Denna uppsats belyser skrivstrategiers betydelse för främjandet av skrivutvecklingen och åtgärdande av skrivsvårigheter med inriktning mot elever i årskurserna 4-6. Skrivandet är en central del i att vara en samhällsmedborgare i ett demokratiskt samhälle och det är lärarens uppgift att se till att eleverna utvecklar sin skrivförmåga. Lärare måste därför vara medvetna om olika skrivstrategier och hur de kan användas i undervisningen. Det är också viktigt att läraren är medveten om hur de kan anpassa sin undervisning för alla elevers olika behov av stöttning. Syftet med denna studie är att belysa hur skrivstrategier behandlas i forskning inom svenskämnet i grundskolan åk 4-6 för att synliggöra behov av vidare forskning inom skrivundervisning. Simple View of Writing och den sociokulturella teorin är två viktiga teorier som är återkommande genom hela uppsatsen. Det material som har undersökts består endast av vetenskapliga artiklar som alla är skrivna utanför Sverige. Resultatet visar att elever som använder sig av skrivstrategier utformade efter specifika genrer som främjar utvecklingen av de exekutiva förmågorna, klarar av att skriva längre och mer högkvalitativa texter. Medvetenheten om olika genrer och deras egenskaper har en avgörande roll för vilka skrivstrategier som bör tillämpas i undervisningen. Mjukvaruprogram utformade efter skrivstrategier och informationsramar kan användas för att avlasta arbetsminnet under skrivandet. Genom att avlasta arbetsminnet kan vissa skrivsvårigheter avhjälpas då eleven får tillfälliga stödjande strukturer under sitt textskapande.

Under hela 1900-talet har läkarens relation till den abortsökande kvinnan utgjort ett maktförhållande där kvinnan tvingats underordna sig förväntningar. I dessa har hon formats, idealiserats, reducerats och skuldbelagts; tillskriven ett ansvar över sexualiteten som saknat sin motsvarighet hos mannen. När det så i februari 1965 uppdagades att svenska kvinnor rest till Polen för att göra abortingrepp förbjudna i Sverige, inleddes en omfattande debatt som kom att omvandla de normer och värderingar som fram till dess grundlagt den sexualpolitiska diskursen. Begreppet liv ställdes mot rätten till självbestämmande och tvingade till ideologiska ställningstaganden. I synnerhet inom läkarprofessionen. Genom att analysera artiklar i den medicinska tidskriften Läkartidningen mellan 1965 och 1974 har jag undersökt hur den abortsökande kvinnan framställts i den abort- och sexualpolitiska debatt som förts inom läkarkåren. Vidare den roll professionen spelat i omförhandlandet av normativa strukturer i samhället. Mina slutsatser är att den abortsökande kvinnan genomgående i abortdiskursen utgör ett subjekt som tillskrivs könsnormativa konstruktioner. Detta subjekt används även som ett verktyg för att underbygga det egna ställningstagandet. Kvinnan framställs som sårbar, blottlagd och sexuellt frigjord; hon åläggs det sexuella ansvaret och i förlängningen den skuld det kan innebära i en abortdiskurs. I denna framställning har läkarprofessionen haft en betydande roll. Grundläggande begrepp i förståelsen av de strukturer som skapar den abortsökande kvinnan är: relationer, förnuftskonstruktion, strukturell underordning och skuld. / Throughout the 20th century, a power relation has established the relationship between the medical profession and the woman in an abortion context. It is a relationship where the woman has been forced to subordinate to expectations, in which she has been shaped, idealized, reduced and blamed; ascribed with a sexual responsibility not found in its male counterpart. When it was revealed in February 1965 that Swedish women had done abortions in Poland since the procedure was forbidden in Sweden, an extensive debate took place that challenged and redefined the norms and values that had substantiated the sexual-political discourse until then. The concept of life was equated with the right to individual freedom and forced the exposure of radical ideological opinions. Especially within the medical profession. By analyzing articles in the medical journal Läkartidningen between 1965 and 1974, I have studied the representation of the abortion-seeking woman in the sexual-political debate of the medical profession. Furthermore, I have examined the part this profession has played in the renegotiation of normative structures in society. My conclusions are that the woman throughout the abortion discourse is embodied as a subject that is ascribed with gender-normative constructions. She is characterized as vulnerable, exposed and sexually liberated; imposed with the main sexual responsibility and in extension the guilt that such a responsibility may lead to in an abortion context. The medical profession have played a significant part in maintaining these structures. Essential terms to understand the discourses in which the abortion-seeking woman is shaped, are relations, construction of common sense, structural subordination and blame.

Det här är en historievetenskaplig studie vars primära syfte är att med utgångspunkt i muntliga berättelser från barnmorskor som inledde sin yrkesverksamma tid under 1970- och 1990-talet undersöka implementeringen av 1974 års abortlag i vårdrelaterad verksamhet, samt dess inverkan över tid. I ett vidare perspektiv har den även som syfte att undersöka individen i relation till staten och de konflikter som uppstår när beslut och lagstiftning gör anspråk på den enskildes etiska förhållningssätt och värden. / The primary purpose of this historical study is to examine the implementation of the abortion law of 1974 in health-related activities, as well as its impact over time. The material is oral narratives from midwives who began their professional careers in the 1970s and 1990s. In a wider perspective the study also aims to examine the relation between the individual and the state and the conflicts that arise when decisions and legislation claim a person’s ethical standpoint and values.

I uppsatsen får vi ta del av yrkesverksamma specialpedagoger och deras beskrivningar av sinsamtalsroll i mötet med vårdnadshavare, men även förstå hur pedagogerna uttrycker siggenom olika samtalsmodeller inspirerat av Jürgen Habermas kommunikationsteori. Arbetet visar beskrivningar som ringar in både tvåsamma mötena med vårdnadshavare, men även tar upp hur specialpedagogerna upplever att rollen till vårdnadshavare förhåller sig under möten med fler deltagare. Arbetets teoretiska utgångspunkt är inspirerat av både socialkonstruktionismens synsätt och Habermas teori om kommunikativt handlande, som ger exempel på kommunikationsmodeller för samtal. Socialkonstruktionismen med fokus på hur grupptillhörighet och (tidigare) kulturella livserfarenheter kan påverka inflytande, blir ett intressant raster att förstå specialpedagogernas berättelser genom. Men även hur makt påverkar hur vi uppfattar och positionerar varandra. Metoden är i sin helhet kvalitativ och analysen genomförs i formen av en innehållsanalys, där små återkommande betydelsebärande enheter grupperas i teman utifrån det framträdande mönstret. Resultatet visar att specialpedagogernas uppfattningar om sin samtalsroll är präglad av både relation och lyssnande, där en mer komplex innebörd av samtalsrollen växer fram ur de olika beskrivningarna. I materialet synliggörs att specialpedagogerna oftare ger uttryck för ettkommunikativt handlande förhållningssätt, och att de strategiska handlandena utifrån Habermas kommunikationsteorier, oftare omnämns i samtal präglade av spänningar och eller konflikter.

En av nyckelfaktorerna för framgångsrik affärsverksamhet är en nära anpassning mellan IT och verksamhet. Intresset för området har väckts i samband med att organisationer i stor utsträckning finner ett gap mellan IT-funktionen och verksamhetsområden. Flertalet åtgärder för att nå anpassning inom organisationer diskuteras och följande två perspektiv är mest förekommande i samband med anpassning -– formella och informella strukturer. Formella strukturer handlar om strategier, infrastrukturer och planeringsmetoder i organisationer. Informella strukturer handlar om människor, kommunikation, sociala relationer och gemensam förståelse. Forskare poängterar att strukturerna inte kan separeras eller uteslutas från varandra, samtidigt som vissa hävdar att mer fokus bör ligga på informella strukturer. Tidigare forskning är även i hög grad teoretiskt inriktad och ett praktiskt fokus på anpassning saknas. I denna studie undersöks anpassning mellan IT och verksamhet på e-handelsföretaget NLY Scandinavia AB. Det är särskilt intressant eftersom anpassning kan tyckas självklar i en IT-baserad miljö. Studiens syfte är att, baserat på en fallstudie med kompletterande datainsamlingsmetoder, undersöka hur vi kan förstå anpassning i praktiken. Resultatet visar att företagskultur, helhetssyn och styrning är betydelsefullt vid anpassning mellan IT och verksamhet. / One of the key factors for a successful business is a close alignment between IT and business. Interest within the field has been discovered, since organizations have found a gap between the IT- function and business areas. Several measures in order to reach alignment within organizations are discussed and the following two perspectives are most existent within alignment – formal and informal structures. Formal structures involve strategies, infrastructure and planning methods in organizations. Informal structures focus on people, communication, social relationships and shared understanding. Researchers points out that structures can not be separated or be excluded from each other, while other researchers argue that more focus should be on informal structures. Previous research is mainly focused on a theoretical perspective and a practical focus on alignment are lacking. This study examines the alignment between IT and business of the online retailer NLY Scandinavia AB. This is particularly interesting since alignment can be seen as obvious within an IT-based environment. The purpose of the study is to investigate how we can understand alignment in practice. Furthermore, a case study with complemented data collection methods, such as observation and interviews are used in this study. The result shows that the corporate culture, comprehensive view and governance are significant within alignment between IT and business.

Digitalization has led to a higher speed of product development and increased competition on the market. This has impacted how firms organize and manage innovation activities, where firms need to have certain abilities to quickly respond to the external environment in order to stay competitive in dynamic markets. As obtaining innovation capabilities internally require large amount of R&D expenditures, there are several strategies a firm can pursue in order to innovate more efficiently; such as pursuing an Open Innovation landscape, and investing in strategic alliances. However, as these strategies come with additional challenges and costs, focus has instead been turned to the internal environment, and collaborating more effectively internally for innovation purposes has received new light in recent research. Therefore, this study aimed at exploring the underlying structures and mechanisms of intra-organizational collaboration for innovation. Previous research on internal collaboration for innovation have investigated the formal and informal structures for knowledge sharing and joint problem solving. In this stream of research, there has been both consistent and mixed results on the enablers of collaboration. Firstly, previous research is consistent with the importance of trust and social interactions for informal collaboration. However, there exists mixed results on the impact of centralization on collaboration. Therefore, this thesis aimed to shed a new light on this topic, and answer the research question: What are the enabling factors for formal and informal collaboration? In an attempt to answer the research question, a qualitative study consisting of 13 interviews with innovation practitioners and corporate executives in the organizational setting of an IT-service company was conducted. The interviews aimed at providing insights on how collaboration for innovation across units and individuals was carried out, and were carefully recorded, transcribed and analyzed. The findings revealed both support for previous theory as well as provided with new insights, stating that centralized decision making, managers’ self-interest and a clear mandate enables formal collaboration; while decentralized decision making, social connections, employees’ mindset and geographical proximity enables informal collaboration. Particularly important for enabling informal collaboration is the possibility for social interactions between employees, their level of organizational awareness and their mutual trust. Furthermore, the results highlighted the presence of interdependencies between the enabling factors, and provided with a new insight on the impact of centralization by clarifying when and how centralization is an enabler of collaboration, and where firms benefit from decentralized decision making instead. The results indicate that centralized decision making enables collaboration on a strategic “macro” level, and decentralized decision making enables collaboration on a “micro” level. / Digitaliseringen har både lett till ökad produktutvecklingshastighet och ökad konkurrens. För att kunna anpassa sig till förändringar på marknaden och fortsätta vara konkurrenskraftiga, måste bolag besitta vissa färdigheter och förutsättningar för att innovera. Då interna innovationsaktiviteter kräver kostsamma resurser, finns det ett antal strategier för att istället bygga på sig kompetenser genom externa samarbeten, såsom öppen innovation och strategiska partnerskap. Däremot kommer dessa med egna utmaningar och kostnader, vilket på senare tid har lett till ett nytt fokus på den interna miljön, och ett nytt ljus riktats mot forskning inom internt samarbete för innovation. Denna studie ämnar därför att utforska de underliggande strukturerna och mekanismerna bakom intern kollaboration för innovation. Tidigare forskning inom ämnet har tittat på de formella och informella strukturerna för intern kunskapsdelning och gemensam problemlösning för innovation. Här har tidigare forskning varit entydig i att sociala interaktioner och tillit är viktigt för informell kollaboration, däremot har påverkan av centralisering visat motsägelsefulla resultat. Därför ämnar denna studie i att svara på forskningsfrågan: Vilka faktorer möjliggör formell och informell kollaboration? I syfte att svara på frågan har en kvalitativ studie bestående av 13 intervjuer med innovatörer och bolagschefer på en IT-tjänstfirma utförts. Intervjuerna ämnade ge insikt på hur kollaboration för innovation över avdelning-, och individnivå skedde, varvid de spelades in, transkriberades och analyserades enligt ett antal metoder. Resultaten delvis bekräftade tidigare forskning, och delvis bidrog med ett antal nya insikter, genom att peka på att centraliserad beslutsfattande, ledares egenintresse och tydliga mandat möjliggör för formell kollaboration; och decentraliserat beslutsfattande, sociala kontakter, medarbetares tankesätt och geografisk närhet möjliggör informell kollaboration. Viktigt specifikt för informell kollaboration var möjligheten för sociala interaktioner och ömsesidig tillit mellan medarbetare, samt nivån på deras kunskap om organisationen. Ytterligare upptäcktes en växelverkan mellan olika möjliggörande faktorer för formell och informell kollaboration, samt en ny insikt om när, hur, och var nivån av centralisering gör nytta för kollaboration. De empiriska resultaten pekade på att centraliserade beslut möjliggör på en strategisk, “makro”-nivå, medan decentraliserade beslut möjliggör på en lägre, “mikro”-nivå.

<p>The aim of the study is to examine how the executive leadership and the decision-making process are shaped by the leadership environment in a transition democracy as Venezuela. The questions I intend to answer are: What kind of leadership environment surrounds the leadership and what kind of consequences does it have on the leadership and the decision-making process in Venezuela? To answer my questions I will use the literature: Political Leadership in Liberal Democracies (Elgie, Robert 1995, London: Macmillian), together with the method “The cultural determinist school of history” by Tomas Spencer, later reproduced by Kellerman. The leadership environment provides unique opportunities for a leader to gain control over the decision-making process. Institutional structures and the needs of the society are major parts in determining how the political leadership is exercised. In Venezuela, charismatic President Hugo Chávez is head of the executive branch. The President enjoys great executive power that has diminished the role of the legislature. The policy of a more governmental controlled economy and direct democracy, based on populism has led to a more polarized society. Both historical and socio cultural failures have benefited the presidency. The “partyarchy” is abolished and has been replaced by a personalized policy-making process. The tendency is a leadership environment with a consolidation of the extended power within the executive, and a decision-making process outside the traditional institutional structures that favours the executive.</p>

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om och i sådana fall vilka faktorer som unga heterosexuella kvinnor upplevde som begränsande för sin sexualitet. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer undersöktes i denna kvalitativa studie hur dessa deltagare upplevde sin sexualitet utifrån tre huvudområden; sociala strukturer, normer samt psykisk hälsa. Teorin “sexual scripting theory” applicerades på de tre huvudområdena, då paralleller drogs mellan dessa och teorins tre huvudbegrepp “cultural scripts”, “interpersonal scripts” och “intrapsychic scripts”. Resultatet av denna studie visade att patriarkala strukturer, samhällsideal, jämförelser med andra, förväntningar och föreställningar om kvinnans utseende samt beteende var hämmande för deltagarnas sexualitet. Resultatet visade även att det fanns tydliga samband mellan sexualiteten och den psykiska hälsan. Negativa sexuella erfarenheter upplevdes påverka deltagarnas psykiska hälsa och blev hämmande för framtida sexuella upplevelser. Många begränsande faktorer identifierades utifrån resultatet i denna studie och en inblick i deltagarnas förhållande till sin sexualitet utforskades.

Studiens syfte är att undersöka medarbetares upplevelser av kvantitativ och kvalitativ jämställdhet inom en stabil organisation. Syftet är att utifrån dessa upplevelser och befintlig medarbetarstatistik studera om organisationen är jämställd. Studiens frågeställningar lyder: Hur ser den kvantitativa och kvalitativa jämställdheten ut på bolaget utifrån ett medarbetarperspektiv? Är bolaget jämställt, sett utifrån medarbetarstatistik och medarbetarnas upplevelser om kvantitativ och kvalitativ jämställdhet? För att få svar på valda frågeställningar granskade vi befintlig medarbetarstatistik och genomförde sju kvalitativa intervjuer med medarbetare från skilda avdelningar inom bolag x. Tidigare forskning kring jämställdhet visar att kvinnan som könskategori, missgynnas i större utsträckning än mannen i arbetslivet. Jämställdhetsforskning har bland annat lyft fram “the glass ceiling problem”, i vilket kvinnors möjligheter i arbetslivet försvagas trots likvärdig utbildning och kompetens i relation till mannen. Tidigare forskning har även visat på institutioners påverkan på organisationer. Genom att upprätthålla diskussionen om jämställdhet inom vetenskapen och i vardagliga sammanhang vill vi påverka människors medvetenhet och handlande, därav motivet för denna studie. Det empiriska materialet kommer att analyseras utifrån socialkonstruktivismen, perspektivet om doing gender samt nyinstitutionell teori. Resultatet har utmynnat i analys om kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Studien visar att bolaget inte uppnår kvantitativ jämställdhet sett till ledningsgrupp, styrelse och VD- post, trots en generellt jämn könsfördelning vad gällande chefspositioner och medarbetare på bolaget. Sett till kvalitativa särdrag av jämställdhet påverkas bolaget av institutionella och strukturella krafter såsom könsnormativa föreställningar, vilket påverkar utbudet av arbetskraft. Vidare ligger detta resultat till grund för män och kvinnors (o)möjligheter inom bolaget.

Bakgrund: Language Assessment, Remediation and Screening Procedure, LARSP, är ett kliniskt verktyg för att utföra grammatiska analyser av spontantal hos barn med språkliga svårigheter. Än så länge finns inget normerat och standardiserat verktyg för bedömning av spontantal inom svensk logopedisk verksamhet, men en första anpassning av LARSP-protokollet har nyligen gjorts till svenska, Swe-LARSP (Rosenberg &amp; Mellenius, 2016). Swe-LARSP bygger på tidigare empirisk forskning kring typisk språkutveckling hos svenskspråkiga barn, men har ännu inte utvärderats och testats mot spontantal hos svenska barn. Syfte: Denna studies syfte var att kvalitativt utvärdera steg IV i Swe-LARSP samt att praktiskt utvärdera användandet av Swe-LARSP. Metod: Spontantalsdata samlades in genom inspelningar av 8 normalspråkiga barn i åldern 2;5–3;0 år på fyra olika förskolor i Umeå kommun. Materialet transkriberades och genomgick en grammatisk analys enligt riktlinjer för LARSP. Vidare jämfördes strukturerna i Swe-LARSP-protokollet mot strukturerna som framkom i barnens yttranden. Resultat: Resultatet av den grammatiska analysen visade på sju frekvent förekommande strukturer som inte finns placerade i Swe-LARSP samt fyra redan befintliga strukturer med låg förekomst bland barnen. Resterande strukturer på steg IV yttrades av en majoritet av barnen. En struktur, placerad i steg V, förekom även hos en majoritet av barnen i studien. Slutsatser: LARSP är ett tidskrävande verktyg och kräver relativt djupgående förkunskaper, men ger en tydlig profil över barnets grammatiska förmåga. Strukturerna i steg IV i Swe-LARSP, som första anpassning, stämmer överens med barnens språk till stor del. Studien har visat att ytterligare strukturer kan behöva läggas till och några av de befintliga tas bort, alternativt placeras om i det befintliga protokollet för att bättre ringa in centrala grammatiska drag i språket hos svenska barn i åldern 2;6–3;0 år.