Studiens syfte är att synliggöra förskollärares diskurser kring hur de bedriver undervisning tillsammans med barn, i relation till utomhusvistelsen som sker på förskolans gård. För att besvara syftet är frågeställningarna: Hur beskriver förskollärarna förutsättningar att bedriva undervisning på förskolans gård? Och Hur beskriver förskollärarna att undervisning bedrivs tillsammans med barnen på förskolans gård? Socialkonstruktionism och diskursteorin utgör studiens teoretiska utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare. Studiens resultat synliggör komplexiteten i begreppet undervisning. Det finns förutsättningar för att bedriva undervisning utomhus om personalen på förskolan tar tillvara på dem. Resultatet visar att utomhusmiljön inte är erkänd som en undervisningsmiljö i samma utsträckning som inomhusmiljön. Social interaktion och kommunikation mellan barnen och mellan barn och förskollärare är betydelsefulla faktorer för undervisningen utomhus.

Syftet med denna studie har varit att analysera och problematisera hur sexuellt avvikande beteende porträtteras och konstrueras i LVU-domar. Med hjälp av en kritisk diskursanalys har vi undersökt görandet av sexuellt avvikande beteende samt om det funnits skillnader i förvaltningsrättens domar gällande konstruktionen av flickors och pojkars avvikande sexualitet i fall gällande LVU 3 § 1 st. De teoretiska utgångspunkterna var socialkonstruktivism, kritisk diskursanalys som teori, rättssociologi och ett genusperspektiv. Studiens resultat visade att det ingår fler komponenter i konstruktionen av flickors sexuellt avvikande beteende än i konstruktionen av pojkars sexuellt avvikande beteende. Flickors sexuellt avvikande beteende formas av resonemang kring bland annat antalet partners, ålder på partners, prostitution, avvikelser från hemmet och vagabondering. Medan pojkars sexuellt avvikande beteende enbart formas av resonemang kring att de begått sexualbrott. Därmed sker en könsdifferentiering i de diskursiva konstruktionerna av fenomenet sexuellt avvikande beteende i LVU-domar gällande 3 § 1 st

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka hur elev- och lärarcentrerad undervisning kommer till uttryck i årskurserna 4 till 6. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer där lärarna fick berätta om sina pedagogiska planeringar för matematikområdet areaformeln för triangeln. I studien intervjuades totalt tio verksamma matematiklärare, och empirin analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket framskrivet av Trigwell, där undervisning kan kategoriseras som elev- eller lärarcentrerad. I resultatet framkom en stor variation inom en av nivåerna vilket förhandledde att två nya kategorier inom nivån skapades, och genom det utvecklades teorin för att möta studiens behov. Slutsatsen är att både elev- och lärarcentrerad undervisning kommer till uttryck med en stor variation och det framträder en bild av att det finns behov av utbildning inom området.

This thesis examines the statistical and economic performance of modeling and predicting equity index returns by application of various statistical models on a set of macroeconomic and financial variables. By combining linear principal component regression, vector autoregressive models, and LSTM neural networks, the authors find that while a majority of the models display high statistical significance, virtually none of them successfully outperform classic portfolio theory on efficient markets in terms of risk-adjusted returns. Several implications are also discussed based on the results. / Detta examensarbete undersöker den statistiska och ekonomiska prestationen i att modellera och prognostisera aktieindexavkastning via applikation av flertalet statistiska modeller på en datamängd bestående av makroekonomiska och finansiella variabler. Genom att kombinera linjär huvudkomponentsregression (principal component analysis), vektorautoregression och den återkopplande neurala nätverksmodellen LSTM finner författarna att även om majoriteten av modellerna påvisar hög statistisk signifikans så överpresterar praktiskt taget ingen av dem mot klassisk portföljteori på effektiva marknader, sett till riskjusterad avkastning. Flera implikationer diskuteras också baserat på resultaten