Titel: Teamprocessen i en kreativ grupp – en rekonstruktion av “6δ-modellen” i arbetslivet. Kurs: Examensprojekt i innovationsteknik, INO325. Författare: Elsah Holmström, Jasmine Tehyrell. Syfte: Syftet är att studera och tolka 6δ-modellen (Backström & Söderberg, 2015) för att sedan utföra vidare forskning och rekonstruera modellen på t e a m i arbetslivet. Syftet är också att bidra med ytterligare empiri gentemot Backström & Söderberg samt att undersöka hur modellen accepteras i arbetslivet då det är där den skulle kunna användas i ett senare skede. Frågeställning: Vilka faktorer bör uppmärksammas vid en eventuell användning av 6δ-modellen på team i arbetslivet? M e t o d : Kvalitativ metod, aktionsforskning, 6δ-modellen, abduktiv ansats, hermeneutiskt förhållningssätt, experiment, diskussion och analys. Teoretiska perspektiv: Kreativitet, innovation, gruppers innovationsförmåga, gruppkreativitet, 6δ-modellen, HID-modellen, arbetsgrupper, samarbete, homogenitet, The compensatory control theory. Slutsats: Vid en rekonstruktion av 6δ-modellen på team verksamma i arbetslivet kan faktorer som tid, engagemang och teamkultur definieras. Utgången av experimenten skiljde sig åt beroende på hur teamet tog till sig 6δ-modellen. Vidare har modellen potential att fylla en långsiktig funktion på arbetsmarknaden. / Title: The team process of a creative group - a reconstruction of the “6δ-model” in working life. Course: Bachelor thesis in innovation, INO325. Authors: Elsah Holmström, Jasmine Tehyrell. P u r p o s e : The purpose is to study and interpret the 6δ-model (Backstrom & Söderberg, 2015) and then carry out further research and reconstruct the model on teams active in working life. It also aims to contribute additional empirical evidence towards Backstrom & Söderberg and to explore how the model is accepted in the workplace where it aims to be tested at a later stage. Question: Which are the crucial factors that should be considered when using the 6δ-model on teams in working life? Methodology: Qualitative method, Action research, 6δ-model, abductive approach, hermeneutic approach, experiment, discussion and analysis. Theoretical perspectives: Creativity, innovation, groups' ability to innovate, group creativity, 6δ-model, HID-Model, workgroups, collaboration, homogeneity, The compensatory control theory. Conclusion: At a reconstruction of the 6δ-model on teams active in working life, factors like time, commitment and team culture is defined. The outcome of the experiments differed because of how the team took to the 6δ-model. The model also has the potential to fill a long-term function of the labor market.

411 BC during the festival in Lenaia in Athens, in the end stages of the Peloponnesian war, Aristophanes’ comedy Lysistrate was played on stage for the first time. Despite the fact that the Athenian woman didn’t have a voice in the public sphere, she not only dominates the story in the play, but also became the focus of the audience through the staging of the play.        My purpose with this study has been to examine through a close reading of the play how Aristophanes portrays the women in the text, and what might have been his purpose with the portrayal.        Aristophanes’ depiction of the women in Lysistrate is not only based on the conventions of his contemporary society, but also on more complex structures that form the aspects of how the women are shaped in the text.        In accordance with these structures the women are portrayed in a ridiculing and exaggerated way, especially when it comes to sexuality and all kinds of mischief. This results in a comical portrayal of the women. But they are also portrayed in a more sensible and serious way in their political statements, where they voice criticism and question the war and how it is handled. The women advocate their own right to take part in and give advice on political affairs in war as well as in peace.        The comical and the political portrayal of the women interact with each other and form a whole that might constitute Aristophanes’ purpose with his writing of the women. The political message, that Aristophanes’ wishes for an end to the war and that the women should be allowed to give advice, is clear, while the comical portrayal ensures that it comes across more as a wish, than as a political urging.

<p>Uppsatsen undersöker faktorer som påverkar kreativitet i konstnärliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som är föränderliga över tid, medan strukturfaktorer är stabila över tid. Syftet med uppsatsen är bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnärliga organisationer. Uppsatsen utgår från en Grounded Theory-metod och baseras på kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus. Uppsatsen visar att både faktorer som är föränderliga över tid och faktorer som är stabila påverkar intervjupersonernas kreativitet. Analysen behandlar tio av de faktorer som visat sig i empirin. Fem av dem identifieras som processfaktorer. Dessa är: samarbete, inspiration, idéer, tanken om processen och motivation. De fem strukturfaktorer som behandlas är: arbetsgången i produktionen, rätten och ansvaret att fatta beslut, tid, ekonomi och visionen som ram. I undersökningen framkommer att de behandlade faktorerna har många aspekter och kan ha både positiv och negativ påverkan på kreativiteten. Vissa har också visat sig ha effekter som varken kan sägas vara positiva eller negativa. Uppsatsen visar också att faktorerna ibland är svåra att skilja åt och att de interagerar med andra faktorer i sin påverkan på kreativiteten.</p>

Det är viktigt att studera arbetslivet med ett samhällsvetenskapligt perspektiv, eftersom arbetsplatsen utgör en stor del av vår sociala tillvaro. Konflikter uppstår i alla sociala sammanhang och konflikthantering blir då ett viktigt redskap i chefernas arbete att få samarbetet att fungera mellan medarbetare. Denna uppsats studerar hur diskursen kring konflikthantering ser ut bland första linjens chefer inom Norrköpings kommun. Sju intervjuer har genomförts och sedan analyserats, vilket synliggör att konflikthantering framställs vara individcentrerat. Detta framkommer då informanterna uppger att de flesta konflikter uppstår på grund av individuella värderingar och beteenden hos den enskilda medarbetaren, och att konflikterna därför bör hanteras på samma nivå inom organisationen. Denna diskurs framställer även chefernas syn på relationen mellan individ och organisation som distanserad. Detta på grund av att informanterna inte tar upp organisationens förutsättningar och resurser som tänkbara lösningar till uppkomna konflikter, samt att de menar att de riktlinjer som kommunen satt upp inte är användbara i konfliktsituationer i det vardagliga arbetet. Detta kan tolkas bero på att det finns en gemensam diskurs bland första linjens chefer samt att finns en inbyggd struktur i organisationen som inte synliggör andra aspekter på konflikter. Då denna struktur ses vara naturlig för de som befinner sig inom strukturen, ifrågasätts den inte.

Bakgrund Att gå i förskolan är en del av det moderna småbarnslivet i Sverige och mer än hälften av barnen tillhör de yngre åldrarna. Anknytningen det vill säga de nära känslomässiga relationerna är det psykologiska band till de närmaste vuxna personerna, som får växa fram hos barnen. Barnens anknytning till sina närmaste omsorgsgivare är unik. Alla barn knyter an utifrån sina förutsättningar. Det är nödvändigt för överlevnaden och lika viktig som mat, vatten och värme. Syfte Syftet är att undersöka hur några pedagoger som arbetar med barn i de yngre åldrarna 1-3 år beskriver olika förutsättningar för relationsskapande inom förskolan. Metod Denna undersökning är en kvalitativ undersökning med intervju som metod. De 4 intervjuer som gjordes genomfördes på två olika förskolor vid två olika tillfällen. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av meningskoncentrering och kodning. Resultat I resultatet framkom att samtliga pedagoger ansåg att relationer skapas redan från inskolningens början. De menar att det är under och efter inskolningen som förutsättningarna till relationerna byggs upp. Genom att följa upp relationerna när inskolningsperioden är över med av hjälp strukturer och rutiner skapas trygghet för barnen. Pedagogerna är eniga om att när barnen känner sig trygga det är först då de kan börja utforska allt som förskolan har att erbjuda.

This study aims to examine how language in textbooks used in Swedish upper secondary school represent and construct gender. Three different textbooks used for the course Swedish 1 have been analyzed at a lexical level, where gender theory and critical discourse analysis constitutes the basis for the method. By comparing how often and in what context men and women are mentioned as well as evaluating which adjectives and participles are used to describe men and women, the study shows how gender is created and how it appears in the textbooks. The result shows that the traditional gender roles are reproduced as well as challenged in the textbooks. Overall men are overrepresented in all of the textbooks. Men are also more often associated with success and public discourses, while women more often appear in relation to home and family or to fill the role of a partner. The description of men and women shows that men and women are described with both positive and negative characteristics. The biggest difference between the genders appear in the description of clothes and looks, where the aesthetic looks of the females are more focused upon than that of their male counterparts. Another difference is that men more often are described as angry and violent than women.

Sverige har i jämförelse med andra länder kommit långt i frågan om jämställdhet och jämställdhetsarbete har en lång tradition inom just offentlig sektor. Trots detta är den könsmärkta kulturen svår att bli av med. Region Västerbotten planerar att genomföra en jämställdhetsutbildning för sin HR-stab och för att klargöra utgångsläget innan utbildningsinsatsen så genomfördes denna studie. För att utröna om genusordning och kön har betydelse för upplevelsen av jämställdhet var syftet att utifrån kön beskriva och analysera hur man inom HR-staben skattar jämställdheten och sitt bidrag till jämställdhetsarbetet på arbetsplatsen. Som metod användes en enkät där alla anställda i HR-staben skattade sig själva och sin arbetsplats i förhållande till jämställdhetsrelaterade påståenden. Resultatet sammanställdes genom index och redovisas i förhållande till kön och ålder. De centrala fynden visar att många inte upplever att sexism förekommer, däremot råder tvetydighet kring kränkande behandling som tycks förekomma i större utsträckning. Kvinnor befinner sig i majoritet på arbetsplatsen och upplever sig generellt mer delaktiga, involverade och medvetna än männen. Det visar sig inte minst i fristextsvaren där kvinnor i högre utsträckning valde att lämna synpunkter vilket lämnar oss med frågor kring männens tankar. Denna studie bidrar med en större förståelse för de utmaningar som arbetsgruppen kan arbeta med under sin kommande utbildning. En uppföljande studie skulle kunna ge svar på om utbildningen har gett önskade effekter på organisationskulturens uttryck eller om det lett till återställande resultat.

<p>Det är mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001). Resultatet/analysen har jag delat in i teman; mentorn - relationen, nätverk, yrkessituation samt mentorprogram och kvinnor i karriären. Det framkom att de som haft en fruktbar relation till sin mentor själva anser att de haft en positiv utveckling både när det gäller sitt ledarskap och sin karriär. Adepterna menade att en bra mentor ska kunna driva adepten vidare i sin utveckling med frågeställningar kring vad adepten vill och vilka drivkrafter de har. En mentor ska också våga ta obekväma resonemang med sin adept. Att Stockholm Zonta VI endast har kvinnliga mentorer att erbjuda upplevde adepterna som positivt. De menade att kvinnliga mentorer har en större förmåga att förstå kvinnors villkor att göra karriär då de själva har den erfarenheten. De får med alla dimensioner, både privat och yrkesmässigt. Adepterna upplevde dock inte att de utökade sitt nätverk under programmets gång. De uppfattade att arrangören inte hade det som mål eller syfte då det inte ordnades särskild aktivitet för detta ändamål. Att mentorprogram är bra för karriären i allmänhet och i synnerhet för kvinnor var något adepterna ansåg. Några av adepterna upplevde att programmet haft en stor direkt inverkan på deras karriärutveckling medan de, vilka var missnöjda med mentorrelationen, inte upplevde någon inverkan. Många adepter menar att det är skillnad på hur män och kvinnor bemöts i arbetslivet. Framförallt upplever de att kvinnor måste vara bättre och prestera mer än män för samma uppgift. Enligt forskning hör det sannolikt samman med att kvinnor har högre krav på sig från omvärlden när de väl kommer upp i hierarkin. De högre kraven hänger i sin tur ihop med att det finns få kvinnor på ledande positioner. En annan orsak de uppfattade var att män tillsätter män. En lösning till problemet såg adepterna i att nya generationer har ett annat sätt att se på jämställdheten och att det med automatik kommer lösa sig i och med att nästa generation tar plats i maktsfären.</p>

<p>Syftet med denna studie var att belysa brödernas villkor i familjer med hederskulturella värderingar och normer. Problemformuleringen i studien var att belysa hur unga män reflekterar kring heder, bröders förhållande till sina systrar och sin egen roll i ett hederskulturellt sammanhang. Denna uppsats har haft en kvalitativ design och utgått från tre forskningsintervjuer med män uppvuxna i familjer med hedersstrukturer. Elektras bröder är en föreställning som synliggör bröder med hedersstrukturer. Två efterdiskussioner som följer föreställningen har även använts i uppsatsen och kommer att ses som fokusgrupp. Tolkningen av dessa tre intervjuer och de två efterdiskussionerna har gjorts med hjälp av meningstolkning och meningskoncentrering utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk förståelseinriktning. Två teoretiska analysverktyg har använts för att analysera empirin. Det första analysverktyget är identitet och roller, det andra analysverktyget är maskulinitet. Det resultat som studien har fått fram är att männen har förväntningar riktade mot sin roll som bror i familjen, förväntningar som de beter sig efter. Den belöning de får av att följa reglerna är mer makt och status i familjen. Sanktionerna av att misslyckas med sin uppgift är att de ses som en dålig man och som en misslyckad bror.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera sportkrönikan ur ett genusperspektiv för att på så sätt dels belysa de skrivstrategier som sportjournalister använder för att skriva krönikor och andra texter, dels uppmärksamma och belysa de strukturer och traditioner inom genren och i samhället som styr journalisternas arbete.</p><p>För att göra detta har tre sportkrönikörer intervjuats, en kvantitativ undersökning av sammanlagt 114 av deras texter har utförts, och totalt sex texter (två av varje journalist) har djupanalyserats utifrån en modell för kritisk diskursanalys.</p><p>Resultaten visar bland annat att den manliga traditionen dominerar genren och att krönikörernas uttalade ambitioner inte alltid syns i deras texter.</p>