No description available.

The aim of this study is to investigate and illustrate the local exercise of power between participants in online comments sections of three newspaper articles with different political perspectives on migration and also to motivate and concretize the didactic use potential in SFL-based critical discourse analysis of comments and dialogues in internet-based forums of interaction. SFL and critical discourse analysis form the theoretical basis and with interpersonal analytical concepts as role, genre and attitude it is analyzed how participants position themselves in relation to each other in terms of superiority, inferiority and neutrality and how they legitimize their attitudes and/or positions. The analysis shows that participants primarily take neutral or superior positions but also temporary inferior positions and, in some cases, position other participants as inferior. In the comments section of the article written by a liberal representative, the most prominent participants take the role as highly educated and/or insightful by acting inter alia explanatory. In the comments section of the article written by a Sweden Democrat representative, sarcasm is common among the most prominent participants. The commentaries in the comments section of the article written by a Swedish Green Party representative are largely characterized by strong reactions that are legitimized by discourses based on claims that ‘new arrivals’ benefit at the expense of pensioners or native Swedish young people. The analysis has also shown that the dialogues in the comments sections of both the article by a Sweden Democrat representative and the article by a representative of the Swedish Green Party are often characterized by battles focusing on the opponent’s position, which is not the case in the comments section of the article by a Liberal representative where the conflict rather focuses on challenging the opponent’s values. Local strategies in exercise of power that are made visible include the use of mockery to position others as inferior; to take inferior positions or to impart messages implicitly to increase the possibilities for what can be said with reduced risk of being made responsible and also to make it look like there are more arguments than explicitly reported in order to secure the taken position. The essay concludes by showing how SFL-based critical discourse analysis can be applied in educational contexts. Further research is suggested on what part the role of red-green political rhetoric, on topics that concern migration, plays in the spreading of ideas on the group 'new arrivals' as the winner of red-green policy at the expense of native Swedish citizens.

This study explores the bilateral relationship between the European Union (EU) and India amidst the critical juncture that has been the Russian invasion of Ukraine in February of 2022. The study was motivated by the simultaneous empirical and theoretical puzzle that was theseemingly continuous development of bilateral relations, albeit the differing positions of the EU and India in relation to the Russian invasion of Ukraine. Through a content analysis, and a theoretical explanation with the use of two compatible hypotheses derived from Alexander Wendt’s Lockean and Kantian cultures of anarchy, the study analyzed documents, and a sample of statements, speeches and press releases, from the European Commission and India’s Ministry of External Affairs during the period of 2021-02-24 through 2023-11-13. The results of the study suggest that the development of EU-India relations have been characterized by a continuity, albeit the Russian invasion of Ukraine in 2022, and the actors differing positions thereto. The continuity can, to a greater extent, be explained by the existence and reproduction of shared ideas derived from a Lockean cultural anarchy(hypothesis 1), and to a lesser extent by shared ideas derived from a Kantian cultural anarchy(hypothesis 2), which together however, have constituted the actions of the actors during the period of study, explaining the continuity of the relations. The results both confirm and challenge relevant previous studies, showcasing social structures of relevance using theory.

Studien undersöker hur lärare på lågstadiet bemöter kontroversiella frågor med koppling tillolika religiösa positioneringar och hur lärare hanterar situationer när elevernas kontroversiellaåsikter strider mot skolans värdegrund. Syftet är att lämna ett bidrag till den vetenskapligadiskussionen kring hur lärare på lågstadiet ser på arbetet med kontroversiella frågor. Källmaterialet som samlats in är kvalitativt. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes medverksamma lärare på fem skolor. För att sammanställa hur lärarna bemöter de kontroversiellafrågorna kopplades deras svar samman med olika strategier som lärare använder för attundervisa om eller undvika dessa frågor. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att undvika kontroversiella frågor, specielltreligiösa. Den visar även att mycket av denna osäkerhet kan bero på lärarnas avsaknad avgrundläggande formell utbildning kring hur dessa frågor ska hanteras, vilket även återspeglas idenna studies resultat. I resultat och diskussion presenteras respondenternas svar och diskuteras sedan tillsammansmed tidigare forskning och uppsatsen teori om att undervisa eller undvika kontroversiella frågormed koppling till religion. Resultatet i uppsatsen visar att lärarna på lågstadiet lyfter vikten att eleverna får mötakontroversiella frågor, samtidigt som de hävdar att de elever som de undervisar är för unga föratt möta dessa frågor. Lärarna för även fram olika didaktiska förhållningssätt för att skapakonstruktiva samtal, vilka svårigheter de upplever och hur de bemöter situationer där elevernasåsikter går emot skolans värdegrund. Även om arbetets teori och den tidigare forskningen grundas på studier med elever som främstbefinner sig på gymnasiet, går det att utläsa att det finns tydliga likheter med hur lärare pågymnasiet och lågstadiet arbetar med kontroversiella frågor och vilka svårigheter som upplevs. / This study examines how primary school teachers address controversial issues related to variousreligious positions and how they handle situations when students' controversial opinionsconflict with the school's values. The purpose is to contribute to the scientific discussion onhow primary school teachers perceive working with controversial issues. The source material collected is qualitative. Seven semi-structured interviews conducted withpracticing teachers from five schools. Their responses were linked to various strategies teachersuse to teach or avoid these questions, to compile how teachers address the controversial issues. Previous research shows that teachers often choose to avoid controversial issues, especially ifthey are religious. It also shows that much of this uncertainty may be due to teachers' lackof basic formal education on how to handle these questions, which is also reflected in thisstudy's results. In the results and discussion, the respondents' answers are presented and discussed withprevious research and the thesis' theory on teaching or avoiding controversial issues related toreligion. The result of the essay shows that primary school teachers emphasize the importance of studentsencountering controversial issues. While also claiming that the students they teach are tooyoung to face these issues. The teachers also present various didactic approaches to createconstructive conversations, the difficulties they experience and how they handle situationswhere students' opinions contradict the school's values. Although the theory of the work and previous research is based on studies with studentsprimarily in high school, it can be inferred that there are clear similarities in how teachers inhigh school and primary school work with controversial issues and the difficulties experienced.

Studiens syfte och frågeställningar är för att bidra med en ökad insikt om uppkomsten av maktpositioneringar i barns fria lek inomhus. Studien vill också ge en insikt om material har en påverkan när det kommer till barns makt i den fria leken inomhus. För att kunna få empiri kommer vi att använda oss av deltagande observationer. Observationerna underlättar för att infånga empiri om barns maktpositioneringar i den fria leken samt se om de materiella förutsättningarna har en påverkan när det kommer till den fria leken inomhus. Problemområdet som identifierats är maktpositionerna i den fira leken, då det oftast talas positivt om barns fria lek. Begränsar eller möjliggör den fria leken? Eller är den påverkad av barnens olika maktpositioneringar och statusar som sker i den fria leken? De teoretiska begreppen som kommer att användas i vår studie för att kunna utföra en tydlig analys är begrepp från Dolk (2013) tolkning av Foucaults teori om makt. Vi har använt av oss av Tullgrens (2004) tolkning av Foucaults teori för att få ett bredare perspektiv i vår analys. De begreppen vi kommer att använda i vår analys är makt, normer och motstånd. I studiens resultat påvisas det att det finns vissa maktpositioner inom barns fria lek. Maktpositionerna mellan barnen visar sig i lekar där en del barn intar en ledande position och ger sina kamrater olika roller i leken. Resultatet påvisar också på barns olika maktstatusar, och att vissa saknar makt i leken. Resultatet synliggör materialets påverkan när det kommer till makt i leken, då barnen använder leksaker och material för att styra andra barn i leken som sker.

This thesis focuses on sibling interaction and children’s everyday media practices in their homes. Ten sibling pairs, aged four to nine years, have been followed in their homes during a six-month period with media ethnographic methods. The data mainly consist of video recorded sibling interactions. The thesis draws on sociocultural theories, cultural sociological perspectives and insights from social interaction research. The analyses are grounded in the social interaction and meaning making acts that take place in media activities in the home settings. However they also extend to a broader societal context, in order to show how social structure and social action are constantly interwoven in children’s lives. The thesis documents how the media represent an important part of the child's everyday culture. Media create key reference frames and common platforms for the children’s games and play activities. The siblings use media and various artifacts to negotiate, challenge or assume desirable positions. Media artefacts can also be used as a way to present oneself. The younger siblings progressively work their way into the older siblings’ media landscapes, and the elder siblings become guides or role models in handling video games, music, and YouTube activities. In addition to purely practical skills when it comes to handling the technical equipment, the older siblings also mediate local taste hierarchies, norms, and values. The thesis also describes how children are social actors who interpret and reinterpret the constant ongoing movements in the media landscape. Moreover, the thesis highlights how consumption is closely linked to media practices. Mobiles, games consoles and membership on virtual gaming sites become highly valued phenomena and status markers in children’s media worlds. / Detta arbete undersöker hur syskon samspelar och skapar mening och social ordning inom ramen för olika mediepraktiker. Med hjälp av medieetnografiska metoder har 14 barn i åldrarna fyra till nio år (tio olika syskonkonstellationer) följts i hemmiljö under en halvårsperiod. Materialet består främst av videoinspelad interaktion. Avhandlingen bygger på sociokulturella och kultursociologiska perspektiv, där individen ses som en aktiv, meningsskapande och samspelande aktör som påverkar och påverkas av sin sociala och kulturella kontext. Analysen är i huvudsak relaterad till de handlingar som äger rum i lokalt situerade aktiviteter och undersöker vad syskonen gör med medier i olika verksamheter, men visar även hur samhällelig kontext och barns aktörskap är parallella aspekter i barns liv. Avhandlingen synliggör hur medier utgör en stor och viktig del av barns vardagskultur. Medier är självklara referensramar och skapar gemensamma plattformar för barnens samtal och lekar. Syskonen använder medier och olika artefakter för att förhandla, utmana eller fördela positioner. Småsyskonen tar sig successivt in i de äldre syskonens medielandskap, medan de äldre ofta blir ledstjärnor eller ger sig själva tolkningsföreträde. Vidare visas hur kunskapsförmedling är ett väsentligt inslag mellan syskon. Utöver rent praktiska färdigheter i hur de tekniska apparaterna ska hanteras, förhandlas även smak, normer, värderingar och tillgång till symboliskt kapital. Spel, musik, TV, YouTube och medieartefakter används som resurser för självpresentation.  Analyserna pekar på barnens aktörskap; barnen tolkar, omtolkar, utmanar och förhandlar innebörder och föreställningar om vad som är kultur för barn. Avhandlingen belyser även hur konsumtion intimt hänger samman med mediepraktiker. Mobiler, spelkonsoler och medlemskap på virtuella spelsidor blir åtråvärda artefakter och statusmarkörer i barnens medievärldar.