Bakgrund: Luftvägshantering inom anestesisjukvården är ett kritiskt moment och fö­rekommer i både planerade och akuta situationer. I samband med luftvägshanteringen är komplikationer som orsakar tillfällig skada vanliga medan komplikationer som orsa­kar allvarliga, bestående skador är ovanliga. I och med detta krävs ett patientsäkert för­hållningssätt med moderna tankar angående risker, kunskap, professionalitet och den organisatoriska funktionen. Motiv: Att säkra luftvägen omfattas inte enbart av medicinska och tekniska färdigheter utan även hur individen klarar av att arbeta effektivt i en komplex och dynamisk team­baserad miljö. Trots att allvarliga komplikationer är ovanliga kan skadorna leda till all­varliga men och lidande för patienten. Författarna ville undersöka faktorer som inver­kar vid detta kritiska moment.  Syfte: Att beskriva vilka faktorer som kan inverka vid luftvägshanteringen inom aneste­sisjukvården.  Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. En strukturerad artikelsökning gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. 9 kvalitativa artiklar inkluderades.  Resultat: Ett antal faktorer som har inverkan på luftvägshanteringen hittades. Dessa delas upp i två huvudrubriker: resurser och organisatoriska faktorer och personella och interpersonella faktorer. Resurser och organisatoriska faktorer inkluderar möjlig­heter till förberedelse, tillgång till utrustning samt checklistor och protokoll för alterna­tiva strategier. Personella och interpersonella faktorer inkluderar öppen kommunikat­ion och fungerande ledarskap, situationsmedvetenhet, kunskap och träning samt hie­rarkiska strukturer. Konklusion: Av de faktorer som framkommer har möjligheter till förberedelse samt hi­erarkiska strukturer både positiv och negativ inverkan vid luftvägshantering. Reste­rande faktorer har positiv inverkan och inga faktorer med enbart negativ inverkan fram­kommer.

This study explores the bilateral relationship between the European Union (EU) and India amidst the critical juncture that has been the Russian invasion of Ukraine in February of 2022. The study was motivated by the simultaneous empirical and theoretical puzzle that was theseemingly continuous development of bilateral relations, albeit the differing positions of the EU and India in relation to the Russian invasion of Ukraine. Through a content analysis, and a theoretical explanation with the use of two compatible hypotheses derived from Alexander Wendt’s Lockean and Kantian cultures of anarchy, the study analyzed documents, and a sample of statements, speeches and press releases, from the European Commission and India’s Ministry of External Affairs during the period of 2021-02-24 through 2023-11-13. The results of the study suggest that the development of EU-India relations have been characterized by a continuity, albeit the Russian invasion of Ukraine in 2022, and the actors differing positions thereto. The continuity can, to a greater extent, be explained by the existence and reproduction of shared ideas derived from a Lockean cultural anarchy(hypothesis 1), and to a lesser extent by shared ideas derived from a Kantian cultural anarchy(hypothesis 2), which together however, have constituted the actions of the actors during the period of study, explaining the continuity of the relations. The results both confirm and challenge relevant previous studies, showcasing social structures of relevance using theory.