Idag sparar nästan hela Sveriges befolkning i fonder och den totala fondförmögenheten steg år 2010 med ca 270 miljarder kronor och uppgick vid årets slut till totalt 1928 miljarder kronor. Många tidigare studier och artiklar har visat att indexfonder oftast är ett bra fondalternativ för en sparare, författarna undrade dock om det fanns något bättre alternativ. Därför har författar-na valt att se på en strukturerad produkt; kallad aktieindexobligation. En aktieindexobligation är uppbyggd med hjälp av en obligation samt en eller flera optioner. De har ofta ett kapitalskydd som gör att spararen får sitt nominella belopp tillbaks efter löpti-den. Avkastningen kommer ifrån optionen, dock varierar den beroende på spararens deltagan-degrad. Vissa aktieindexobligationer har t.o.m. en hävstångseffekt vilket gör att spararen kan få en mycket hög avkastning. Den största nackdelen med en aktieindexobligation är att de har ganska höga avgifter. Syftet med uppsatsen är att se om aktieindexobligationer är ett bättre alternativ än indexfonder och hur mycket det egentligen är värt att betala för kapitalskydd. För detta har författarna valt att se på både indexfonder och aktieindexobligationer under en 5 års-period (2006-2011). Till författarnas hjälp används prestationsmåtten Treynorkvot, Sharpekvot samt Jensens Alfa. Författarna kommer bl.a. fram till att aktieindexobligationer är överlägset vid nedgång på bör-sen då det är kapitalskyddat, men ofta mycket sämre än indexfonder vid uppgång. En av de aktieindexobligationer som studerats förlorade till och med spararen på trots att det underlig-gande indexet steg. Dock fick författarna tyvärr inte se effekten av någon aktieindexobligation med hävstång då alla dessa gick dåligt och endast det nominella beloppet betalades tillbaks. Författarna ser även att aktieindexobligationerna har mycket högre lägsta belopp för invester-ing samt var mycket dyra i jämförelse med indexfonderna.

Aktieindexobligationer har kommit att bli en mycket vanlig sparform i Sverige där marknaden för produkterna ökat explosionsartat de senaste åren. Denna studie redogör för hur produkterna prissätts samt undersöker hur emissionspriset står sig gentemot det beräknade värdet. Syftet med studien är att försöka avgöra om det finns avgifter som inte framhävs av utgivarna av aktieindexobligationerna, d.v.s. om det råder transparens mellan de inblandade parterna. Utgivarna anger ett maximalt årligt löpande arrangörsarvode i informations-broschyrerna vid försäljningen, och i arbetet beräknas om det teoretiska värdet av varje specifik produkt är lika med emissionspriset adderat med angivet maximalt arvode. Resultatet tyder på att det finns betydande skillnader, att arvodet är högre än vad utgivarna anger. / Equity-Linked Notes has become a common form of savings in Sweden, were the market for the products has grown exponentially in the most recent years. This study describes how the products are priced and investigates how the issuance price compares to the theoretical value. The purpose of the study is to try to determine if there are any fees that are not stated in the sale of the Equity-Linked Notes, that is, if there is transparency between the parties involved.Publishers specify a maximum annual ongoing fee in the information brochures at the issuance, and in the work, it is estimated that the theoretical value of each specific product is equal to the emission price added with the stated maximum fee. The result indicates that there are significant differences that the fee is higher than the issuer indicates.

Bakgrund: Enligt Svenska Bankföreningen (2012) uppgick den utgivna volymen av aktieindex-obligationer på den svenska marknaden under 2011 på strax under 42 miljarder SEK. Framför-allt två specifika händelser låg bakom tillkomsten av strukturerade produkter på den svenska marknaden; förskjutningen av ansvaret för sparande från det offentliga till det privata samt avregleringen av de finansiella marknaderna som inleddes redan under 1970-talet (Lindqvist & Malmström, 2010). Privata investerare lockas att investera i strukturerade produkter av den begränsade risken att förlora hela investerade beloppet, samtidigt som man har chansen att vara med på en eventuell positiv utveckling. Bland annat har strukturerade produkterna fått utstå kritik för deras avgifter och kostnader som är svåra för investerare att förstå (Finansin-spektionen, 2012a, s.32 ff.). Syfte: Syftet med denna studie är att ur en placerares perspektiv genomföra en granskning av strukturerade produkters prissättning vid emissionstillfället genom att jämföra produkternas emissionspriser med det teoretiska värdet vi räknar fram för respektive produkt. Genomförande: På grund av den stora bredden av strukturerade produkter, avgränsar vi oss till endast aktieindexobligationerna på den svenska marknaden. Genom att replikera produk-ternas kassaflöden kan vi beräkna respektive produkts teoretiska värde som sedan kan jämfö-ras med produktens emissionspris för att på så sätt undersöka förekomsten av eventuella skill-nader som inte kan hänföras till produkternas arrangörsarvoden. Slutsats: Vår undersökning visar på att det existerar stora skillnader vid emissionstillfället mel-lan det teoretiska värdet som vi har beräknat och de priser som produkterna har emitteras till. En del av denna skillnad har kunnat härledas till förekomsten av dolda avgifter som i genom-snitt uppgick till 7,55 procent av produkternas emissionspriser, eller 1,90 procent per löptidsår.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Sedan introduktionen i början av 1990-talet har utvecklingen av volymen nyemitterade aktieindexobligationerna totalt sett varit positiv vilket tyder på att produkten blivit en populär sparform hos svenskar. Detta tillsammans med det faktum att det finns få studier gjorda kring aktieindexobligationer som sparform där ett större perspektiv tas i beaktande gör ämnet intressant att studera.</p><p><strong>Syfte:</strong> Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera för vilka privata investerare aktieindexobligationer passar som sparform ur ett livscykelperspektiv med utgångspunkt i (i) bransch- och rådgivningspraxis, (ii) finansiell riskhanteringsteori med fokus på portföljvalsteori och (iii) historisk data avseende risk och avkastning.</p><p><strong>Genomförande:</strong> Studien har genomförts med hjälp av att intervjua privatrådgivare, kapitalrådgivare och personer som arbetar med strukturerade produkter på storbanker och hos mindre finansiella aktörer. Fem stereotyper har använts som diskussionsunderlag vid intervjuerna. För att kunna föra en djupare analys kring produkten som sparform för privata investerare har en portföljoptimering genomförts för att ta historisk data gällande risk och avkastning i beaktande.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Studien fastställer att produkten passar privata investerare som befinner sig i den senare delen av konsolideringsfasen och inte är de mest riskbenägna. Studien visar att det främst är kredit- och marknadsrisken som är kopplade till aktieindexobligationer samtidigt som risken i produkten bedöms som låg. Studien visar även på att egenskaper som tillförs investerares portföljer är låg risk samt en potentialaspekt.</p> / <p><strong>Background:</strong> Since the introduction in the early 1990s, the volume of newly issued equity index bonds overall had a positive development. This increase indicates that the product has become a popular form of savings among Swedes. Together with the fact that there are few studies done on equity index bonds as a savings product. A wider perspective has been taken into account which makes the subject interesting to study.</p><p><strong>Aim: </strong>Purpose of this study is to identify and analyze for who private investors equity index bonds fit as a savings product on lifecycle thought based on (i) professional and consulting practices, (ii) financial risk management theory, focusing on portfolio theory, and (iii) historical data on risk and return.</p><p><strong>Completion: </strong>The study was completed using interviews with private consultants, capital advisors and people working with structured products at major banks and of small players. In addition, five stereotypes were used as a basis for discussion during the interviews. In order to conduct a deeper analysis of the product as a form of saving for private investors, a portfolio optimization carried out taking the historical data on risk and return into account.</p><p><strong>Conclusion:</strong> The study determines that the product is suitable for private investors who are in the latter part of the consolidation phase and mainly not prone to risk. The study suggests that equity index bonds primarily are associated with credit- and market risk, while the risk of the product is assessed as low. The study also indicates that the properties that are added to investors’ portfolios are low risk and a potential aspect.</p>

Bakgrund: Sedan introduktionen i början av 1990-talet har utvecklingen av volymen nyemitterade aktieindexobligationerna totalt sett varit positiv vilket tyder på att produkten blivit en populär sparform hos svenskar. Detta tillsammans med det faktum att det finns få studier gjorda kring aktieindexobligationer som sparform där ett större perspektiv tas i beaktande gör ämnet intressant att studera. Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga och analysera för vilka privata investerare aktieindexobligationer passar som sparform ur ett livscykelperspektiv med utgångspunkt i (i) bransch- och rådgivningspraxis, (ii) finansiell riskhanteringsteori med fokus på portföljvalsteori och (iii) historisk data avseende risk och avkastning. Genomförande: Studien har genomförts med hjälp av att intervjua privatrådgivare, kapitalrådgivare och personer som arbetar med strukturerade produkter på storbanker och hos mindre finansiella aktörer. Fem stereotyper har använts som diskussionsunderlag vid intervjuerna. För att kunna föra en djupare analys kring produkten som sparform för privata investerare har en portföljoptimering genomförts för att ta historisk data gällande risk och avkastning i beaktande. Slutsats: Studien fastställer att produkten passar privata investerare som befinner sig i den senare delen av konsolideringsfasen och inte är de mest riskbenägna. Studien visar att det främst är kredit- och marknadsrisken som är kopplade till aktieindexobligationer samtidigt som risken i produkten bedöms som låg. Studien visar även på att egenskaper som tillförs investerares portföljer är låg risk samt en potentialaspekt. / Background: Since the introduction in the early 1990s, the volume of newly issued equity index bonds overall had a positive development. This increase indicates that the product has become a popular form of savings among Swedes. Together with the fact that there are few studies done on equity index bonds as a savings product. A wider perspective has been taken into account which makes the subject interesting to study. Aim: Purpose of this study is to identify and analyze for who private investors equity index bonds fit as a savings product on lifecycle thought based on (i) professional and consulting practices, (ii) financial risk management theory, focusing on portfolio theory, and (iii) historical data on risk and return. Completion: The study was completed using interviews with private consultants, capital advisors and people working with structured products at major banks and of small players. In addition, five stereotypes were used as a basis for discussion during the interviews. In order to conduct a deeper analysis of the product as a form of saving for private investors, a portfolio optimization carried out taking the historical data on risk and return into account. Conclusion: The study determines that the product is suitable for private investors who are in the latter part of the consolidation phase and mainly not prone to risk. The study suggests that equity index bonds primarily are associated with credit- and market risk, while the risk of the product is assessed as low. The study also indicates that the properties that are added to investors’ portfolios are low risk and a potential aspect.