Denna undersökning genomfördes med syftet att ta reda på vad fyra olika svensklärare har för attityder till grammatik och hur deras attityder till grammatik påverkar deras val av arbetssätt då de bedriver grammatikundervisning. Studien redogör för definitioner av grammatikbegreppet och metoder för hur man kan arbeta praktiskt med grammatik i undervisningen. Jag gör en kvalitativ undersökning i form av fyra intervjuer. I denna undersökning jämför jag mitt esultat med och relaterar till en tidigare undersökning i ämnet. Resultatet visar att de två gymnasielärarna inte har mycket mer krav på elevernas grammatikkunskaper än vad de två lärarna i grundskolans senare år har. Flertalet av informanterna är missnöjda med lärarutbildningens grammatikkurs. De önskade att de hade fått mer metodik och didaktik i sin utbildning. Övervägande delen av informanterna tar heller inte del av aktuell forskning i grammatik

No description available.

No description available.

Under den verksamhetsförlagda tiden i vår utbildning till lärare, har vi mött en matematikdidaktik som mer liknar den vi själv fått uppleva, under vår skolgång, än den vi lärt oss under utbildningen. Eftersom läraren idag har frihet att själv välja undervisningsmetod, ställde vi oss frågan; Varför ser det likadant ut nu som då vi gick i skolan? Vi ville därför undersöka om kunskaperna studenter får under sin utbildning används eller ej.Vi utförde en enkätundersökning bland de lärare som gick sista terminen hösten 2006, där de bl.a. fick svara på hur ofta de använder sig av matematikdidaktiken de lärt sig i utbildningen och vilka delar de eventuellt valt bort. För att ta reda på om de på något sätt blivit påverkade till att använda sig eller inte använda sig av didaktiken genomförde vi kvalitativa intervjuer.Resultatet visar att det till viss del finns svårigheter att få möjlighet att använda sig av kunskaperna bl.a. beroende på kollegor med mer yrkeserfarenhet och en läroboksstyrd undervisning. Men vissa har blivit positivt påverkade till att använda sig av matematikdidaktiken bl.a. av rektorer som har förmåga att ta vara på deras kompetens och äldre kollegor som vidareutbildat sig. Ibland väljs vissa delar bort t.ex. att tillverka sitt eget material och som orsak anger informanterna att skolorna inte har tid eller ekonomi till detta.

Det är förskollärares yttersta ansvar att med utgångspunkt från förskolans läroplans angivelserdidaktiskt planera och utforma förskolans undervisning med hänsyn till varje barnsindividuella behov. Denna studie syftar till att undersöka förskollärares didaktiskaförhållningssätt vid tillämpning av bildstöd samt dess uppfattningar om bildstöd. Syftetbesvaras utifrån följande frågeställningar: Hur uppfattar förskollärare bildstöd som ettfenomen i förskolan? På vilket sätt tar förskollärare hänsyn till de didaktiska frågorna vidtillämpning av bildstöd i förskolans verksamhet? I studien har en fenomenografiskmetodansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare förinsamling av empiri. I resultatet synliggörs förskollärares variationer i relation till dessuppfattningar och tillämpning av bildstöd. Studien visar att förskollärare har varierandeuppfattningar och tar hänsyn till de didaktiska frågorna i olika utsträckning, samt attförskollärares uppfattningar om bildstöd som ett fenomen påverkar dess didaktiskaförhållningssätt och val vid tillämpningen av bildstöd. Studiens resultat kan bidra till attförskollärare ges ökad medvetenhet om hur dess agerande och personliga uppfattningarpåverkar tillämpningen av bildstöd och tolkning av läroplanens undervisningsinnehåll

Denna studie har haft syftet att undersöka och synliggöra olika uppfattningar om vila i förskolan påformuleringsarenan och transformeringsarenan, det vill säga hur vila skrivs fram i olikastyrdokument och vilka uppfattningar om vilan som uttrycks av yrkesverksamma förskollärare.Studien har genomförts som en kvalitativ studie där empirin i Delstudie 1 inhämtats genom entematisk textanalys av både dagsaktuella och tidigare aktuella styrdokument och i Delstudie 2 genomsemistrukturerade intervjuer. Den tematiska textanalysen har genomförts utifrån sex olikastyrdokument för förskolan. Intervjustudien har genomförts med fem förskollärare på två olikaförskolor i två olika kommuner. I båda delstudierna har tematisk analys använts som analysmetod.Studien har utgått ifrån didaktik då vi använt de didaktiska frågorna vad, hur och varför somanalysbegrepp. I studiens resultat har det framkommit att det finns motsättningar mellanuppfattningar om vilan i förskolan på formuleringsarenan och transformeringsarenan, det vill sägaatt det finns skilda uppfattningar om vila i förskolans styrdokument och hos förskollärare.

<p>Denna undersökning är gjord med syfte att granska hur fyra svensklärare för grundskolans senare år bedriver sin grammatikundervisning. Detta för att se hur upptäckterna stämmer överens med tidigare rön inom den didaktiska forskning som behandlar ämnet grammatik. Studien lyfter fram definitioner av grammatikbegreppet, tillvägagångssätt och metoder i det didaktiska arbetet samt argument för- och emot grammatikundervisningens existens i svenskämnet. Vidare redogörs för metodval vilka innebär kvalitativa intervjuer utefter modellen ”föreställningskartor” där didaktikens tre huvudfrågor – vad, hur och varför – styr samtalen. Undervisningens resultatdel visar hur svensklärarna förhåller sig till begreppet grammatikundervisning och hur detta kopplas till den didaktiska verksamheten. Slutligen diskuteras det insamlade materialet och jämförs med den teoretiska bakgrunden utifrån de tre didaktiska huvudfrågorna.</p><p> </p> / <p>The aim of this study is to examine how four Swedish teachers, in the late years of compulsory school, teach grammar. The findings of this study are compared and contrasted with previous research in the field.</p><p>The study focuses definitions of the grammar terminology, procedures, teaching methodology and the argument for or against the teaching of grammar in Swedish schools. Furthermore, an account will be given of the research method chosen, namely qualitative interviews based on concept maps, focusing on the three main didactic questions: <em>what</em>, <em>how</em> and <em>why</em>. These interviews show the teachers’ approach to grammar instruction and its connection with didactic activities. Finally the collected material is discussed with reference to the theoretical background and the three main didactic questions.</p>

Denna undersökning är gjord med syfte att granska hur fyra svensklärare för grundskolans senare år bedriver sin grammatikundervisning. Detta för att se hur upptäckterna stämmer överens med tidigare rön inom den didaktiska forskning som behandlar ämnet grammatik. Studien lyfter fram definitioner av grammatikbegreppet, tillvägagångssätt och metoder i det didaktiska arbetet samt argument för- och emot grammatikundervisningens existens i svenskämnet. Vidare redogörs för metodval vilka innebär kvalitativa intervjuer utefter modellen ”föreställningskartor” där didaktikens tre huvudfrågor – vad, hur och varför – styr samtalen. Undervisningens resultatdel visar hur svensklärarna förhåller sig till begreppet grammatikundervisning och hur detta kopplas till den didaktiska verksamheten. Slutligen diskuteras det insamlade materialet och jämförs med den teoretiska bakgrunden utifrån de tre didaktiska huvudfrågorna. / The aim of this study is to examine how four Swedish teachers, in the late years of compulsory school, teach grammar. The findings of this study are compared and contrasted with previous research in the field. The study focuses definitions of the grammar terminology, procedures, teaching methodology and the argument for or against the teaching of grammar in Swedish schools. Furthermore, an account will be given of the research method chosen, namely qualitative interviews based on concept maps, focusing on the three main didactic questions: what, how and why. These interviews show the teachers’ approach to grammar instruction and its connection with didactic activities. Finally the collected material is discussed with reference to the theoretical background and the three main didactic questions.

I denna studie är syftet att undersöka hur lärare förhåller sig till det centrala innehållet i religionskunskap. Studien syftar även till att undersöka hur teori och praktik tar sig uttryck i religionskunskapsundervisningen utifrån det centrala innehållet. För att besvara forskningsfrågorna har sju intervjuer från två olika skolor analyserats. Det teoretiska perspektivet pragmatismen har varit utgångspunkt i studien. Resultatet visar att det skiljer sig mellan de fyra avsnitten i det centrala innehållet i religionskunskap 1–3. I undervisningen använder lärare både teori och praktik där dessa två metoder samspelar. Studien ledde fram till två slutsatser. Lärarna förhåller sig oftast till de två första rubrikerna Att leva tillsammans och Att leva i närområdet från det centrala innehållet vilket framstod som enklast. Lärarna ansåg att teori och praktik i undervisningen är gynnande för elevers kunskapsutveckling.

Denna studie är baserad på vetenskaplig litteratur. Studien syftar till att sammanställa hur didaktisk forskning framhåller användandet av skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena i årskurs 4 – 6. Studien är baserad på fyra frågeställningar. De är utformade utifrån de didaktiska frågorna vad, hur, varför skönlitteratur bör användas och för vem. All forskningslitteratur till denna litteraturstudie har samlats genom olika databaser. Resultatet av forskningen visade att användandet av skönlitteratur i de samhällsorienterande ämnena kan ha en positiv inverkan på eleverna. Detta främst för att de utvecklar förståelse för sig själva men även för andra. Dock kan fel val av litteratur leda till motsatt effekt.