har sett ut blir underrubriker. Resultatdelen består av tre olika huvudrubriker, alltså undervisningstillfällen: Skönlitteratur som ingång till en historisk epok, skönlitteratur som del i tematiskt arbete, och skönlitteratur fristående från övrig undervisning. Genom att kartlägga respondenternas svar på detta sätt kan jag tydligt se mönster mellan dem. Jag analyserar mitt resultat utifrån tidigare forskning, teoretiska perspektiv på inlärning, och teoretiska perspektiv på läsning av skönlitteratur. Jag undersöker även respondenternas legitimeringar av skönlitteraturen och deras sätt att arbeta med den ur ett receptionsteoretiskt perspektiv. Slutsatsen jag når blir att legitimeringarna av skönlitteratur skiljer sig åt beroende på i vilka undervisningssammanhang litteraturen används, men att det finns stora likheter i hur svensklärarna jag intervjuat legitimerar skönlitteraturen i de olika sammanhangen. Tre av de fyra respondenterna använder exempelvis skönlitteratur som ingång till en historisk epok, och alla tre legitimerar det sammanhanget litteraturen med att den ger förståelse för andra människor. Samma legitimering anges inte vid något annat tillfälle. Efter att ha anlagt ett receptionsteoretiskt perspektiv på resultatet når jag även slutsatsen att lärarens roll, ur detta teoretiska perspektiv, bör vara passiv för att inte störa elevens möte med texten. Därför blir bokfrågor som arbetssätt problematiskt ur detta perspektiv. Utifrån Langers teori om litterära föreställningsvärldar, och ur ett sociokulturellt perspektiv, fungerar boksamtal desto bättre förutsatt att eleven innan samtalet har haft tid att själv reflektera över läsningen och texten. Jag upptäcker också att den av respondenterna som har minst didaktiska legitimeringar till läsningen utan mest bara ger uttryck för en känsla av att elever bör läsa i skolan, i praktiken kanske är den vars elever ur ett receptionsteoretiskt perspektiv får ut mest av läsningen.
|
34 |
Helsingforsavtalet i de nordiska läroplanernaPedersen, Filip January 2019 (has links)
Redan på 1960-talet skrev de nordiska länderna under Helsingforsavtalet för att fördjupa samarbetet mellan länderna på en rad olika områden. En del av detta avtal rör just grannspråksundervisning och länderna har kommit överens om att både grannländernas språk och samhällsförhållanden ska ingå i ländernas undervisning. Helsingforsavtalet uttrycker inte hur denna undervisning ska se ut, utan detta lämnas till respektive lands utbildningssystem att bestämma. I detta arbete är det framförallt grannspråken norska, danska och svenska som kommer att stå i fokus. Trots att undervisning ska ske om grannspråken visar undersökningar att grannspråksförståelsen är asymmetrisk mellan länderna och att den faktiskt också minskar. I denna text undersöks hur Helsingforsavtalets artiklar rörande grannspråksundervisning blivit omsatta i läroplanerna och kommentarmaterial, samt hur länderna legitimerar grannspråksundervisningen.Resultatet visar att grannspråksundervisningen ser olika ut i alla länder, och att undervisningen berör olika förmågor. Helsingforsavtalet har där med omskrivits på olika sätt i länderna, vilket kan ge en förklaring till den skillnad i grannspråksförståelse som finns mellan länderna.
|
35 |
Lärares tankar om skönlitteratur i svenskundervisningen: legitimeringar, ämneskonstruktioner och kanonlitteratur.Hahn, Gabriella, Warsame, Munira January 2020 (has links)
Att välja skönlitterära texter är en utmaning som alla svensklärare i landet tampas med. Syftet med vår undersökning är att utveckla kunskap om hur svensklärare resonerar kring sina val av skönlitteratur i svenskundervisningen. Vidare vill vi undersöka hur dessa resonemang kan relatera till olika litteratur- och ämnessyner och ämneskonstruktioner av svenskämnet samt hur de förhåller sig till en globaliserad värld. Syftet har sedan mynnat ut i frågeställningar som rör hur lärare legitimerar sina textval, hur deras litteratur- och ämnessyner ser ut samt hur de reflekterar kring val av kanonlitteratur och kulturarv i relation till den globaliserade värld vi lever i idag. För att samla in material till undersökningen har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med sex svensklärare som är verksamma i olika delar av landet. Det insamlade materialet analyserades sedan utifrån en kvalitativ dataanalys. Resultatet tolkades därefter utifrån olika teoretiska perspektiv; de didaktiska frågorna vad och varför, kulturell identitet samt ämneskonstruktioner där vi använt Martin och Roses, Balls samt Malmgrens olika fyrfältsmodeller. Resultatet visade att lärarna legitimerade sina val genom att hänvisa till de olika kursplanerna för svenskämnet. Därmed var styrdokumenten den mest styrande faktorn bakom lärarnas textval. Lärarnas litteratur- och ämnessyner skiljde sig också åt beroende på vilken litteraturundervisning som bedrevs. Litteraturundervisningen utöver det litteraturhistoriska momentet var mer varierad med fokus på språkkunskaper, färdighetsträning och texttypsskrivning medan den litteraturhistoriska undervisningen var mer lärarstyrd med fokus på kronologiska epokstudier. Vad gäller läsningen av kanonlitteratur lyfte lärarna fördelar – såsom en likvärdig utbildning, och nackdelar – exempelvis det ålderdomliga språket som betraktades som ett hinder. I diskussionen menar vi att det finns flera faktorer som påverkar lärares testval, till exempel styrdokumenten och svenskämnets traditioner. Slutligen argumenterar vi för att de didaktiska frågorna vad och varför borde få ett större fokus inom forskningsområdet.
|
36 |
Lärares val av skönlitterära texter - utgångspunkter och urvalskriterierOcasio, Anna, Bröchner, My January 2020 (has links)
Syftet med föreliggande examensarbete var att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för lärares val av skönlitteratur i undervisningen. För att uppfylla vårt syfte formulerade vi två frågeställningar gällande lärares motivering av skönlitteratur samt de urvalskriterier som ligger till grund för lärares skönlitterära bokval. Undersökningen tar utgångspunkt i Charles Sarlands (1991) urvalsmodell för kategorisering av lärares val av litteratur och genomförs med kvalitativa intervjuer samt en enkätstudie i liten skala. Vår undersökning är gjord under såväl tids- som urvalsbegränsningar och innefattar svar från 19 stycken verksamma lärare. Därmed kan vårt resultat inte generaliseras. Vi presenterar undersökningens resultat tematiskt utifrån de urvalskategorier som vi kunnat urskilja, och drar slutsatsen att 19 stycken lärare i grundskolans årskurser F-3 väljer skönlitterära böcker utifrån kategorierna; elevers personliga utveckling, elevers sociala utveckling, ambition att skapa gemensamma referensramar samt läslust.
|
37 |
Skäl till språkhistoria En diskurs-historisk analys av legitimering och kategorisering av språkhistoria inom gymnasieskolans svenskämneRosenlind, Johanna January 2020 (has links)
Utifrån en kritisk diskursanalys granskas i denna studie nio styrdokument för gymnasieskolans svenskämne från åren 1933 till 2017 med syftet att synliggöra hur språkhistoria har legitimerats och kategoriserats. Inspirerad av Norman Faircloughs kritisk-realistiska tolkning av diskurs undersöks dessutom vilka språkideologiska influenser som kan ha påverkat framskrivningen av språkhistorieämnet. Analysen speglas mot tidigare forskning om svenskämnets konceptioner, men ämnar framförallt bidra till ett mycket skralt språkhistoriedidaktiskt forskningsfält.Elva övergripande diskurser har framträtt i materialet vilka alla ger insikt i hur språkhistoria har kategoriserats. Immanent i diskurserna finns även legitimeringsgrunder. Bland annat framkommer legitimering med hänvisning till kulturarv, identitetsutveckling, insikt i kulturella förändringsprocesser samt möjlighet att bidra till språkvård genom historisk kunskap. Språkhistoria verkar dock ha haft en marginaliserad roll i gymnasiesvenskan historiskt sett, och analysen uppvisar därtill bitvis negativa attityder till ämnet: språkhistorian har ansetts irrelevant för vissa elevgrupper och dessutom särskilt svår. / This study presents a discourse-historic analysis of curricula for mother-tongue instruction within Swedish Upper Secondary Education. The purpose of the study is to understand how language history has been legitimized and categorized within the subject of mother-tongue instruction. The aim is also to disclose how language-ideological standpoints may influence the description of language history within said subject. Nine documents, published between 1933 and 2017, were analysed using critical discourse analysis inspired by Norman Fairclough. The analysis shows that language history has been legitimized with reference to national and cultural heritage, development of identity and the ability to contribute to language planning.
|
38 |
Litteraturens värde: En kvalitativ studie av skönlitteraturens legitimeringar i gymnasieskolanWingård, Carl January 2009 (has links)
Syftet med följande studie är att klarlägga vilka värden och skäl som ryms bakom användningen av skönlitteratur i gymnasieskolans undervisning. Genom en kvalitativ metod undersöks bilden av läsningens värde i ett material bestående av halvstrukturerade intervjuer med två lärare och två elever. I resultaten framkommer fem huvudteman och övergripande legitimeringar: (1) språkutveckling och förmågan att fungera som samhällsmedborgare, (2) existentiell erfarenhet, (3) fantasiförmåga och kreativt tänkande, (4) möte med kulturarvet samt (5) upplevelser och meningsfullhet. Studiens slutsatser placerar detta resultat i ett bildningssammanhang, och identifierar litteraturens största värde i humanistiska förmågor som i flera delar går utöver svenskämnets ramar. Vidare slås fast det angelägna i att det på skolorna finns ett samtal om skönlitteraturens uppdrag, samt att de teoretiska perspektiven i lärarutbildningens litteraturdidaktik bör präglas av mångfald.
|
39 |
Lärobokens funktioner - exempel från lärareIvan, Karoline, Mora, Melissa January 2016 (has links)
Syftet med vår undersökning är att visa en aktuell bild av läroböckernas roll och funktion i grundskolan för årskurs 4-6 i det nuvarande decentraliserade styrsystemet. Synliggöra faktorer som ligger till grund för en lärares val av läroböcker samt hur dessa kommer till användning i svenskundervisningen. Som medel för att konkretisera faktorer och funktioner appliceras teorier om legitimeringar för läroböcker som anses ämnesrelevanta för att synliggöra avgörandet av att säkerställa kvaliteten utifrån det professionella läraruppdraget. I bakgrund och litteraturgenomgången definierar vi centrala begrepp; pedagogisk text, legitimering, legitimerande funktion och praktisk funktion. Analysbegreppen hjälper oss att analysera vår insamlade empiri för att därefter kunna besvara våra frågeställningar med hjälp av legitimeringar; Hur väljer lärare läroböcker? och Hur använder lärare läroböcker i undervisningen? Metoderna som användes i undersökningen var observation och intervju. Resultatet visade att lärare kan använda läroböcker på olika sätt för att strukturera undervisningen. Valet av läroböcker avgörs av styrande faktorer som påvisas med hjälp av fem legitimeringar: flexibelt upplägg, ”beprövat material”, granskas efter läroplanen, elevinflytande och nivå-anpassat. Beroende på vilka styrande faktorer lärare grundar sitt val på, får lärobokens legimitet en funktion i hur lärare använder läroböcker i undervisningen, legitimerande eller praktisk funktion (Englund 1999, s. 13-14). Därmed är användningen av läroböcker beroende av hur lärare väljer läroböcker.De slutsatser vi kan dra för examensarbetet är att läroböckerna har en legitimerande funktion i lärarnas arbete. Då liksom nu har läroboken fortfarande en stark ställning i dagens undervisning (Skolverket 2006, s. 26). Styrningen i lärarnas tankar kan nyanseras och specificeras genom alla de påverkande faktorer som uppmärksammats som meningsfulla för vad som utspelat läroböckernas legitimeringar i undervisningen (Dahl 2015, s. 29). Det vill säga, läraren som individ, yrkesverksamma erfarenheter, lärarens kunskapssyn, traditioner som kan vara förstärkta inom verksamheten eller i det kollegiala arbetet och slutligen eleverna, både som elevgrupp och som individer, deras förutsättningar och behov.
|
40 |
"För att få vara någon annan en stund" : En undersökning om varför man ska läsa skönlitteratur i folkhögskolan / "To be someone else for a while" : A survey about why fiction should be read in folk high schoolLoyd, Anna January 2023 (has links)
Syftet med min undersökning är att ta reda på hur några lärare på X folkhögskola resonerar om varför man ska läsa skönlitteratur inom ramen för undervisningen i svenska och svenska som andraspråk, i folkhögskola. Att undersöka hur man kan legitimera arbete med skönlitteratur inom denna skolform, särskilt som skönlitteraturen numera utsätts för aldrig tidigare skådad konkurrens från andra medier efter den kulturella vändningen och det vidgade textbegreppets intåg på skolans område, är relevant. Tre yrkesverksamma lärare och en biträdande rektor intervjuades. Lärarna undervisar i svenska, svenska som andraspråk och samhällskunskap på folkhögskolans allmänna kurser på motsvarande gymnasienivå. Den biträdande rektorn, som tidigare arbetat som lärare på skolan, har det pedagogiska huvudansvaret för verksamheten. I detta examensarbete finns en analys av det insamlade materialet samt resultat och diskussion. Lärarna och den biträdande rektorn har alla gett mig sin syn på varför man ska läsa skönlitteratur inom ramen för folkhögskolans verksamhet. Man kan säga att de i stor utsträckning är överens om skälen till varför detta med läsning är en bra idé. Hur lärarna arbetar med litteraturen i sina grupper har jag också fått insikt i. Det visar sig att de arbetar på ungefär samma sätt, nämligen med den skönlitterära boken som utgångspunkt och självklar referens inom varje tema. Min slutsats är att de olika lärarna har en ganska homogen syn på varför man ska läsa skönlitteratur i deras skolform. De är vidare också ganska överens om hur man ska arbeta med skönlitteratur i de respektive spåren.
|
Page generated in 0.0634 seconds