The aim of our study is to investigate childrens’ participation in decision-making processes concerning supervised meetings between parents and children in at-risk families. Earlier research in the same field shows major shortcomings regarding the extent to whichchildren are involved in the decision-making process in these cases. The method we’ve used to conduct our study is through semi structured interviews with seven family law secretaries -all of them with experience from working with supervised meetings betweenparents and their children -working in different family law units in Stockholm, and our study can therefore be regarded as qualitative. Our essay starts with descriptions of supervised meetings between parents and children. It then delves into what actual rights children really have, to take part in decisions that affect their own lives. A number of earlier studies in the same field are then presented, as well as a study on childrens’ participation in child protection cases. Finally a study on childrens’ own views and feelings concerning their participation in supervised meeting cases.The collected empirical data is analysed using Roger Hart’s ”Ladder of participation”(1992), Harrys Shier’s ”Pathways to participation”(2001) and Nick Lee ́s childhood sociological perspective of becoming and being. We have also chosen to analyse our empirical data with the help of previous studies. The results are similar to previous studies presented in our essay: children are generally not allowed to take part in these important decisions to the extent that they should be, according to the United nation Children ́s convention on the rights of the child (2009) articel 12.1. Furthermore, as seen in previous studies, our results show that the adult perspective in the implementation of the supervised meeting cases is more taken into account than the child perspective. / Studiens syfte är att belysa barns delaktighet iinsatsen umgänge med föräldrar via umgängesstöd. Tidigare forskning inom området visat på stora brister av delaktiggörandet av barn i dessa insatser. Studien fokuserar på familjerättssekreterarnas delaktiggörande av barn i beslut och genomförande av insatsen,målgruppenvar familjerättssekreterare verksamma på familjerättsenheten som alla arbetade med insatsen umgängesstöd.Vi har gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju familjerättsseketerare på sju olika familjerättsenheter i Stockholms län. Inledningsvis i uppsatsen beskrivs insatsen umgängesstöd och bakgrunden till barns rätt till delaktighet i insatser som rör dem. Vidare presenteras tidigare forskning med ett flertal studier som forskat på barns rätt till delaktighet i insatsen umgänge med förälder via umgängesstöd, en studie om hur barns delaktiggörs i barnskyddsfrågor och slutligen en studie baserad på barnintervjuer och deras åsikter kring delaktighet i insatsen umgänge med förälder via umgängesstöd. Den för studien insamlade empirini form av semistrukturerade intervjuer analyserades sedan med hjälp av Roger Harts delaktighetsstege (1992), Harry Shiers delaktighetssteg (2001) samt Nick Lees barndomssociologiska perspektiv på vuxna och barn som becoming och being. Vi har även valt attanalysera den insamlade empirin med hjälp av tidigare forskning. Resultatet i vår studie visar i likhet med den tidigare forskning vi presenterat i studien att barn inte delaktiggörs i den utsträckning de bör enligt Barnkonventionen artikel 12.1 (FN:s barnkonvention, 2009). Vidare visar resultatet, precis som i tidigare forskning, på att det fortfarande råder ett starkt vuxenperspektiv i verkställandet av insatsen.

<p>Studien avsåg att behandla insatsen övervakat umgänge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgängen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag är komplext då de ofta ställs inför olika svårigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod användes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att få djupgående beskrivningar kring detta fenomen. Studien visade att kontaktpersonernas uppdrag innehöll en rad olika roller de behöver förhålla sig till och hantera. Vidare visade resultatet att det i kontaktpersonernas uppdrag ingick stora delar kontroll och övervakning, vilket inte stämde överens med insatsens avsikt. Av resultatet kunde slutsatsen dras att kontaktpersonernas professionella förhållningssätt och bemötande gentemot barn och föräldrar innebar stora utmaningar.</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socialsekreterare inom familjerätten tolkar begreppen barnets bästa och barnperspektiv i sina utredningar om vårdnad, boende och umgänge, och i sitt arbete med umgängesstöd. Familjerätten skall utreda vad som är det bästa för barnet, och då inneha ett barnperspektiv i sitt arbete. Huvudsyftet med umgänge och umgängesstöd är att barn har rätt till kontakt med båda sina föräldrar. Dock är det inte alltid för barnets bästa att ha kontakt med den andra föräldern, och orsakerna kan se olika ut. Enligt den nya lagändringen i Föräldrabalken 6 kap (prop. 2009/10:192) kan vi också se att barnets vilja skall tas i beaktning. Denna lag har lett till att samhället idag har fått ett ansvar att betona ett barns intresse och då också barnets rättsliga intresse i vårdnadsutredningar inom socialtjänsten och domstolarna. Vi har intervjuat socialsekreterare i olika småkommuner inom Kalmar län som arbetar inom familjerätten. Vi har intagit ett barnsociologiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt till vår analys. Vi har i vår studie kommit fram till att begreppen barnets bästa och barnperspektiv är komplexa i sin karaktär och kan leda till olika tolkningar.

Studien avsåg att behandla insatsen övervakat umgänge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgängen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag är komplext då de ofta ställs inför olika svårigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod användes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att få djupgående beskrivningar kring detta fenomen. Studien visade att kontaktpersonernas uppdrag innehöll en rad olika roller de behöver förhålla sig till och hantera. Vidare visade resultatet att det i kontaktpersonernas uppdrag ingick stora delar kontroll och övervakning, vilket inte stämde överens med insatsens avsikt. Av resultatet kunde slutsatsen dras att kontaktpersonernas professionella förhållningssätt och bemötande gentemot barn och föräldrar innebar stora utmaningar.

Forskning visar att barn ofta har lite att säga till om vid insatsen umgängesstöd. Barns inställning till umgänget efterfrågas sällan, vilket motiveras med att de är för unga, att de på grund av omognad inte förmår uttala sig på ett tillförlitligt sätt och att de ska slippa välja mellan sina föräldrar. Barnkonventionens ambivalenta syn på barn som både subjekt med rättigheter och skyddsbehövande objekt, avspeglas i den svenska lagstiftningen och kan förklara den passiva roll som barn ofta tilldelas i sammanhanget. Samtidigt visar forskning att barn efterlyser mer delaktighet i frågan om umgängesstöd. Den här studien undersöker hur bilder av barn konstrueras och hur barn delaktiggörs i domar om umgängesstöd, samt hur bilder av barn kan relateras till hur barn delaktiggörs. Studien har en konstruktionistisk, barndomssociologisk utgångspunkt, som fokuserar barns rätt att delaktiggöras och lyfter fram barns förmåga till aktörskap.  Resultatet av studien visar att den dominerande bilden är uppfattningen om barn som en universell grupp med liknande behov och egenskaper. I vissa fall konstrueras barn dock på ett mer individuellt sätt, och beskrivs utifrån sina personliga behov och egenskaper. Resultatet visar också att huruvida barn delaktiggörs kan relateras till ålder, om barn bedöms som pålitliga och vilken inställning barn har till umgänget.

<p>This theises focus on how a ideal parentship can be reproduced and established in an organization that is incorporated in the familycourt, provided by the social institution. The organization provides help for parents and children during and after a divorce or separation, the organization also provides help for families where violence has occured or in cases when parent and child doesn´t know one another. When a custodial dispute arise´s and one of the two is granted soul costody of the child, the guardian in most cases is the mother. Therefor this organization mostly handels fathers and their children. The study shows that gender, class and possesing of the right will are the three main aspects that have an effect on who ends up at the organization. This study also shows how the mothers continuously are reproduced as the head guardians, and how the fathers parenthood are subordinated the parenthood of the mothers.</p>

The purpose of this study was to examine children's participation in court proceedings on supervised visitation and to analyse the descriptions of children in court verdicts. Eleven verdicts concerning supervised visitation resolved in 2014 were collected from two district courts in Stockholm County and studied with a qualitative textual analysis. The material was analysed with participation levels influenced by the ladder of participation for children developed by Roger Hart and with the theory of sociology of childhood. Our findings showed that children's opinions were mentioned in eight of the verdicts. In four verdicts the children's will influenced the courts decisions. The children’s will was in none of the verdicts determinant for the outcome. The children's level of participation had no correlation with their age. The children were often described as having universal needs rather than individual needs. The will of the children was in some verdicts invalidated by the court because of their age and their perceived lack of ability to understand what's best for them in the future. Our conclusions are that the court rarely described the children as independent actors or took the children's wishes into account.

This theises focus on how a ideal parentship can be reproduced and established in an organization that is incorporated in the familycourt, provided by the social institution. The organization provides help for parents and children during and after a divorce or separation, the organization also provides help for families where violence has occured or in cases when parent and child doesn´t know one another. When a custodial dispute arise´s and one of the two is granted soul costody of the child, the guardian in most cases is the mother. Therefor this organization mostly handels fathers and their children. The study shows that gender, class and possesing of the right will are the three main aspects that have an effect on who ends up at the organization. This study also shows how the mothers continuously are reproduced as the head guardians, and how the fathers parenthood are subordinated the parenthood of the mothers.

Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera socialsekreterares språkliga praktik genom dokumentation. Socialsekreterarna i den undersökta verksamheten ger råd och stöd till barn och föräldrar i samband med umgängen. Uppsatsens frågeställningar centrar sig kring ett utforskande av akternas uttryck utifrån tre teman; makt, föräldraskap och klientskap. Genom ett teoretiskt ramverk utifrån Michel Foucaults och Pierre Bourdieus teorier om makt och social praktik undersöks och analyseras dokumentationens uttryck i den undersökta verksamheten. Detta genom en kritisk diskursanalys med en textorienterad kvalitativ ansats. Uppsatsens resultat har visat på uttryck av en social praktik, vilken är präglad av disciplinära maktutövanden, administration och normativa föreställningar. Socialsekreterarnas överordnade position samt agerande av makt gentemot de som har en insats i verksamheten har i analysen visat på uttryck av en doxisk makt, vilket genom den sociala praktiken kan förstås som ett kollektivt, icke-erkänt, maktutövande. I praktiken innebär det att makten i många fall osynliggörs och blir svår att kritisera, vilket också kan antas försvåra ett relationellt socialt arbete tillsammans med klienterna. På individnivå kan avsaknaden av ett relationellt socialt arbete påverka insatsernas resultat, medan det på en samhällsnivå bland annat kan ses stärka individualiseringen och försvåra möjligheterna att arbeta utifrån delar av Socialtjänstlagens mål om solidaritet och minskad social utsatthet. Sammantaget visar uppsatsens resultat ett exempel på komplexiteten i det sociala arbetet med barn och familjer, både när det kommer till innehåll i insatser och uttryck utifrån den dokumenterade delen av arbetet. En komplexitet som förutsätter möjlighet till kritiska diskussioner och reflektion i arbetet. / The purpose of the study is to investigate and analyze the linguistic practices of social workers through documentation. The social workers of this study provide advice and support to children and parents in connection with visitations. The essay's questions center on an exploration of the expression of acts based on three themes; power, parenting and clientele. Through a theoretical framework based on theories of power and social practice by Michel Foucault and Pierre Bourdieu, the expression of the documentation is examined and analyzed. This through a critical discourse analysis with a text-oriented qualitative approach. The results have shown the expression of a social practice, which is characterized by disciplinary exercises of power, administration and normative conceptions. The study have shown, through the superior position of the social workers and the act of power in relation to those children and parents who have a intervention on the field, an expression of a doxic power, which means a collective, unrecognized, exercise of power. In practice, this means that power often becomes invisible and difficult to criticize, which is also assumed to make relational social work, together with the clients, difficult. At an individual level, the lack of relational social work can affect the results of the interventions, while at a societal level it can be seen to strengthen individualization and reduce the opportunities to work based on parts of Socialtjänstlagens goal of solidarity and reduced social vulnerability. All in all, the paper's results show the complexity of social work with children and families, both when it comes to content in social interventions and expressions based on the documentation in social work. A complexity that requires critical discussions and opportunities for reflection at work.

<p>The purpose of this essay was to enhance the understanding and knowledge about phenomenon access support. Access support means that a third person (contact person) must be present during access visits between a child and its parent, if it is necessary for the child’s security or because the child needs support. The study was based on qualitative interviews with four contact persons and two professional social workers, whose main task have been to support and, partially, coordinate the work of contact persons. During the interviews I put the focus on participant’s experiences and thoughts about the phenomenon access support. Two theoretical perspectives were used to analyze the empirical material. These were an experiential perspective and role perspective. The results showed that being a contact person required certain personal qualities and strategies for managing different situations during access. Generally, the access situations are often affected by problems between divorced parents and the lack of cooperation with other institutions, especially with the court. Parents and children can have different expectations of access support. Nevertheless, participants find the work as access support meaningful and valuable in terms of life experience.</p>