Måste man synas för att vara någon? Om jag smälter in, finns jag då inte?I sagornas värld är allt tillåtet, allt är möjligt. I Avtryck utmanar jag mitt kollektionstänk och jag skapar en gränsöverskridande textilkollektion. Jag utformar textilier ämnade till tre olika produkter, ett plagg, ett möbeltyg och ett digitaltryck som en fond. Målet är att sammanföra produkterna och skapa en helhet. Likt en fabel vill jag belysa ett ämne på ett lättsamt sätt i min formgivning. Jag arbetar med hur textila mönster och strukturer på en kropp förhåller sig till andra former och ytor i en rumslighet. / Program: Textildesignutbildningen

No description available.

No description available.

This thesis discusses how the informal structures at the medical research university Karolinska Institutet (KI) contributes to increased efficiency. KI has the ambition to become one of the world's leading medical research universities, which they hope to accomplish through, among other things, strong leadership. Since studies are being done at KI about the organisation itself, we wanted to contribute to that, and informal leadership was an phenomenon not yet written about. Through observation of a research group at one of the institutions at KI we gather the empirical evidence that shows that there is an informal structure which allows the organisation to thrive. Previous studies have shown that in small research groups, informal structures contribute to a rise in productivity, efficiency and creativity. The method we use is short term ethnography which is the most useful for us to gather both field notes and notes from ethnographic interviews. That is because we got to apply both our own interpretations to our material, but also apply our informants’ opinions in our data. We mostly use Max Weber's theories about authority with focus on charismatic authority. In the results we draw competing dualities between meritocracy and administration as well as formal and informal structures. The result is that, in the small research group we observed, there is a strong informal hierarchy which acts as a support for the formal leaders and helps make daily tasks more efficient. We conclude that even though we can’t generalize our results, we could find a pattern of the same kind of results if we do this study within other research groups at KI or even at a different research university in Sweden.

Sammanfattning Arbetsmarknadspolitiska program är ett sätt att komma tillrätta med arbetslösheten. Forskning gällande arbetslösa har till stor del utgått ifrån ett hälsoperspektiv. Utvärderingar som gjorts på programmen fokuserar oftast på själva programmen och inte på individerna som deltar i dem. Därför fann vi det intressant att undersöka detta. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vad det innebär för långtidsarbetslösa när de går från öppen arbetslöshet till medverkan i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Studien har ägt rum i två arbetsmarknadspolitiska program som tillhör samma kommunala verksamhet och riktar sig till långtidsarbetslösa. Studien bygger på en kvalitativ metod och intervju med sju deltagare och två arbetsledare inom programmen. Det empiriska materialet analyseras utifrån Giddens struktureringsteori, Bourdieus handlingsteori och Ezzys teori om status passage och identitet genom berättelse. Resultatet av studien visar att individerna påverkas av flera strukturella förändringar när de går från öppen arbetslöshet till medverkan i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Ur resultatet kan vi utläsa förändringar av tidsanvändningen, sysselsättningsgraden, det sociala kontaktnätet, gemenskapen och synen på sig själv. Vi fann också att dessa förändringar påverkar och påverkas av varandra. Resultatet visar att flertalet av deltagarna upplever förändringarna som positiva och deltagandet i programmet ger dem ökat hopp att få en anställning. / Abstract Labour market programs are one way to tackle the problem of unemployment. Research concerning unemployed often focuses on a health perspective. Evaluation of the programs often focuses on only the programs themselves and therefore gives the participants little attention. We therefore found the participants as an interesting aim for our study. The purpose of this studie is to describe and analyze what happens to the longterm unemployed individuals when they enter a labour market program. The study took place in two labour market programs directed to longterm unemployed individuals. The qualitative method used for collecting data contained seven interviews with unemployed people in the program and two interviews with program supervisors. We used theories from Giddens, Bourdieu and Ezzy and created a theoretical frame applied in analyzing the material. The results of the studie shows that several structural alterations appears when a individual enters a program after have been unemployed for a long time. The study shows alterations in use of time, the degree of activation, the social network and the perception of themselves. We also found that the alterations affected each other. Most of the individuals in the programs had a positive attitude to the alterations and they also experienced an increase in hope of getting a job when they entered the program.

Syftet med arbetet var att studera förekomsten av hierarkiska strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute på förskolegården. Studien utgick även från två frågeställningar där den första var att studera hur barnens lekar såg ut ute på förskolegården och den andra var att studera på vilket sätt barnen använde sig av lekredskap i sina lekar. För att kunna studera förekomsten av hierarkiska strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute på förskolegården genomfördes en kvalitativ observationsstudie ute på en förskola. Studien visade att ålder och språket hos barnet, färdigheten i att känna av sammanhanget samt barnets kännedom kring populärkulturen, i detta fall Star Wars kulturen, var avgörande faktorer i hur de hierarkiska strukturerna såg ut i förskolebarnens gemensamma fria lek. Studien visade även att de hierarkiska strukturerna i barnens lek var under ständig förändring, samt att lekarna styrdes av vilka deltagare som var närvarande. Lekredskapen visade sig i studien inte vara avgörande för vilka roller barnen fick i de gemensamma lekarna, utan de användes utifrån sammanhanget i den specifika leken.

I Sverige är föräldrar och<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> elever sedan början på nittiotalet fria att själva välja vilken skola de vill. I vilken utsträckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samhällsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar hög socioekonomisk status och utbildningsnivå vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande. Denna studie undersökte huvudsakligen sambanden mellan strukturer, personliga egenskaper och skolval, framförallt kapitaltillgångars korrelation med skolvalsdeltagande. Därutöver undersöktes andra skolfrågor såsom attityder gentemot skolvalet, informationssökande och val av kommunal eller fristående skola. Den teoretiska referensramen återfanns i Bourdieus sociologi och verktygslådan innehöll begrepp såsom kapital, habitus, strategier och fält. Data insamlades med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och bestod av svaren från 126 vårdnadshavare med barn på förskolor i norra och östra Uppsala. Studiens resultat visade på ett positivt samband mellan hushållets kulturella kapital och deltagande i skolvalet. Dock erhölls inga statistiskt signifikanta korrelationer mellan vare sig ekonomiskt kapital eller utbildningskapital och skolvalsdeltagande. Därutöver påvisade resultaten skillnader i vad vårdnadshavare ansåg vara viktigast vid val av skola, vilken typ av skola de planerade att välja och hur mycket information<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> om skolvalet som erhållits. Slutsatsen var att skolvalsdeltagande till<img src="https://cdncache1-a.akamaihd.net/items/it/img/arrow-10x10.png" /> viss mån går att förstå utifrån en strukturalistisk förklaring och att individen inte är obegränsad i sina handlingsalternativ.

Ann-Chatrin Åqvist förklarar att forskning av indviders vardag kan användas som ett redskap i samhällsplaneringen då tillvägagångsättet uppmärksammar sociala gruppers olika behov och funktioner som omgivningen i stadens delar har för indviderna (Åqvist i Erlander, 2001, s. 256). Att studera vardagen hos en del av populationen är ett sätt att ta sig an folkhälsofrågan på mikronivå.  Syftet med denna studie är att undersöka vilka fysiska aktiviteter som inkulderas i indviders vardag och analysera på vilket sätt samhällsfaktorer och invidens livssituation kan påverka indviden till att delta i fysiska aktiviteter. Teoretiskt hämtar uppsatsen synsätt ifrån tidsgeografin och struktureringsteorin. Insamling av det empiriska materialet realiserades genom kvalitativa metoder där fyra kvinnor skrev tidsdagbok under en vecka och intervjuer med Friskis &amp; Svettis Uppsala och Upplans idrottsförbund genomfördes. Resultatet av studien visade att tiden är en dimension som sätter gränser för hur månnga aktiviteter kvinnorna kan förfoga över i sin vardag vilket begränsar deras handlingsutrymme. Vardagarna innehåller olika begränsningar för kvinnorna och många av dessa tycks ha med livssituationen att göra. Strukturer i samhället och kopplingar mellan olika platser  styr även kvinnoras handlingsutrymme. Projket görs möjliga i vardagen till följd av att kvinnorna effektiviserar tiden de har genom att till expempel kombinera ett projekt med ett annat i en rörelse. Hälsoorganisationer ser sin uppgift i att främja och underlätta för individer att aktivera sig fysiskt.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

Diss. Linköping : Linköpings universitet, 2007.