Studien ämnar finna konkreta förslag för lärare som önskar använda videospel i religionsundervisning på gymnasiet. Detta med fokus på didaktiska möjligheter och begränsningar. De utvalda spelen består av Assassin’s Creed: Origins, Life is Strange och Civilization VI. Spelen analyseras med förhoppningen att etablera ett urval av spel som kan agera komplement för att uppfylla kunskapskraven i religionsundervisning. Metoden är en anpassad variant av kvalitativ riktad innehållsanalys som jag valt att kalla för videospelsdidaktisk innehållsanalys. Studien väljer ut lämpliga delar av spelen och analyserar dessa utifrån kriterier baserat på kunskapskraven i Religionskunskap 1, 2 & Specialisering, Marc Prenskys teori om Digital Game-Based Learning och tidigare studier som berör spel i undervisning. Studien visar att de utvalda spelen kan användas i religionsundervisning förutsatt att anpassningar görs för att motverka spelens begränsningar.

Syfte med denna studie är att undersöka hur estetiska uttryckssätt används för att främja och utveckla de yngsta förskolebarnens (1–3 år) kommunikativa förmåga i samspel med andra. För att få svar på detta använde vi kvalitativ metod i form av fokusgrupper och deltagande observationer. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på den sociala kontext som förskolan erbjuder med ett multimodalt perspektiv på hur barns icke-verbala kommunikation kan ses som multimodal. Resultaten som visas lyfter hur estetiska uttryckssätt kan fungera som utgångspunkt för barns gemensamma meningsskapande. Estetiska uttryck som dans, sång, drama och bild, skapar en gemensam utgångspunkt som underlättar för barns samspel och kommunikation i den fria leken. Pedagogen skapar förutsättningar i miljön och dess artefakter för att bjuda in barnen till att utforska, samspela och kommunicera genom estetiska uttryck. Pedagogens didaktiska förhållningssätt lyfts som viktig i att se, stötta och utmana barnen vidare i sina lärprocesser. Pedagogen deltar inte alltid aktiv i barns fria lek men då är det viktigt att miljön och dess artefakter möjliggör och bjuder in barnen till att utforska, samspela och kommunicera. Den sociala kontexten byggs upp genom estetiska uttryck och på det sättet kan barnen även samspela i den fria leken och skapa meningsfulla sammanhang.

Studien undersöker hur lärare på lågstadiet bemöter kontroversiella frågor med koppling tillolika religiösa positioneringar och hur lärare hanterar situationer när elevernas kontroversiellaåsikter strider mot skolans värdegrund. Syftet är att lämna ett bidrag till den vetenskapligadiskussionen kring hur lärare på lågstadiet ser på arbetet med kontroversiella frågor. Källmaterialet som samlats in är kvalitativt. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes medverksamma lärare på fem skolor. För att sammanställa hur lärarna bemöter de kontroversiellafrågorna kopplades deras svar samman med olika strategier som lärare använder för attundervisa om eller undvika dessa frågor. Tidigare forskning visar att lärare ofta väljer att undvika kontroversiella frågor, specielltreligiösa. Den visar även att mycket av denna osäkerhet kan bero på lärarnas avsaknad avgrundläggande formell utbildning kring hur dessa frågor ska hanteras, vilket även återspeglas idenna studies resultat. I resultat och diskussion presenteras respondenternas svar och diskuteras sedan tillsammansmed tidigare forskning och uppsatsen teori om att undervisa eller undvika kontroversiella frågormed koppling till religion. Resultatet i uppsatsen visar att lärarna på lågstadiet lyfter vikten att eleverna får mötakontroversiella frågor, samtidigt som de hävdar att de elever som de undervisar är för unga föratt möta dessa frågor. Lärarna för även fram olika didaktiska förhållningssätt för att skapakonstruktiva samtal, vilka svårigheter de upplever och hur de bemöter situationer där elevernasåsikter går emot skolans värdegrund. Även om arbetets teori och den tidigare forskningen grundas på studier med elever som främstbefinner sig på gymnasiet, går det att utläsa att det finns tydliga likheter med hur lärare pågymnasiet och lågstadiet arbetar med kontroversiella frågor och vilka svårigheter som upplevs. / This study examines how primary school teachers address controversial issues related to variousreligious positions and how they handle situations when students' controversial opinionsconflict with the school's values. The purpose is to contribute to the scientific discussion onhow primary school teachers perceive working with controversial issues. The source material collected is qualitative. Seven semi-structured interviews conducted withpracticing teachers from five schools. Their responses were linked to various strategies teachersuse to teach or avoid these questions, to compile how teachers address the controversial issues. Previous research shows that teachers often choose to avoid controversial issues, especially ifthey are religious. It also shows that much of this uncertainty may be due to teachers' lackof basic formal education on how to handle these questions, which is also reflected in thisstudy's results. In the results and discussion, the respondents' answers are presented and discussed withprevious research and the thesis' theory on teaching or avoiding controversial issues related toreligion. The result of the essay shows that primary school teachers emphasize the importance of studentsencountering controversial issues. While also claiming that the students they teach are tooyoung to face these issues. The teachers also present various didactic approaches to createconstructive conversations, the difficulties they experience and how they handle situationswhere students' opinions contradict the school's values. Although the theory of the work and previous research is based on studies with studentsprimarily in high school, it can be inferred that there are clear similarities in how teachers inhigh school and primary school work with controversial issues and the difficulties experienced.

This study investigates the impact of national (Swedish) assessment support in mathematics on the education of younger students in compulsory school for pupils with intellectual disabilities. Using qualitative content analysis, it investigates the preliminary teacher’s guide for implementing the described evaluation activity in first-grade classrooms, analysing a 24-page empirical material. The assessment support material, aligned with the Swedish curriculum and course syllabus for mathematics, is crucial in highlighting the relevance of the assessed knowledge. Theoretical frameworks, including Bronfenbrenner’s ecological systems theory and the participation model, were used to explore the complexity of assessment for pupils with intellectual disabilities and how student learning is influenced by various aspects of the system. The participation model was additionally used to study the possibilities for students’ participation. The results of this study indicate that teachers’ didactical approaches are crucial in both assessment and mathematics education. While student participation is considered in the assessment support material, further adaptations by teachers are needed. The study also indicates the potential of national assessment support to improve school developing work. / Studien syftar till att undersöka hur det nationella (svenska) bedömningsstödet i matematik påverkar matematikutbildningen för yngre elever i anpassad grundskola. Genom kvalitativ innehållsanalys av ett den preliminära lärarhandledningen för bedömningsstödet i matematik i årskurs ett, undersöktes ett empiriskt material av 24 sidor, vilket är förankrat i den svenska läroplanen och kursplanen för matematik. Bronfenbrenners ekologiska systemteori och delaktighetsmodellen användes som teoretiska ramverk. Ekologisk systemteori belyser komplexiteten i kunskapsbedömningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning, samt för att illustrera hur elevens matematikutbildning påverkas av olika aspekter av systemet. Delaktighetsmodellen användes också för att lyfta fokus på elevernas delaktighet i bedömningsaktiviteten. Studiens resultat indikerar att lärares didaktiska förhållningssätt är avgörande både i bedömningsprocessen och i matematikutbildning. Trots att elevens delaktighet beaktas i bedömningsstödet, krävs det ytterligare anpassningar från lärare. Slutligen antyder studien att påverkan av det nationella bedömningsstödet i matematik kan möjligtvis bidra till att förbättra skolors systematiskt kvalitetsarbete.