Syftet med denna studie är att jämföra förskolans gård och skogen sett utifrån barns grovmotoriska utveckling. Syftet är även att se om det är av någon betydelse att lämna förskolans gård för en utflykt till skogen för att grovmotoriken ska stimuleras ytterligare.  Frågor som tas upp är vilka möjligheter och hinder för grovmotorisk utveckling som finns i varje miljö, vilka grovmotoriska grundformer barnen använder och i vilken utsträckning. Genom att observera barnen i den fria leken, placera stegräknare på vissa barn och utföra platsobservationer över förskolans gård och de tre olika skogsmiljöerna besvaras ovanstående frågor. Resultatet visar på att den gård som i studien observeras har alla möjligheter att bidra till barnens grovmotoriska utveckling medan skogsmiljöerna ger olika förutsättningar beroende på vilken skog som besöks. Resultatet visar dock att barnen går i snitt fler steg och ägnar sig åt fler grovmotoriska aktiviteter i skogen än på gården. Observationerna visar att den barngrupp som är med i studien tränar sju av nio grovmotoriska grundformer i varje miljö. Sex av dessa grundformer syns i båda miljöerna även om det är i olika utsträckning. I båda miljöerna är det grundformerna gå och balans som tränas i störst utsträckning. Grundformerna stödja och hoppa förkommer dock bara i varsin miljö, stödja på gården och hoppa i skogen. Att rulla förkommer inte i någon miljö alls.

I både våra egna erfarenheter och i forskning blir det tydligt att förskolepersonalensinteraktion med barnen på förskolans gård varierar i omfattning. Det här innebär att barnen påförskolans gård har olika förutsättningar till ett utökat lärande genom personalens interaktion.Det finns forskning kring personalens interaktion med de yngsta barnen på förskolegårdenoch hur den här interaktionen kan stötta barnens lärande. Dock saknas det forskning kringpersonalens interaktion med de äldre barnen på gården.Det här examensarbetet tar sin utgångspunkt på förskolans gård som ett socialt sammanhang,hur personalen interagerar med de äldsta barnen på förskolans gård och hur detta kan stöttabarnens lärande. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten är mikroetnografi och hela studiengenomsyras av Vygotskijs teori om lärande där stöttning och interaktion är betydelsefullanyckelord. Resultaten har framkommit ur empirin som består av videofilmer ochfältanteckningar vid till viss del deltagande observation av en förskolans utomhusvistelse, därbarnen är 3-5 år. Empirin analyserades utefter interaktionsanalys. Resultatet visar att det somkännetecknar interaktionen på den specifika förskolan är en interaktion som bidrar till attbarnen gör egna konkreta erfarenheter. Det andra som kännetecknar interaktionen är attinteraktionen utgår från personalens frågor i barnens aktiviteter. Dessa frågor utmärks av attde får mer eller mindre respons utav barnen. Slutsatsen utifrån resultatet är att den specifikaförskolans interaktion på förskolegården varierar, dock rör det sig mestadels av en interaktiondär fokus ligger på att förändra eller stötta barnens aktiviteter.

Studiens syfte är att undersöka barns uppfattningar om fenomenet förskolans gård med dess miljö och lekredskap, samt hur gården kan utvecklas. Frågorna som undersöktes var “hur uppfattar barn gården på sin förskola?” samt “hur uppfattar barn att gården på deras förskola kan utvecklas?”. Studiens metodologi är förankrad i barndomssociologin och en fenomenografisk forskningsansats, där fenomenografin används för att ta reda på barns uppfattningar. Data samlades in genom videoinspelningar av semistrukturerade intervjuer samt the Mosaic approach. Resultatet visar på att barn uppfattar gårdens utbud som otillräckligt, icke estetiskt tilltalande och i vissa aspekter som mångsidigt. Dessutom uppfattas gården kunna utvecklas genom försköning, fler utmaningar, samt höjd- och fartupplevelser. Metoden har varit användbar i att ta reda på barns perspektiv på sin gård på förskolan och resultatet visar att barn har uppfattningar de vill dela med sig av. Förhoppningen är att studie inspirerar förskolor att involvera barn i utformningen av utomhusmiljön för att stärka barns inflytande i förskolan.

Studiens syfte är att synliggöra förskollärares diskurser kring hur de bedriver undervisning tillsammans med barn, i relation till utomhusvistelsen som sker på förskolans gård. För att besvara syftet är frågeställningarna: Hur beskriver förskollärarna förutsättningar att bedriva undervisning på förskolans gård? Och Hur beskriver förskollärarna att undervisning bedrivs tillsammans med barnen på förskolans gård? Socialkonstruktionism och diskursteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Studiens resultat synliggör komplexiteten i begreppet undervisning. Det finns förutsättningar för att bedriva undervisning utomhus om personalen på förskolan tar tillvara på dem. Resultatet visar att utomhusmiljön inte är erkänd som en undervisningsmiljö i samma utsträckning som inomhusmiljön. Social interaktion och kommunikation mellan barnen och mellan barn och förskollärare är betydelsefulla faktorer för undervisningen utomhus.

Läroplan för förskolan: Lpfö 18 (Skolverket 2018) fastslår att barn ska erbjudas undervisning i förskolans varierande miljöer, såväl inomhus som utomhus. Tidigare forskning visar att mycket tid i förskolan spenderas utomhus, främst på förskolans egna gård, men att undervisning trots det inte prioriteras under utomhusvistelse.   Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur förskollärare uppfattar undervisning på förskolans gård, med särskilt fokus på vilka hinder och utmaningar som pekas ut i användningen av gården i undervisningssammanhang.  Studien är en kvalitativ fenomenografisk undersökning där semistrukturerade, skriftliga intervjuer använts som datainsamlingsmetod. Tolv förskollärare från åtta olika förskolor har deltagit i studien.  Resultatet visar att förskolans gård generellt uppfattas som en betydelsefull miljö för förskolans undervisning. Förskollärarnas syn på sin egna roll som en avsiktlig lärare på gården är framträdande. Vidare beskrivs att hinder rörande kollegiala och materiella aspekter, gårdens utformning, väderförhållanden och resurser uppfattas påverka undervisningen. Dessutom nämns ett antal strategier som används för att övervinna dessa hinder.

Följande examensarbete behandlar området undervisning på förskolans gård. Syftet med studien är att framhålla hur förskollärare resonerar kring undervisning på förskolans gård. För att undersöka detta område har vi utgått från följande tre frågeställningar: Vad är förskollärarnas inställning till undervisning utomhus? Vilka möjligheter och hinder finns för att bedriva undervisning på förskolans gård? Hur resonerar förskollärare kring material vid undervisning på förskolans gård?  Examensarbetet utgår från en kvalitativ studie och har undersökts med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med åtta verksamma förskollärare från fyra olika förskolor. Respondenterna har beskrivit deras tankar och resonemang vad gäller både spontan och planerad undervisning på förskolans gård. Studiens teoretiska utgångspunkter är de didaktiska frågorna, John Deweys begrepp “Learning by doing” och ramfaktorteorin.  Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till utomhusvistelse samt dess positiva effekter på barnens hälsa. Det visar även att samtliga förskollärare delar upplevelsen av att det finns fler möjligheter för spontan undervisning än för planerad undervisning på förskolans gård. Gården som plats och miljö uppmuntrar barnens utforskande och upptäckande vilket förskollärarna tar tillvara på för att skapa spontana undervisningstillfällen. Det råder en gemensam syn om att allt tillgängligt material utomhus, och även en stor del av materialet inomhus, ses som en tillgång och kan användas till undervisning på gården. Stora ytor ses också som en fördel för undervisning på gården, men kan även utgöra ett hinder. Vi ser att gården i vissa fall bör anpassas för att möjliggöra fler undervisningstillfällen. Brist på personal i förhållande till stora barngrupper kan också utgöra ett hinder för att bedriva undervisning på gården. I resultatet synliggörs även brist på engagemang, intresse och kunskap inom utomhuspedagogik vilket ses som hinder för att bedriva undervisning på gården. Förskollärarna beskriver att det är de som utgör den största möjligheten för att bedriva undervisning på gården. Har de kunskap och engagemang samt är närvarande pedagoger skapar detta stora möjligheter för att bedriva både planerad och spontan undervisning på förskolans gård.

Sammanfattning   I denna studie undersöks vilka roller som pedagoger intar vid utomhusvistelsen på förskolans gård samt vilken uppfattning de har kring barns utomhusvistelse på förskolans gård. Studien grundar sig i en nyfikenhet kring hur pedagoger använder utomhusvistelsen på förskolans gård.   Syftet är att undersöka pedagogers uppfattningar om utomhusvistelsen och de olika roller som pedagoger intar på förskolans gård.   Datainsamlingsmetoden bestod av både en kvantitativ del och en kvalitativ del. Den kvantitativa insamlingen genomfördes med hjälp av observation på två olika förskolors gårdar, där det utfördes tre observationer på vardera förskola där varje observation omfattade en timme. Den kvalitativa delen bestod av intervjuer med samma sju pedagoger som observerades.   Studiens resultat visar de deltagande pedagogernas uppfattning om utomhusvistelsen och de olika roller som de intar vid utomhusvistelsen på förskolans gård. De deltagande pedagogerna i denna studie beskriver de olika rollerna som intas under utomhusvistelsen, vilka var den medforskande alternativt närvarande rollen och den övervakande rollen. En pedagog som deltagit i studien förklarar att den övervakande rollen är den roll som intas vid flest tillfällen vid utomhusvistelsen på förskolans gård. Pedagogen förklarar vidare att en önskan och vilja finns om att den medforskande rollen skulle få ta mer plats. Detta är även något som resultatet av observationen visar, att den övervakande rollen är den roll som intas vid flest tillfällen på förskolans gård.

Studien avser att bidra med kunskap kring hur förskollärare arbetar med undervisning utomhus påförskolans gård. Frågeställningarna berör hur förskollärare beskriver att de planerar och genomförundervisning utomhus, vad pedagogisk inriktning har för betydelse i undervisningen och hurundervisning utomhus kan bidra till att läroplansmålen uppnås. Studien är kvalitativ och empirinhar samlats in via enkäter med öppna frågor för att få förskollärarnas olika uppfattningar kringundervisningen utomhus på förskolans gård. Empirin har analyserats med hjälp av en tematiskanalys och ur den har tre teman konstruerats. Studien har hämtat inspiration ifrån detutomhuspedagogiska perspektivet, som belyser lärandet i miljöerna omkring förskolan samt atthandling och reflektion går hand i hand, som kan kopplas till ett learning by doing. Studiens resultatvisar att undervisning är pågående under hela dagen, men kräver eftertänksamma och medforskandeförskollärare för att skapa lärande. Utomhuspedagogikens didaktiska frågor vad, var, hur, när ochvarför synliggörs även i resultat och analys.

Studiens syfte är att utveckla kunskap om förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med den pedagogiska verksamheten på förskolans gård i relation till tidigare forskning. Det är en kvalitativ studie och empirin har samlats in genom tre fokusgruppsamtal där ljudinspelningar kompletterats med fältanteckningar. Fokusgruppsamtalen bestod av totalt tio förskollärare, två grupper bestod av tre förskollärare och en grupp av fyra förskollärare. Den insamlade empirin har analyserats med en tematisk analys och utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på tre centrala begrepp: den proximala utvecklingszonen, kontext och artefakter. I resultatet framgår det att förskollärarna arbetar med att interagera barns intressen under utevistelsen. Det framkommer att ett närvarande och lyhört arbetssätt är en förutsättning för det. Utevistelsen är ofta en stund som används till att genomföra praktiska uppgifter. Det bidrar till att förskollärarna sällan genomför planerade aktiviteter i utemiljön och barnen får leka fritt. Förskollärarna belyser vikten av att tillföra material som barnen kan utforska gården med, grundläggande är att det ska vara material som barnen visar intresse för. Förskollärarna beskriver att samarbete och kollektiva diskussioner mellan personalen är nödvändiga inför arbetet på förskolans gård.

I undersökningen lyfts förskollärarnas arbete med att ta tillvara på barns intresse i förskolansutemiljö. Vikten av förskollärarens roll vid barns intresse i förskolans utemiljö har en storbetydelse för barns lärande. Utformningen av miljön på förskolans gård har därför storbetydelse för barns utveckling. Undersökningens syfte är att ta reda på hur förskollärare förhåller sig till förskolans utemiljö. En kvalitativ metod har använts i undersökningen, där sex förskollärare har intervjuats. Vi har utgått från undersökningens två frågeställningar när vi skapat intervjufrågorna. Dessa tvåfrågeställningar är: Hur uppfattar förskollärare förskolans utemiljö? Hur framställerförskollärare arbetet med att ta tillvara på barns intresse i förskolans utemiljö. Intervjufrågorna är skapade för att få reda på hur förskollärarna ser på sitt arbete med barns intresse i förskolans utemiljö samt vad en bra utemiljö innebär för förskollärarna. Vidintervjuerna samt insamling av materialet har hänsyn tagits till de fyra etiska principerna. Under bearbetning av det insamlade materialet har kategorier använts för att få framresultatet. I resultatet beskrivs förskollärarnas uppfattningar om hur utemiljön på förskolan bör vara utformad utifrån barns olika behov. Vidare beskrivs förskollärarnas roll i hur de tar tillvara på barns intresse och inflytande i förskolans utemiljö. Detta genom att vara delaktiga samt att bidra med material så att barnens lek kan fortsätta. Sammanfattningsvis framkommer det att barns intresse i förskolans utemiljö är en viktig del i barns lärande.