Aktieindexobligationer har kommit att bli en mycket vanlig sparform i Sverige där marknaden för produkterna ökat explosionsartat de senaste åren. Denna studie redogör för hur produkterna prissätts samt undersöker hur emissionspriset står sig gentemot det beräknade värdet. Syftet med studien är att försöka avgöra om det finns avgifter som inte framhävs av utgivarna av aktieindexobligationerna, d.v.s. om det råder transparens mellan de inblandade parterna. Utgivarna anger ett maximalt årligt löpande arrangörsarvode i informations-broschyrerna vid försäljningen, och i arbetet beräknas om det teoretiska värdet av varje specifik produkt är lika med emissionspriset adderat med angivet maximalt arvode. Resultatet tyder på att det finns betydande skillnader, att arvodet är högre än vad utgivarna anger. / Equity-Linked Notes has become a common form of savings in Sweden, were the market for the products has grown exponentially in the most recent years. This study describes how the products are priced and investigates how the issuance price compares to the theoretical value. The purpose of the study is to try to determine if there are any fees that are not stated in the sale of the Equity-Linked Notes, that is, if there is transparency between the parties involved.Publishers specify a maximum annual ongoing fee in the information brochures at the issuance, and in the work, it is estimated that the theoretical value of each specific product is equal to the emission price added with the stated maximum fee. The result indicates that there are significant differences that the fee is higher than the issuer indicates.

No description available.

Det här arbetet behandlar textsamtal i den tidiga läs- och skrivutvecklingen samt hur textsamtal gynnar elevers utveckling av läsförståelse. Strukturerade modeller av textsamtal är bevisligen mer effektiva i syfte att utveckla elevers läsförståelse. Syftet med studien är att undersöka hur lärarna i vår undersökning definierar textsamtal samt om dessa lärare använder textsamtal i undervisningen. Studien har till syfte att undersöka om lärarna i undersökningen utgår från Lgr 11 (Skolverket 2011) när de använder textsamtal i undervisningen samt om lärarna anser att textsamtal skiljer sig åt utifrån textens genrer. Studiens resultat grundar sig på observationer av samt intervjuer med tre behöriga lärare. Studieresultatet samstämmer med tidigare forskning inom området, således att lärare i liten utsträckning undervisar i läsförståelsestrategier samt använder textsamtal som undervisningsmetod. Resultatet visar att strukturerade textsamtal inte används i undervisningen utan lärarna använder ett axplock av predikatorer, viktiga beståndsdelar för att uppnå läsförståelse, ur strukturerade textsamtal när de använder textsamtal i undervisningen.

Bakgrund: Strukturerade produkter har kommit att bli ett av Sveriges populärasteplaceringsalternativ och enligt Euroclear är den utestående emitterade volymen cirka160 miljarder kronor. Utan att använda sig av komplexa modeller är det mycket svårt attbilda sig en uppfattning om hur många av dessa produkter kommer att prestera underolika marknadsförhållanden. Relevans: Studien utgör ett underlag för potentiella investerare i struktureradeprodukter. Den erbjuder även ett informationsbidrag till de företag som arbetar medfinansiell rådgivning. Vår uppdragsgivare, Finansinspektionen, har även de ett intresseav studien då de anser att det är svårt för en konsument att bedöma en struktureradprodukts villkor och egenskaper samt bedöma sannolikheten för ett visst utfall. Syfte: Syftet är att utvärdera strukturerade produkters egenskaper ur ett risk- ochavkastningsperspektiv och utifrån det erbjuda potentiella investerare ett underlag införinvesteringsbeslutet. Genomförande: Studien bygger i huvudsak på att ett urval av aktuella struktureradeprodukter simulerats mot historiska data för att ge en bild av dess avkastningspotentialoch risk. Vi har även genomfört en dokumentstudie på relevanta finansiella teorier ochkompletterat med empiriska undersökningar. Slutsats: Genomförda simuleringar ger en informativ bild av sannolikheten för olikaavkastningar i strukturerade produkter. Resultatet visar entydigt att medelavkastningeninte är ett representativt mått för att beskriva den förväntade avkastningen och att deunderliggande tillgångarna erbjuder en högre avkastning jämfört med produkterna.Risken i de kapitalskyddade produkterna är dock lägre än i de underliggandetillgångarna. Det finns flera relevanta risker att beakta där den påtagligaste ärkreditrisken. Nyckelord: Strukturerade produkter, investering, simulering, avkastning, risk.

Senaste tidens siffror om de sjunkande resultaten när det gäller de svenska elevernas läsförståelse gav idén till denna studie. Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilken betydelse läsförståelsen har i lärarens undervisning. Genom observationer och intervjuer har jag undersökt på vilka sätt lärarna arbetar språkstärkande, för att elevernas läsförståelse ska stimuleras. Informanterna i min undersökning arbetar aktivt med olika lässtrategier för att stärka elevernas läsförståelse, men de flesta är ense om att läsförståelsen är en viktig del i undervisningen och att det är svårt att undervisa i de olika lässtrategierna på ett effektivt sätt. vv

Undervisningen i grundsärskolan behöver ge eleverna möjlighet att samtala och reflektera om texter. Forskning antyder att textsamtal inte prioriteras och att läsförståelse kommer i skymundan i en mer traditionell läsundervisning. Syftet med studien var att belysa uppfattningar och utveckla kunskaper om vilka utmaningar lärare i grundsärskolan möter i sitt arbete med läsförståelse genom strukturerade textsamtal samt att belysa lärares föreställning om litteraturens betydelse för undervisningen. En aktionsforskningsstudie har genomförts inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv där lärares tankar och reflektioner lyfts utifrån olika kontexter. Den aktionsforskningsinriktade ansatsen har använts för att bättre få syn på hur undervisningen kan utvecklas där ett samarbete mellan lärare som intar en forskarroll och deltagande lärare äger rum. Kvalitativa reflektionssamtal har förts i aktionsforskningsgruppen där vi tillsammans synliggjort lärares upplevelser av användandet av strukturerade textsamtal genom Reciprok Undervisning, RU, samt den anslutande litteraturens betydelse. Datamaterialet bestod i huvudsak av att lyfta lärares uppfattningar angående detta. Analysprocessen har fortgått genom hela studien där aktionsforskningens flexibla och cykliska form karaktäriseras av planering, handling, genomförande, observation samt reflektion. En fenomenografisk analysmetod har möjliggjort att synliggöra bakomliggande antaganden som kan påverka hur lärare uppfattar sin undervisning. Därigenom urskildes tre olika utfallsrum; Perspektiv på undervisningen, Strukturerade samtal som ram för undervisningen samt Berättelsens betydelse för undervisningen. Resultatet framställer utifrån dessa utfallsrum olika aspekter innehållande lärares uppfattningar om textsamtal och litteraturens betydelse i grundsärskolans undervisning. Underliggande uppfattningar om lärandeprocesser gör att läsförståelse och samtal om texter får en begränsad plats i undervisningen. Resultatet visar dessutom uppfattningar om modeller för strukturerade textsamtal som skapar begränsningar av användandet av dessa samt uppfattningar om att litteraturtillgång sätter ramar för elevernas möjlighet till lärande.

Studien syftade till att undersöka hur lärarens högläsning med strukturerade boksamtal i liten grupp gynnade läsförståelse och läslust framförallt hos elever med läsförståelsesvårigheter. Träningsstudien genomfördes på två olika skolor och i studien deltog 12 elever i åk 2 med varierad läsförmåga. Fokus i studien var 6 elever i läsförståelsesvårigheter. Träningsperioden bestod av 8 träningstillfällen à 60 minuter fördelat på 5 veckor under månaderna maj och juni. Träningen innehöll lärarens högläsning med reciproka samtal grundat i RT-modellen samt Chambers modell för boksamtal och fokuserade på lässtrategierna att förutspå, att ställa frågor, klargöra och sammanfatta. Träningsgruppen undervisades av oss i vår blivande roll som speciallärare inom språk-, skriv- och läsutveckling. En jämförelse avseende läsförståelse gjordes med en jämförelsegrupp som deltog i ordinarie klassundervisning och som matchats med träningsgruppen. Vi använde ett standardiserat för- och eftertest i läsförståelse för att kunna mäta läsförståelsen före och efter genomförd träningsperiod. För att bedöma huruvida läslusten ökat efter genomförd träning fyllde eleverna i träningsgruppen i en enkät efter första samt sista träningstillfället. Dessutom genomförde vi elevintervjuer med de 6 eleverna som uppvisade läsförståelsesvårigheter. Efter avslutad träningsperiod förbättrade samtliga elever i träningsgruppen sina resultat på det standardiserade testet. I jämförelsegruppen förbättrade de flesta eleverna sina resultat dock ej i samma utsträckning som träningsgruppen. Enkätresultatet i träningsgruppen visade att läslusten hade ökat obefintligt hos eleverna i läsförståelsesvårigheter efter genomförd träningsperiod. Även i elevintervjuerna framkom det att läslusten ökat marginellt efter avslutad träning. Vår slutsats är att studien visade att lärarens högläsning med strukturerade boksamtal i liten grupp är gynnsamma för elever i läsförståelsesvårigheter.

Inledning: En seriös elitsatsning inom medeldistanslöpning kräver att löparen är motiverad till att kliva över de "trösklar" som det innebär. Studien som avser att på djupet utforska framgångsrika medeldistanslöpares motivation blir den första kvalitativa idrottspsykologiska studien som berör forskningsfältet. Self-Determination Theory (SDT; Ryan & Deci 2000a, s.54-65) är en vedertagen teori inom idrottspsykologin (för en uppdaterad sammanställning se Nordin-Bates 2012, s.81-114) och presenteras som en del i forskningsläget, för att bli ett verktyg i efterföljande resultatdiskussion. Syfte: Att utforska motivationen hos svenska framgångsrika medeldistanslöpare, aktiva under perioden 1941-2012, för att kunna bidra med insikter gällande ett motivationsfrämjande klimat hos medeldistanstränare, tränarutbildningar, föreningar, friidrottsgymnasier och Svenska Friidrottsförbundet. Frågeställningen lyder: Hur beskriver medeldistanslöparna i studien sina källor till motivation? Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex svenska framgångsrika medeldistanslöpare som alla har gjort seriösa satsningar och nått framgång i någon form. Interpretative Phenomenological Analysis (IPA; Smith & Osborn 2007, s.53) fungerade som vägledning i utforskandet av löparnas upplevelser av deras personliga och sociala värld. Resultatdiskussion: Fyra teman framträdde ur analysprocessen som källor till motivation: kärlek till idrotten, upplevelse av framgång på såväl tävling som träning, tydligt målsättningsarbete och god relation till tränaren/ledare. Dessa visade sig ha kopplingar till SDT (Ryan & Deci 2000a, s.54-65). Fördjupad diskussion och slutsatser: En strategi som bör beaktas av tränare/ledare är individualisering utifrån ett helhetsperspektiv, där hänsyn tas till löparens emotionella-, sociala-, mentala- och fysiska förutsättningar. Denna insikt i kombination med en ökad medvetenhet om betydelsefulla motivationskällor blir värdefulla i en framtida praktisk tillämpning. Förhoppningen är att studiens resultat kan användas praktiskt, till exempel som ett underlag för tränarutbildningarna i Sverige.

Syftet med studien är att synliggöra barns uppfattningar av förskolegården med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Finns det områden på förskolegården som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara på? Samt Om så är fallet, vad kan detta bero på? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola där barn i fyra till fem års ålder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanställts utifrån de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgå ifrån begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgångspunkt och använda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, då fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegården vilket sammanställdes med hjälp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva områden på förskolegården, Mindre attraktiva områden på förskolegården samt Avskilda platser på förskolegården. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning inom området.

För att upprätthålla vård och omsorgens krav på säkra och högkvalitativa verksamheter är samarbete mellan professioner en förutsättning. Interprofessionell samverkan ses som ett arbetssätt för både organisationens och brukarens bästa. Tidigare studier har dock visat att detta är långt ifrån oproblematiskt. Syftet med föreliggande studie var att belysa professionellas upplevelser av interprofessionell samverkan inom funktionshinderområdet. Vidare behandlar studien samverkan utifrån professionsgränser och informella hierarkier. Studiens teoretiska referensram utgörs av Andrew Abbotts professionsteori samt Ingela Thylefors modell för tvärprofessionella team. Studien utgår från en hermeneutisk tradition och har en kvalitativ ansats. Det empiriska materialet bestod av sju semistrukturerade intervjuer med professionella som arbetar i interprofessionella team. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys där tre teman utkristalliserades: Herren på täppan, Ensam är inte stark samt Det ena efter det andra. De tre temana representerar olika aspekter av interprofessionellt teamarbete. Herren på täppan symboliserar de professionellas upplevda ställning och status i teamen. Ensam är inte stark redogör för de möjligheter som samverkan för med sig. Det sista temat tar upp de utmaningar som de professionella upplever finns i teamen. Resultaten visar att interprofessionell samverkan ses som ett komplext fenomen. Det uppfattas av de professionella som ett välfungerande och vinnande koncept, men samtidigt ett samarbete kantat av utmaningar. Vidare lyftes interprofessionell samverkan fram som något som var gynnande för både brukarna, organisationen och de professionella själva. Resultaten talar för att vägen till ett fullt fungerande samarbete är lång och ställer krav på en öppen kommunikation mellan teammedlemmar.