No description available.

Studiens övergripande syfte har varit att i en jämförelsestudie undersöka hur barns lek på tre olika skolgårdar skiljer sig åt och om det finns ett samband mellan de olika skolgårdarnas utformning och barns lekar. Undersökningen är baserad på observationer och enkätformulär som har använts för att samla in data som är såväl kvalitativa som kvantitativa. Undersökningen avgränsades till tre närliggande skolgårdar med olika utformning. Barnen som deltog i enkätundersökningen gick i årskurs tre. Vid observationstillfällena ingick barn från årskurs ett till tre. Resultatet visar att oberoende av skolgårdens utformning så är rasterna populära och att barnen leker oberoende av dess utseende och funktion. Skolgårdar med en varierad utformning bestående av lekredskap, vegetation, och ytor som ger rumslig känsla stimulerar mest till en varierad rörlighet och aktivitet på skolgården. Vidare framkom det att lekredskap inte främjar eller stimulerar leken på något speciellt sätt, mer än att de bidrar till variation på skolgården. Gemensamt för de skolor som hade fasta lekredskap var att leken skedde efter fast inlärt mönster och saknade fantasi. Observationer visar att barnen utnyttjande av skolgården är intressebaserat och någon större rörlighet mellan aktiviteterna finns inte förutom på skolgården som är utformad med en hög grad av variation.

Syftet med studien är att undersöka hur en förskolas utomhusgård är utformad och hur den används av barnen i den fria leken ur ett genusperspektiv. Utgångspunkten i studien är att ta reda på vilka ytor som barnen använder av förskolans utomhusmiljö och om det finns en skillnad mellan var pojkar och flickor befinner sig. Metoden som använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativ fallstudie som bestod av observationer, de valdes då det ansågs passa bäst till studiens syfte. Resultatet visar på att barnen på förskolan inte har några problem med att leka i olika könskonstellationer och ytan används olika mycket beroende på väder och miljöomställningar under mina observationer. Slutsatsen utifrån resultatet är att pedagoger på förskolan där observationen ägde rum inte synliggjorde skillnader mellan könen på barnen, när barnen sökte kontakt så fick de samma bemötande oavsett kön och barnen lekte gärna tillsammans.

<p>Jag har som student på Carl Malsten - Furniture Studies valt att ägna mitt examensarbete åt att lösa frågan: Hur utformar man ett redskap för lek som lämnar tolknings utrymme och stimulerar barnets egna fantasi?</p><p>Barn har ett öppet synsätt medans vi med åren blivit formade att se saker på ett visst sätt. Jag ville slå ett slag för barns lek, fantasi och deras skapande. Det har jag att gjort med fokus på barns olika typer av lek och då i huvudsak på:</p><ul><li>Rollek. (Barnet spelar en roll, själv eller i samspel med andra barn)</li><li>Konstruktionslek. (Barnen experimenterar och bygger med material)</li><li>Rörelselek (Rörelserna är det viktiga)</li></ul><p>För att hitta svar på frågeställningen har jag forskat i barns utveckling och lek. Jag har läst böcker och tidigare skrivna rapporter i ämnet samt utfört en intervju där jag med hjälp av förutbestämda frågor förde en dialog med målgruppen. Jag använde sedan mina inhämtade kunskaper i området för att i en designprocess testa möjligheterna att skapa lekredskap som stimulerar barns fantasi.</p><p>Lekredskap är något barnen oftast leker på, de är oftast stationära och vänder sig till hela kroppen. Exempel på lekredskap är gungor, klätterställningar,sandlåda, rutschkana och gungbrädor.</p><p>Barn mellan tre och fyra år behöver stor plats att leka på och gärna riktiga saker att leka med. Det roligaste är att få göra ”riktiga saker”, att få sopa, tvätta eller diska. Det gäller även för barn mellan fyra och fem år, men då måste barnet även få tid och plats för sina projekt. Projekt som att bygga ett sjukhus, ett slott eller en bilverkstad, barnet ser omvärlden men omvandlar den till egna inre bilder. I den här åldern kan barnet gå in och ur verkligheten hur som helst, en låda omvandlas lätt till ett flygplan om det är just det som behövs i leken. Att bygga och konstruera passar fyra-fem åringen. Bära, tänka, prata tillsammans med andra, lägga till, bygga om, vara färdig en stund för att sedan bygga om igen. Resultatet blev stora byggklossar i ett miljögodkänt plast material.</p> / <p>I have as a student at Carl Malmsten - Furniture Studies chosen to devote my graduation work to resolve the issue: How to make a tool for play, which leaves the interpretation of space and stimulates the child’s own imagination?</p><p>Children have an open mind while we through the years have been shaped to see things in a certain way. I would strike a blow for children’s play, imagination and their creativity. I’ve done that with a focus on children’s differenttypes of play and then mainly for:</p><ul><li>Character. (The child plays a role, alone or in interaction with other children)</li><li>Construction. (Children are experimenting and building with materials)</li><li>Movement (The movements are important)</li></ul><p>To find answers to the issue, I have done research in child development and play. I have read books and previously written reports on the matter. I also conductedan interview where I used predetermined questions and had a dialogue with the children. I then used my acquired knowledge in a design process to test the viability of providing play equipment that stimulates children’s imagination.</p><p>Playground equipment is something children often play on, they are usually stationary and addressed to the whole body. Examples of playground equipment are swings, climbing frames, sandpit, slide and swing boards.</p><p>Children between three and four years need much space to play and like real things to play with. The best thing is to make “real things”, to sweep or wash. It also applies to children between four and five years, but then the child must also be given time and place for their projects. Projects to build a hospital, a palace or a garage, the child sees the world, but transforms it into their own internal images. At this age the child can go in and out of reality in any case, a cardboardbox can easily be converted into an airplane if thats what is needed in the game. To build and construct is perfect for the four-five year old. Carry, think, talk with others, adding, upgrading, be ready for a while and then rebuild again. The result was large building blocks in an environmentally approved plastic material.</p> / Examensarbete - Ett lekredskap utan givna förutsättningar

Syftet med studien är att synliggöra barns uppfattningar av förskolegården med utgångspunkt i forskningsfrågorna: Finns det områden på förskolegården som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara på? Samt Om så är fallet, vad kan detta bero på? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader på en förskola där barn i fyra till fem års ålder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanställts utifrån de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgå ifrån begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgångspunkt och använda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, då fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegården vilket sammanställdes med hjälp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva områden på förskolegården, Mindre attraktiva områden på förskolegården samt Avskilda platser på förskolegården. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning inom området.

Jag har som student på Carl Malsten - Furniture Studies valt att ägna mitt examensarbete åt att lösa frågan: Hur utformar man ett redskap för lek som lämnar tolknings utrymme och stimulerar barnets egna fantasi? Barn har ett öppet synsätt medans vi med åren blivit formade att se saker på ett visst sätt. Jag ville slå ett slag för barns lek, fantasi och deras skapande. Det har jag att gjort med fokus på barns olika typer av lek och då i huvudsak på: Rollek. (Barnet spelar en roll, själv eller i samspel med andra barn) Konstruktionslek. (Barnen experimenterar och bygger med material) Rörelselek (Rörelserna är det viktiga) För att hitta svar på frågeställningen har jag forskat i barns utveckling och lek. Jag har läst böcker och tidigare skrivna rapporter i ämnet samt utfört en intervju där jag med hjälp av förutbestämda frågor förde en dialog med målgruppen. Jag använde sedan mina inhämtade kunskaper i området för att i en designprocess testa möjligheterna att skapa lekredskap som stimulerar barns fantasi. Lekredskap är något barnen oftast leker på, de är oftast stationära och vänder sig till hela kroppen. Exempel på lekredskap är gungor, klätterställningar,sandlåda, rutschkana och gungbrädor. Barn mellan tre och fyra år behöver stor plats att leka på och gärna riktiga saker att leka med. Det roligaste är att få göra ”riktiga saker”, att få sopa, tvätta eller diska. Det gäller även för barn mellan fyra och fem år, men då måste barnet även få tid och plats för sina projekt. Projekt som att bygga ett sjukhus, ett slott eller en bilverkstad, barnet ser omvärlden men omvandlar den till egna inre bilder. I den här åldern kan barnet gå in och ur verkligheten hur som helst, en låda omvandlas lätt till ett flygplan om det är just det som behövs i leken. Att bygga och konstruera passar fyra-fem åringen. Bära, tänka, prata tillsammans med andra, lägga till, bygga om, vara färdig en stund för att sedan bygga om igen. Resultatet blev stora byggklossar i ett miljögodkänt plast material. / I have as a student at Carl Malmsten - Furniture Studies chosen to devote my graduation work to resolve the issue: How to make a tool for play, which leaves the interpretation of space and stimulates the child’s own imagination? Children have an open mind while we through the years have been shaped to see things in a certain way. I would strike a blow for children’s play, imagination and their creativity. I’ve done that with a focus on children’s differenttypes of play and then mainly for: Character. (The child plays a role, alone or in interaction with other children) Construction. (Children are experimenting and building with materials) Movement (The movements are important) To find answers to the issue, I have done research in child development and play. I have read books and previously written reports on the matter. I also conductedan interview where I used predetermined questions and had a dialogue with the children. I then used my acquired knowledge in a design process to test the viability of providing play equipment that stimulates children’s imagination. Playground equipment is something children often play on, they are usually stationary and addressed to the whole body. Examples of playground equipment are swings, climbing frames, sandpit, slide and swing boards. Children between three and four years need much space to play and like real things to play with. The best thing is to make “real things”, to sweep or wash. It also applies to children between four and five years, but then the child must also be given time and place for their projects. Projects to build a hospital, a palace or a garage, the child sees the world, but transforms it into their own internal images. At this age the child can go in and out of reality in any case, a cardboardbox can easily be converted into an airplane if thats what is needed in the game. To build and construct is perfect for the four-five year old. Carry, think, talk with others, adding, upgrading, be ready for a while and then rebuild again. The result was large building blocks in an environmentally approved plastic material. / Examensarbete - Ett lekredskap utan givna förutsättningar

Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos på förskolegården och innehåller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegård, där bland annat lekredskapen gungor och cyklar analyseras. Under temat Den svagaste länken visar resultatet på att pedagogerna inte delar samma syn på barn när det kommer till barnens lärande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig är Torr, mätt och trygg, där det framgår ett mönster som visar på att dessa faktorer är viktiga för pedagogerna när det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken Svårt och fånga, lätt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lärande, rörelse och samspel. I det femte och sista temat Regn och rusk är det bästa lyfts aspekten fram att pedagogerna anser att barnen blir gladare och friskare av att vistas utomhus.

Bakgrund Idag spenderar barn mycket tid inomhus eller på schemalagda aktiviteter. I och med barns rättighet till ett hälsosamt liv har förskolan i uppgift att se till att barn får vara ute och där också få en positiv upplevelse av utomhusmiljön så att barnen som vuxna får en bra relation till naturen. Teori Studien utgår från teorier som åskådliggör positiva effekter av utomhusvistelse för barn. Lek i utomhusmiljö bidrar i hög grad till att utveckla motoriska och kognitiva färdigheter och väderväxlingar berikar barnens stimulans av olika sinnen. Teorier visar även att vatten är en stor källa till inspiration och experimentslust. Syfte Syftet är att undersöka hur tre förskolor i Stockholm använder sin förskolegård i nederbörd samt att studera hur redskap på gården är utformade för att kunna användas i nederbörd på hösten. Meningen är att studien ska ge inspiration till andra förskolor att se möjligheter i dagar med nederbörd. Metod Arbetet utgår från observationer på förskolor samt kvalitativa interjuver med en pedagog från varje förskola. Resultat Resultatet visar att redskap finns på alla gårdar men att de överlag inte är utformade speciellt för lek i nederbörd. Redskapen används alltid tillsammans med lösa föremål. Lösa föremål för att hälla och transportera används speciellt i lek med vatten, medan naturföremål används i rollekar under nederbörd. Pedagogernas förhållningssätt till utevistelse och barns lek påverkar hur och med vad barn leker. Ibland ordnas aktiviteter för barnen då det regnar eller snöar, men det anses vara lättare på sommarhalvåret då kombinationen väta och kyla på hösten bidrar till att barnen blir kalla och måste gå in. Terrängen ses inte som hinder vid nederbörd och avskilda platser används ofta av barnen för återhämtning. Markens möjlighet till vattenpölar uppskattas mycket av barnen. / Background Today, children spend much time indoors or on scheduled activities. On account of a child’s right to a healthy life the preschool is assigned to make sure that the children are allowed to be outdoors and to receive a positive experience of the outside environment, thus leading to a good relationship with nature as adults. Theoretical perspectives The study is based on theories that illustrate the positive effects children receive from being outdoors. Playing outdoors contributes greatly to a child’s physical development and the changes in weather enrich a child’s senses. Theories also show that water is a great source of inspiration. Purpose The purpose of this study is to examine how three preschools in  Stockholm use their playground and the equipment on it during wet weather in autumn. This study is supposed to inspire other preschools to discover the possibilities that wet weather offer. Methodology The study is based on observations and qualitative interviews with one  pedagogue from each participating preschool. Conclusion The study show that there are playground equipments on all playgrounds but that they generally are not specifically designed to be used during wet weather. The playground equipment is always used in conjunction with toys. The approach to play and to the outdoors by the pedagogue, affects with what the children play. On occasion, the preschools arrange activities during wet weather but it’s considered easier during the summer semester. The terrain is not considered as an obstacle during wet weather and secluded locations are often used by the children for recreation. The possibilities for puddles in the uneven terrain are very appreciated by the children.

Studiens syfte är att synliggöra hur pedagoger upplever att barn samspelar vid utemiljöns fasta lekredskap och vad redskapen möjliggör för barnen. För att uppnå studiens syfte valdes följande frågeställning: Hur upplever pedagoger att barn samspelar vid de fasta lekredskapen på förskolans gård? Studien genomfördes genom att analysera intervjuer med sex pedagoger från tre olika förskolor. I resultatet framkom det vilka fasta lekredskap som fanns på förskolornas gårdar och vilket samspel som uppstår kring dem. Resultatet visar på att varje redskap bjuder in till olika typer av lekar där samspel yttrar sig på olika sätt och barnen övar sitt samspel varje dag genom sociala situationer. Resultatet visar även att pedagoger framhäver vikten av att göra barnen delaktiga och på så sätt får barnen andra möjligheter att integrera med varandra. Studien tar sin utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet där mediering och den proximala utvecklingszonen lyfts.

Nilsson, Inger & Olsson, Jessica (2009 - 2010). Fri lek i årskurs tre, lek på rasterna. (Free play in grade three, play during breaks). Barndoms- och ungdomsvetenskap, Barn Unga Samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. I vår studie har vi besökt en skola som är placerad i en mindre stad i Skåne. Där observerade vi barn i årskurs tre när de hade rast. Klassen bestod först av 22 barn, 8 pojkar och 14 flickor och utökades med en pojke under perioden studien gjordes. Vårt syfte är att analysera om barn leker i årskurs tre och hur ser leken i så fall ut? Om skapande arbete och lek ska vara väsentliga delar i det aktiva lärandet (Lpo 94), kan det vara en fördel om man är medveten om hur leken ser ut. Vi har även undersökt om barnen har haft inflytande på de lösa lekredskap som finns att tillgå. Våra frågeställningar var följande: Hur ser leken ut på rasterna när leken är på barnens egna initiativ och leken inte är påverkad av vuxna? Vilka lösa lekredskap finns tillgängliga för barnen att tillgå på rasterna? Vem har bestämt att just dessa lösa lekredskap finns att tillgå? Den forskning och litteratur anknuten till fri lek vi funnit är främst inriktad mot förskolan. En orsak till detta kan vara att lek ses som ett naturligt inslag i förskolan, för att senare ses som mindre viktigt i skolan. Anders Nelson och Krister Svensson (2005) skriver att yngre barn i förskolan och de tidigare åren i grundskolan ser leken som en aktivitet om de själva tagit initiativ till den. Däremot om en vuxen startat leken ser barnen det som ett arbete (2005, s.84). Det vi har sett är att det finns mycket fri lek bland barn som går i årskurs tre. Leken var inte styrd av någon vuxen utan var helt på barnens egna villkor. Vi har sett barnen leka parvis, i större grupper men även barn som gick ensamma eller var tillsammans med någon vuxen. Vi fick också se hur barnen satte upp regler för leken och hur de reglerna förändrades under lekens gång.