• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 33
  • 1
  • Tagged with
  • 34
  • 19
  • 12
  • 11
  • 11
  • 8
  • 8
  • 8
  • 8
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 5
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Aggression i domar om mord och försök till mord

Rehn, Lise, Vikman, Anna January 2006 (has links)
<p>En uppdelning av aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekräftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger på 40 domar från Svea hovrätt där gärningsmännen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gärningsmän kunde skiljas från instrumentella gärningsmän med avseende på brottskaraktäristika, ålder, påföljd samt brottsrubricering. Syftet var också att undersöka samband mellan gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger och gärningsmannens grad av planering, målinriktning, arousal, provokation från offret, samt gärningsmannens relation till offret. Två oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrån Cornells kodningsguide för våldshandlingar. Resultatet visade att instrumentella gärningsmän kunde skiljas från reaktiva gärningsmän utifrån deras planering, målinriktning, arousal och relation till offret. Resultatet visade också på en hög interbedömarreliabilitet mellan bedömarna gällande samtliga brottskaraktäristika. Endast ett signifikant samband hittades mellan variabeln arousal och gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger. En slutsats var att det gick att bedöma gärningsmannens aggression utifrån hovrättsdomar innehållande mord och försök till mord.</p>
2

Begripliga avgöranden : En undersökning av begripligheten i sex kammarrättsdomar

Widenlöv, Miriam January 2012 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka begripligheten i sex domar från Kammarrätten i Jönköping. Jag undersöker texterna med hjälp av Klarspråkstestet för domar, och belyser sedan testresultatet med textanalys. I textanalysen undersöker jag texterna med avseende på innehållskomponenter, textens yttre struktur, agentivitet, syntax och ordval. Ett annat mer allmänt syfte i denna del av min undersökning är också att utvärdera Klarspråkstestet för domar. Jag kompletterar även min analys av texten med intervjuer. Ett delsyfte i denna del av undersökningen är att ta fram en frågelista som Kammarrätten i Jönköping kan använda för liknande intervjuundersökningar i framtiden. Resultatet av Klarspråkstestet, textanalysen och intervjuerna visar att det finns begriplighetsproblem i de sex domarna. Problemen finns på olika nivåer i texten och berör framför allt texternas innehåll, yttre struktur, syntax och ordval. Min undersökning visar också att Klarspråkstestet för domar fångar upp dessa problem, men att det främst är vissa frågor i testet som har relevans. Det räcker därför inte att se till den samlade poängen på testet för att kunna bedöma textens begriplighet, utan det kräver en djupare tolkning av vad svaren visar.
3

Konstruktioner av kön : En kritisk diskursanalys av 3 § LVU-domar

Brixander, Celine, Hansson, Lisa January 2017 (has links)
Denna studie har undersökt hur kön konstrueras i förvaltningsrättens 3 § LVU-domar, med fokus på rekvisitet ”annat socialt nedbrytande beteende”. Studien bygger på en socialkonstruktivistisk ansats, där förståelsen om kön ses som socialt konstruerad. Tidigare forskning har konstaterat att det finns skillnader i diskurser gällande tjejer och killar i domarna. Däremot finns det begränsad forskning om hur dessa skillnader kan förstås ur ett könsperspektiv. För att undersöka detta användes kritisk diskursanalys för att analysera 32 domar från 2016. Resultaten visade att det finns en diskurs för tjejer och en för killar, som tydligt skiljer sig åt. Dessa skillnader har sedan analyserats med utgångspunkt i Hirdmans genusteori. På basis av empirin kan konstateras att förvaltningsrätten har olika förväntningar på hur tjejer och killar bör bete sig, som kan kopplas till rådande, samhälleliga normer kring kön. Liknande beteenden och handlingar benämndes olika beroende på kön. Särskilt framträdande var att tjejer i högre grad än killar förväntas ta ansvar för sina handlingar. Detta tyder på att samhälleliga normer och sociala konstruktioner av kön får ta plats i domarna, vilket innebär att förvaltningsrättens skyldighet att iaktta objektivitets- och likhetsprincipen kan ifrågasättas.
4

Med hänsyn till ungdomens hela livssituation - eller? : En kvalitativ analys av unga lagöverträdares domar från Uppsala tingsrätt år 2017

Revin, Magdalena, Skoglund, Sofie January 2019 (has links)
Tanken med de påföljder som ungdomar kan dömas till är att de ska motverka fortsatt brottslighet. I svensk lagstiftning återfinns lagrum om särskild bedömning av unga lagöverträdare och särskilda påföljder såsom ungdomstjänst och ungdoms­vård. För att en ungdom ska kunna dömas till påföljden ungdomsvård krävs att det föreligger särskilt vårdbehov, vilket socialtjänsten skriver yttrande om. Det har väckts kritik mot att det inte finns någon klar definition för vad särskilt vårdbehov innebär. Det har inneburit att det inte råder någon samsyn mellan socialtjänsterna i Sverige vilket lett till skiljaktiga yttranden för när särskilt vårdbehov bedöms föreligga. Eftersom syftet med ungdomspåföljderna är att motverka fortsatt brottslig­het anser vi det problematiskt att det inte finns tydligt formulerat vad särskilt vårdbehov innebär. Det har väckt reflektioner hos oss om hur det går att förstå tingsrättens val av påföljd och huruvida det leder till att ungdomen återfaller i brottslighet. Syftet med studien är tvåfalt, dels att beskriva hur särskilt vårdbehov och val av påföljd förstås utifrån brottslig handling och påföljd, dels att kritiskt granska vad val av påföljd kan ha för konsekvenser för ungdomar i relation till aktuell forskning. Studien har således en kvalitativ tolkande ansats och analysen grundas på ett empiriskt material bestående av 18 tingsrättsdomar. För att bearbeta materialet utefter studiens syfte har vi tillämpat diskursteori i kombination med RBM-modellen som består av riskprincipen, behovsprincipen och mottaglighets­principen. Av resultatet framkommer att tingsrätten vid val av påföljd tar stor hänsyn till socialtjänstens yttrande om särskilt vårdbehov. Det framkommer även att både socialtjänsten och tingsrätten brister i hänsynstagande till ungdomens hela livssituation och individuella förutsättningar vid bedömning.
5

Aggression i domar om mord och försök till mord

Rehn, Lise, Vikman, Anna January 2006 (has links)
En uppdelning av aggression i instrumentell respektive reaktiv har bekräftats av tidigare forskning. Föreliggande studie bygger på 40 domar från Svea hovrätt där gärningsmännen blivit dömda för mord eller försök till mord. Huvudsyftet var att undersöka om reaktiva gärningsmän kunde skiljas från instrumentella gärningsmän med avseende på brottskaraktäristika, ålder, påföljd samt brottsrubricering. Syftet var också att undersöka samband mellan gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger och gärningsmannens grad av planering, målinriktning, arousal, provokation från offret, samt gärningsmannens relation till offret. Två oberoende bedömare (föreliggande studies författare) genomförde kodningar utifrån Cornells kodningsguide för våldshandlingar. Resultatet visade att instrumentella gärningsmän kunde skiljas från reaktiva gärningsmän utifrån deras planering, målinriktning, arousal och relation till offret. Resultatet visade också på en hög interbedömarreliabilitet mellan bedömarna gällande samtliga brottskaraktäristika. Endast ett signifikant samband hittades mellan variabeln arousal och gärningsmannens påverkan av alkohol och/eller droger. En slutsats var att det gick att bedöma gärningsmannens aggression utifrån hovrättsdomar innehållande mord och försök till mord.
6

Barns positioner i domar om umgängesstöd : - om hur barn konstrueras och delaktiggörs

Andersson, Maria January 2011 (has links)
Forskning visar att barn ofta har lite att säga till om vid insatsen umgängesstöd. Barns inställning till umgänget efterfrågas sällan, vilket motiveras med att de är för unga, att de på grund av omognad inte förmår uttala sig på ett tillförlitligt sätt och att de ska slippa välja mellan sina föräldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn på barn som både subjekt med rättigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frågan om umgängesstöd. Den här studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgängesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs. Studien har en konstruktionistisk, barndomssociologisk utgångspunkt, som fokuserar barns rätt att delaktiggöras och lyfter fram barns förmåga till aktörskap.  Resultatet av studien visar att den dominerande bilden är uppfattningen om barn som en universell grupp med liknande behov och egenskaper. I vissa fall konstrueras barn dock på ett mer individuellt sätt, och beskrivs utifrån sina personliga behov och egenskaper. Resultatet visar också att huruvida barn delaktiggörs kan relateras till ålder, om barn bedöms som pålitliga och vilken inställning barn har till umgänget.
7

Fängelset som straffanstalt under senare delen av 1800-talet : Straffarbetsfångar i Karlskronas och Landskronas fängelser och deras domar / Prison penitentiary in the late 1800:s. : Hard labor prisoners in Karlskrona and Landskrona prison and their sentences.

Jansson, Hanna January 2016 (has links)
Linnaeus University Supervisor: Anders Fröjmark Examiner: Erik Wångmar Author: Hanna Jansson Title: Prison penitentiary in the late 1800:s. Hard labor prisoners in Karlskrona and Landskrona prison and their sentences. The purpose with this paper is to examine how Swedish prisons alter over time. In this paper two prisons are compared in various times to illustrate the changes over time. The prisons go from only having a few inmates to an increase with over 40 inmates. The two prisons are also compared which similarities and differences they have. How the courts make their judgements is also a question that is treated in this paper. The judgements are similar which indicates a strong central control. This paper will also focus on how you can use the source material in secondary school teaching. There is found, among of other things, a source exercise.
8

Att konstruera ett sexuellt avvikande beteende : En diskursanalys av domar gällande 3 § 1 st. Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga

Enad, Sandra, Werner, Hanna January 2019 (has links)
Syftet med denna studie har varit att analysera och problematisera hur sexuellt avvikande beteende porträtteras och konstrueras i LVU-domar. Med hjälp av en kritisk diskursanalys har vi undersökt görandet av sexuellt avvikande beteende samt om det funnits skillnader i förvaltningsrättens domar gällande konstruktionen av flickors och pojkars avvikande sexualitet i fall gällande LVU 3 § 1 st. De teoretiska utgångspunkterna var socialkonstruktivism, kritisk diskursanalys som teori, rättssociologi och ett genusperspektiv. Studiens resultat visade att det ingår fler komponenter i konstruktionen av flickors sexuellt avvikande beteende än i konstruktionen av pojkars sexuellt avvikande beteende. Flickors sexuellt avvikande beteende formas av resonemang kring bland annat antalet partners, ålder på partners, prostitution, avvikelser från hemmet och vagabondering. Medan pojkars sexuellt avvikande beteende enbart formas av resonemang kring att de begått sexualbrott. Därmed sker en könsdifferentiering i de diskursiva konstruktionerna av fenomenet sexuellt avvikande beteende i LVU-domar gällande 3 § 1 st
9

De tvångsomhändertagna barnen : - LVU-domar i Västerbottens län 2013 och 2017 / The Children of Compulsory Care : - Care of Young Persons Act – verdicts in Västerbotten County 2013 &amp; 2017.

Pärnänen, Monica, Myhrberg, Tina January 2018 (has links)
Det här är en studie av LVU-domar i Västerbottens län. De studerade domarna utgörs av samtliga LVU-domar i Västerbottens län åren 2013 och 2017. Totalt omfattas studien av 241 domarna avseende 315 barn. Domarna är undersökta utifrån såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Den kvantitativa studien visar statistik över domarna och identifierar tolv skiljaktiga domar avseende rekvisiten beredande av vård (§1); omsorgsbrist (§2) samt annat socialt nedbrytande beteende (§3) inom LVU. Den kvalitativa studien av de tolv skiljaktiga domarna har genomförts med innehållsanalys. Den här analysen har identifierat teman och subteman och identifierar skäl och motiveringar till diskrepansen mellan socialnämndens utredning och förvaltningsrättens domskäl. Identifierade teman är barns utsatthet, föräldraförmåga, barnets egna förutsättningar, våld i nära relation, skolan, placering och rättssäkerhet. Studien visar att antalet LVU-ärenden i Västerbottens län har ökat från år 2013 till år 2017. Förändringen åskådliggör en ökning i antalet domar från 96 domar år 2013 till 145 domar år 2017. Resultatet av studien pekar på en komplexitet i riskbedömning gällande barns bästa och barns behov. Utredningar kompliceras av behandlingslogik kontra rättslogik och de subjektiva bedömningar som förvaltningsrätten har att ta ställning till. Ett placeringsbeslut ska vara rättssäkert och grundat i en övertygelse om att beslutet innebär en förbättrad situation för barnet. Resultatet visar även att omgivningsfaktorer såsom skola och NPF-diagnoser kan påverka barns utsatthet och inte enbart på grund av bristande föräldraförmåga eller utifrån barnets eget beteende.
10

"Åtalet är därmed styrkt och skall bifallas" : En diakron undersökning av språket i domar från Uppsala tingsrätt

Öström, Sofia January 2014 (has links)
I denna uppsats undersöks språket i 18 domar från Uppsala tingsrätt. Syftet är att ta reda på hur väl domarnas språk motsvarar de klarspråkskrav som ställs på myndighetstexter idag. Hälften av domarna är skrivna år 2004 och den andra hälften år 2014, vilket möjliggör en diakron jämförelse domarna emellan. De delar av språket som undersöks är dels syntax och lexikon och dels de aspekter som rör klarspråk över flera språkliga nivåer. Två textanalyser används: Den ena är en kvantitativ analys av meningslängd, långa ord, lix och fundamentlängd i samtliga 18 domar. Den andra utgår från de frågor rörande klarspråk som finns i Klarspråkstestet för domar och inriktas på en av domarna från varje årtal. Resultatet av den kvantitativa analysen visar att domarna ligger längre ifrån klarspråksidealet 2014 än 2004 när det gäller syntax och lexikon. Däremot visar resultatet av den kvalitativa analysen att mycket har blivit bättre ur klarspråkssynpunkt. Bl.a. har domskälen blivit fylligare och klarare, rubriksättningen förbättrats och många krångliga juristspråkliga ord försvunnit.

Page generated in 0.0525 seconds