This study compares different articles on aftonbladet.se and the availability of comment fields on the articles. It is not possible to comment all of them and we examined which you could and which you could not comment on.   The study’s purpose is to examine how well the comment fields on aftonbladet.se take advantage of the opportunity to create a deliberative discussion that the public may take part of. This study looks at what subject matters it is possible to comment on and if there are any statistical correlations between those subjects that you can’t.   This study analyses 250 articles on the news site aftonbladet.se with a total of eleven variables between the 26 of November and the 7 of December. The variables contained subject area, headliner and if the article mentions any political party. The study also analyses variables such as racism, religion and violence- and sex crime in relation to the comment fields.   The main result was that you could only comment on 55, 7 percent of the articles. Of the articles that concerned economics, politics, crime and accidents you could only comment on one third (36, 5 percent) and of the articles that concerned sport, entertainment and health you could comment on 81, 8 percent.   The study’s main conclusion is even if the comment fields on aftonbladet.se have the opportunity to encourage a deliberative discussion it does not take advantage of that opportunity.

Studien tar avstamp i den diskussion som förts kring nyhetssajternas kommentarsfält. Diskussionen kulminerade under sommaren 2011 då flera nyhetssajter ändrade sina förhållningsregler och vissa fall även de tekniska lösningar som användes. Denna studie ämnade undersöka om valet av kommentars-teknik påverkar användares vilja till kommunikation på nyhetssajter, men även att belysa eventuella bakomliggande faktorer till detta. Detta har genomförts genom en kvalitativ observations- och intervju-studie. Resultatetav studien påvisar att kommunikationen påverkas av valet av teknisk lösning, och att bristen av kontroll är en av de avgörande faktorerna bakom huruvida en användare är villig att kommentera en artikel. / This study builds on the discussion of the comment field that is related to news sites articles. The debate culminated in the summer of 2011 when several news sites changed their conduct and in some cases also the technologies used. This study intended to investigate whether the choice of technology for annotation affects users' willingness to communication on newssites, but also to elucidate possible underlying factors for this. This has been carried out by obseravtions and interview studys. The results of this study indicate that communication is affected by the choice of technical solution. And that lack of control is one of the determining factors of whether the user is willing to comment on an article.

Den här studien behandlar ”alarmerande nyheter” på internet och är en studie om publikens mottagande av larmrapporter i media på nätet. . Allmänheten översköljs dagligen med information gällande kost, hälsa och livsstil från olika mediekanaler. Ständigt uppmanas allmänheten till att ändra sina vanor, trots att det i vissa fall har varit helt obefogat. Ett fenomen som blivit allt mer förekommande och som ofta kan ses på löpsedlar är så kallade ”alarmerande nyheter” eller larm. I denna studie undersöker författarna elektroniska tidsskrifter, bloggar och deras respektive kommentarsfält på nätet för att studera publikens mottagande av larmrapporter. Teorier om risksamhället från sociologen Ulrich Beck har i denna studie varit en av flera teoretiska utgångspunkter.

I dag är det mer regel än undantag att nyhetsmediernas webbsidor tillåter sin publik att kommentera texter, bilder och klipp. Möjligheterna till interaktion mellan journalister och publik har ökat markant. Publiken uppmanas i vissa fall även att bidra med egna texter och bilder. Denna utveckling har resulterat i att gränsen mellan journalister och publik blivit otydligare. I denna undersökning har 35 journalister i Sundsvall svarat på en enkät om deras inställning till publikmedverkan i allmänhet och webbkommentarer i synnerhet. Sex journalister på Sundsvalls Tidning har också intervjuats ingående om dessa ämnen. Vi har fokuserat på att ta reda på om åldern är en avgörande faktor för dessa åsikter. Genom att ta del av dessa åsikter har vi undersökt förekomsten av spänningar i journalisternas relation till läsarna. Är Sundsvalls journalister positiva till dagens interaktiva medieklimat? Vill de bjuda in publiken och låta dem bidra med material eller vill journalisterna hålla publiken på avstånd? Efter undersökningen stod det klart att journalisternas inställning till publikens möjligheter till medverkan var klart positiv. Men i praktiken uppkom flera problem med publikmedverkan. Hos journalisterna fanns en utbredd uppfattning om att kommentarsfälten ibland spårar ur i rasistiskt och kränkande innehåll. Men bilden var komplex. Alla intervjuade journalister ansåg att det oftast fungerade bra och att kommentarer var ett bra sätt för ”vanliga” människor att uttrycka sina åsikter. Journalisterna var även positiva till att publiken bidrar med material. Men flera av intervjupersonerna oroade sig över vilka regler och vilket ansvar som skulle gälla när publiken gör nyheter. De frågade sig också vad som händer med objektivitet, namnpubliceringar och andra journalistiska värderingar när publiken gör samma jobb som journalister. Enligt vår undersökning verkade åldern inte vara en avgörande faktor för våra intervjupersoners inställning till publikmedverkan.

This study analyzes men and women's reactions to the evening press' publications on sexual crimes. The survey intends to answer three questions, how do women and men express themselves in the comment fields on the evening newspapers' publications on sexual crimes, what themes, positions and word choices occur and what similarities and differences are there between the sexes in the comment field. The empiric data has since been interpreted according to audience research and a gender perspective. The publications themselves have been analyzed according to the theory of encoding / decoding to gain a deeper understanding of the relationship between the publications and the audience's reactions. To answer the questions, four publications have been selected with a total of 228 comments from men and women, which were then analyzed through a qualitative gender analysis where an ethnographic research strategy was applied. The empirical data in this study has during the course of the analysis revealed three macrotemes and eight microtemes. The results show that women to a greater extent comment based on their own experiences, while men tend to focus on details of the crime, the perpetrator or politics. When the perpetrator is a woman, the tone becomes humorous, especially from men, while the tonality of the comments becomes much harsher when the perpetrator is male. In general, men comment to a greater extent for educational purposes with an emphasis on facts, which falls in line with the male norm. Women tend to comment more often based on emotions, which in turn follows the female norm. The similarities that are established through the analysis are primarily the role as a “worried parent” and dissatisfaction with the penalty scale, which is a recurring theme from both men and women in the comment section.

Forskning visar att kommentarsfält i forum på sociala medier konstruerat en tydligare transparens i kommunikationen mellan producenter och följare, vilket även påverkat den fria samhällsdebatten, som i sin tur skapat olika typer av normer. Syftet med denna studie är att beskriva hur förskolläraryrket framställs på sociala medier, samt vad det kan få för betydelse för förskolans pedagogiska verksamhet. Forskningsfrågor som studien ämnar besvara är, Hur talas det om förskolläraryrket i kommentarsfält i forum på sociala medier? Samt, Vilka diskurser blir synliga i forum på sociala medier och vilken betydelse får det för förskolans praktik? Den vetenskapliga utgångspunkten i studien grundas i den socialkonstruktionistiska teorin. Metoden har genomförts utifrån en kritisk diskursanalys, där textgranskning av trådar i forum på sociala medier lagt grunden för resultat, analys och diskussion. I resultatet synliggörs att kommunikationen mellan förskolan och hemmet behövs för att konstruera en förståelse, samt för att nå ut och sprida kunskap. Vilket möjliggör för mer kunskapsbaserade diskurser i sociala medier kring förskolläraryrket och förskolans pedagogiska verksamhet. Slutsatsen blir därmed att trots producenter och följares kunskap kring vad förskolläraryrket innebär, väljer de att bortse från denna kunskap. De konstruerar en verklighet, som för dem anses vara trovärdig, där förskolläraryrket framställas som ett yrke med låg status, vilket även konstruerar negativa konsekvenser för förskolan.

Denna studie jämför hur kommentarer till nätartiklar på Aftonbladet.se har förändrats från 2010 till 2011 vad gäller innehåll, språk och ton. Mellan dessa år har systemet för kommentering ändrats på Aftonbladet.se, från att det 2010 krävdes registrering och att kommentatorn fick välja ett valfritt alias, till att kommentering sker via ett redan registrerat Facebook-konto med kommentatorns riktiga namn. Studiens syfte är att ta reda på hur diskussionerna och språket i kommentarsfälten påverkas när kommentatorn inte längre får vara anonym. Med kvantitativ innehållsanalys undersöks två artiklars kommentarer per dag under en vecka, 14 till 20 oktober 2010 och 2011, 14 artiklar från varje år. Urvalet av artiklar utgår från vilka artiklar som topplacerats i Aftonbladets pappersupplaga samma dag. Totalt har 1452 kommentarer undersökts med 28 variabler. Variablerna berör bland annat huruvida kommentaren är kritisk, om den svarar på en annan kommentar och om den innehåller stavfel eller andra språkliga misstag. Efter att kodningen genomförts gjordes ett reliabilitetstest där 30 redan undersökta kommentarer analyserades en gång till för att stärka resultatets validitet. Huvudresultatet visar att det 2011 pågår en mer aktiv diskussion mellan de som kommenterar och att kvinnorna har tagit mer plats i kommentarsfälten än tidigare. Detta kan ha sin förklaring i att det är mer lättillgängligt att kommentera via ett Facebook-konto förutsatt att man redan har ett registrerat konto. Språkbruket är i princip det samma båda åren, men kommentarerna har blivit längre och mer sakliga. / This study compares reader comments on articles displayed on Aftonbladet.se, in terms of content and language. Between these years the system for commenting on Aftonbladet.se has changed from a registration, when the user could choose their own alias, to commenting using their already existing Facebook-account with the user’s real name. This study answers the question how and if the reader comments change when the option of being anonymous disappears. This study analyses readers’ comments of two articles every day during two weeks, October 14th to October 20th 2010 and 2011, with a total of 14 articles each year. The selection of articles was based on the articles placement in the printed newspaper Aftonbladet the same day. 1452 comments have been studied through 28 variables. Some of the most important variables were; whether the comment is critical, whether the comment answers another comment and if it contains spelling mistakes. In order to strengthen the validity of the study a test of the reliability was made and 30 comments were re-analysed one more time. The main results of the study indicates that the debate was more active between the users in 2011 than in 2010 and that women to a higher extent started to take place in the commenting area. These results are probably an effect of using the Facebook account for commenting, which is accessible and easy to use.

The purpose of this study was to examine in which extent the comments about news in the comment fields, on Swedish news sites Facebook pages were deliberative. To fulfill this purpose we used a quantitative content analysis as a method to interpret the data that we collected about 2203 reader comments from three news sites Facebook pages. Jürgen Habermas theory about deliberative democracy together with theories about public space and Web 2.0 were the theories we based our study on. To determine that a comment was deliberative it had to contain an argument and be written with tolerance and respect. Our result showed that most comments lacked either one or both of these criteria’s and therefore weren’t deliberative. This study helps to show in which extent the comments about news on Facebook are deliberative.

The aim of this study is to investigate and illustrate the local exercise of power between participants in online comments sections of three newspaper articles with different political perspectives on migration and also to motivate and concretize the didactic use potential in SFL-based critical discourse analysis of comments and dialogues in internet-based forums of interaction. SFL and critical discourse analysis form the theoretical basis and with interpersonal analytical concepts as role, genre and attitude it is analyzed how participants position themselves in relation to each other in terms of superiority, inferiority and neutrality and how they legitimize their attitudes and/or positions. The analysis shows that participants primarily take neutral or superior positions but also temporary inferior positions and, in some cases, position other participants as inferior. In the comments section of the article written by a liberal representative, the most prominent participants take the role as highly educated and/or insightful by acting inter alia explanatory. In the comments section of the article written by a Sweden Democrat representative, sarcasm is common among the most prominent participants. The commentaries in the comments section of the article written by a Swedish Green Party representative are largely characterized by strong reactions that are legitimized by discourses based on claims that ‘new arrivals’ benefit at the expense of pensioners or native Swedish young people. The analysis has also shown that the dialogues in the comments sections of both the article by a Sweden Democrat representative and the article by a representative of the Swedish Green Party are often characterized by battles focusing on the opponent’s position, which is not the case in the comments section of the article by a Liberal representative where the conflict rather focuses on challenging the opponent’s values. Local strategies in exercise of power that are made visible include the use of mockery to position others as inferior; to take inferior positions or to impart messages implicitly to increase the possibilities for what can be said with reduced risk of being made responsible and also to make it look like there are more arguments than explicitly reported in order to secure the taken position. The essay concludes by showing how SFL-based critical discourse analysis can be applied in educational contexts. Further research is suggested on what part the role of red-green political rhetoric, on topics that concern migration, plays in the spreading of ideas on the group 'new arrivals' as the winner of red-green policy at the expense of native Swedish citizens.

This essay examines the presence of parasocial relationships in the comments of one k-pop girl group’s and one k-pop boy group’s vlog series on YouTube with the intent to compare and examine if the way parasocial relationships are expressed differentiates if the artist in question is a man or a woman. By the study of the two comment sections this essay intends to contribute with insights about the phenomenon of parasocial relationships from a feminist perspective. The data is examined by combining a quantitative and a qualitative method. The first step is a quantitive content analysis with which we collect and code 100 comments from each video with the purpose of mapping out the general themes of the comments and to sort out the comments which will be analysed in the next step. In the next step a qualitative linguistic analysis is used to find the main themes of the comments which express parasocial relationships. This step enables a deeper analysis and understanding of the comments which express parasocial relationships and to be able to compare the results these comments are coded as well. The results of both codings are presented in the form of charts and tables. The findings suggest that there is a slight difference between how people express parasocial relationships towards men and women. The comments under the female artists vlog were significantly shorter and had in general less comments that suggested parasocial relationships. The female artists comment section also showed the least amount of identification with the artist, less belonging and more intimacy compared to the male artists comment section.