Aktieindexobligationer har kommit att bli en mycket vanlig sparform i Sverige där marknaden för produkterna ökat explosionsartat de senaste åren. Denna studie redogör för hur produkterna prissätts samt undersöker hur emissionspriset står sig gentemot det beräknade värdet. Syftet med studien är att försöka avgöra om det finns avgifter som inte framhävs av utgivarna av aktieindexobligationerna, d.v.s. om det råder transparens mellan de inblandade parterna. Utgivarna anger ett maximalt årligt löpande arrangörsarvode i informations-broschyrerna vid försäljningen, och i arbetet beräknas om det teoretiska värdet av varje specifik produkt är lika med emissionspriset adderat med angivet maximalt arvode. Resultatet tyder på att det finns betydande skillnader, att arvodet är högre än vad utgivarna anger. / Equity-Linked Notes has become a common form of savings in Sweden, were the market for the products has grown exponentially in the most recent years. This study describes how the products are priced and investigates how the issuance price compares to the theoretical value. The purpose of the study is to try to determine if there are any fees that are not stated in the sale of the Equity-Linked Notes, that is, if there is transparency between the parties involved.Publishers specify a maximum annual ongoing fee in the information brochures at the issuance, and in the work, it is estimated that the theoretical value of each specific product is equal to the emission price added with the stated maximum fee. The result indicates that there are significant differences that the fee is higher than the issuer indicates.

Bakgrund: Strukturerade produkter har kommit att bli ett av Sveriges populärasteplaceringsalternativ och enligt Euroclear är den utestående emitterade volymen cirka160 miljarder kronor. Utan att använda sig av komplexa modeller är det mycket svårt attbilda sig en uppfattning om hur många av dessa produkter kommer att prestera underolika marknadsförhållanden. Relevans: Studien utgör ett underlag för potentiella investerare i struktureradeprodukter. Den erbjuder även ett informationsbidrag till de företag som arbetar medfinansiell rådgivning. Vår uppdragsgivare, Finansinspektionen, har även de ett intresseav studien då de anser att det är svårt för en konsument att bedöma en struktureradprodukts villkor och egenskaper samt bedöma sannolikheten för ett visst utfall. Syfte: Syftet är att utvärdera strukturerade produkters egenskaper ur ett risk- ochavkastningsperspektiv och utifrån det erbjuda potentiella investerare ett underlag införinvesteringsbeslutet. Genomförande: Studien bygger i huvudsak på att ett urval av aktuella struktureradeprodukter simulerats mot historiska data för att ge en bild av dess avkastningspotentialoch risk. Vi har även genomfört en dokumentstudie på relevanta finansiella teorier ochkompletterat med empiriska undersökningar. Slutsats: Genomförda simuleringar ger en informativ bild av sannolikheten för olikaavkastningar i strukturerade produkter. Resultatet visar entydigt att medelavkastningeninte är ett representativt mått för att beskriva den förväntade avkastningen och att deunderliggande tillgångarna erbjuder en högre avkastning jämfört med produkterna.Risken i de kapitalskyddade produkterna är dock lägre än i de underliggandetillgångarna. Det finns flera relevanta risker att beakta där den påtagligaste ärkreditrisken. Nyckelord: Strukturerade produkter, investering, simulering, avkastning, risk.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer på den svenska marknaden under 2011 på strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt två specifika händelser låg bakom tillkomsten av strukturerade produkter på den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande från det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist & Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begränsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med på en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fått utstå kritik för deras avgifter och kostnader som är svåra för investerare att förstå (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.). Syfte: Syftet med denna studie är att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissättning vid emissionstillfället genom att jämföra produkternas emissionspriser med det teoretiska värdet vi räknar fram för respektive produkt. Genomförande: På grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgränsar vi oss till endast aktieindexobligationerna på den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi beräkna respektive produkts teoretiska värde som sedan kan jämfö-ras med produktens emissionspris för att på så sätt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hänföras till produkternas arrangörsarvoden. Slutsats: Vår undersökning visar på att det existerar stora skillnader vid emissionstillfället mel-lan det teoretiska värdet som vi har beräknat och de priser som produkterna har emitteras till. En del av denna skillnad har kunnat härledas till förekomsten av dolda avgifter som i genom-snitt uppgick till 7,55 procent av produkternas emissionspriser, eller 1,90 procent per löptidsår.