The aim of this study was to examine the occurence of norms in court cases regarding the Swedish law of support and service for disabled (Lag 1993:387 om stöd och service till vissa funktionshindrade) with the help of a discourse analysis method. More specifically its aim was to examine and identify norms in the different dictums/statements that were to be found in the court cases regarding the supportive institution "contact person" according to the Swedish law "LSS" with the help of a norm science approach. The aim was also to examine when the applicant was found to be entitled to a contact person according to the LSS-law. To be able to do this, the author studied thirty-four different court cases. In these cases six themes were found, that indicated the occurence of norms. The conclusion was that there were indeed norms occurring in the court cases, due to a normative legislation and therefore the interpretations of the legislation also become normative, but also due to the fact that judges and social workers incorporate their own internalized societal norms in their judgements.

Den här uppsatsen är en utvärdering av insatsen Perrongen i Uppsala kommun. Perrongen är en kontaktpersonbaserad insats med integrerat nätverksarbete. I uppsatsen har Antonovskys (1991) KASAM använts som teoretisk bas. Datainsamlandet har skett genom att åtta respondenter, som tidigare haft Perrongen som insats, har svarat på varsin enkät samt deltagit i varsin intervju. Resultaten pekar på att respondenterna i huvudsak uppfattat insatsen Perrongen som positiv, vilket stämmer överens med tidigare forskning. Alla respondenter i denna uppsats har slutfört Perrongen i sin helhet. Ett utökat urval där även respondenter som avslutat insatsen i förtid är att rekommendera inför kommande studier.

No description available.

The aim of this study was to examine young people’s experiences of participation within the intervention Contact Person. Three questions were asked concerning young people’s experience of participation, aspects that promoted/limited the young people’s experience and the significance they attached to the intervention. The findings in this study are based on phenomenological interviews with five teenagers within the intervention Contact Person. The results were analyzed by using Hart’s Ladder of participation and Habermas’ perspective of life world and system. The main findings of this study suggest that a good relationship with their contact person is essential for the teenagers’ experience of participation whereas a bad relationship limits their experience. The relationship can be seen as a prerequisite for participation. Ingredients deemed important in relationships promoting participation were for instance trust, honesty and involvement. The intervention seemed to promote psychological processes and behavioral patterns. The theoretical analysis showed that all the participants, except one, had experiences of the highest rung on Hart’s Ladder of participation. The participants experienced high levels of participation when communication was based on a communicative rationality corresponding to their life world perspective. Conversely, the participants experienced low participation when confronted with the system and its instrumental rationality.

Kontaktperson är en av de vanligaste insatserna inom socialtjänsten som beviljas för personer som av olika sociala skäl behöver stöd. De som utför uppdragen är vanliga människor, lekmän. I denna studie intervjuas åtta av dem i syfte att undersöka rollen som kontaktperson och hur den skapas. Intervjupersonerna består både av erfarna och nya kontaktpersoner som har uppdrag i både små och stora kommuner. De har berättat vad som gjorde att de tog steget till att bli kontaktpersoner, vad som driver dem idag och hur de definierar rollen. Den teoretiska ramen utgörs av tidigare studie kring frivilligt engagemang och av teorier som beskriver hur roller skapas och utvecklas. Intervjupersonerna definierar sitt engagemang både som ett ideellt engagemang då den ekonomiska ersättningen inte utgör ett motiv och som ett personligt engagemang då de genomför uppdraget i sina egna namn. Intervjupersonerna har inte fått någon introduktion till rollen och har ofta en begränsad kontakt med socialtjänsten under uppdragets gång. Bland annat av denna anledning skapar de sin roll utifrån den bild de har av uppgiften och sitt motiv till att engagera sig. Rollen som kontaktperson växer fram i ett samspel med den kontaktpersonen stödjer och den förändras ofta med tiden när relationen mellan kontaktperson och den enskilde utvecklas från ett mer formellt förhållningssätt till en mer privat relation. I analysen används även Wijkströms och Lundströms (2002) modell enligt vilken kontaktpersonerna kan anses befinna sig kontaktpersonerna i olika sfärer samidigt. 1) I den statliga sfären som ger dem uppdraget. 2) I familje-och samhällssfären på grund av det personliga åtagandet. 3) I civilsamhällesfären på grund av att kontaktpersonerna definierar sitt engagemang primärt som ideellt. Därmed är slutsatsen att rollen som kontaktperson positionerar sig i gränslandet mellan flera samhällssfärer snarare än att tillhöra enbart en sfär. / Assignment of a contact person is one of the most common social aids, based on the Swedish Social Service Act. It is granted by the municipal Social Services to youths and adults in need of a personal level of support for various social reasons. Persons who are recruited as contact persons are ordinary citizens, laymen. Eight contact persons were interviewed in this study to investigate their role as contact persons and how this role is created and defined. The interviewees consisted of both experienced and novel contact persons who had assignments in both small and large sized municipalities. In the interviews, they stated what initially motivated them to become a contact person and what motivates them today. They were interviewed on their own definition of the role of a contact person. The theoretical framework of the analysis consists of previous studies on volunteer engagement and theories describing how roles are created and developed. The interviewees defined their commitment mainly as voluntary since the economic compensation they receive is not their main motivation. They emphasized the long-term person-to-person level of the commitment. They were not introduced to the role of o contact person, and often had a limited contact with the Social services during the assignment. This is one reason why they had to create their own role as a contact person rather than adopting a predefined one. The role grew in interaction with the receiver of the support, and often developed towards a more personal rather than an official relationship over time. When analyzed according to the model of Wijkström and Lundström (2002), the role of the contact person attaches to several spheres in society. 1) In the state sphere, where society gives the laymen the official assignment as a contact person. 2) In the family sphere due to the personal level of commitment to the receiver of the support. 3) In the civil society sphere because of the contact persons’ own definition of their commitment mainly as being a volunteer. Hence, the conclusion of this study is that role of the contact person should be viewed as overlapping several spheres of society rather than being included in one of them.

<p>Studien avsåg att behandla insatsen övervakat umgänge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgängen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag är komplext då de ofta ställs inför olika svårigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod användes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att få djupgående beskrivningar kring detta fenomen. Studien visade att kontaktpersonernas uppdrag innehöll en rad olika roller de behöver förhålla sig till och hantera. Vidare visade resultatet att det i kontaktpersonernas uppdrag ingick stora delar kontroll och övervakning, vilket inte stämde överens med insatsens avsikt. Av resultatet kunde slutsatsen dras att kontaktpersonernas professionella förhållningssätt och bemötande gentemot barn och föräldrar innebar stora utmaningar.</p>

Denna studie behandlar insatsen kontaktperson då den ges enligt socialtjänstlagen. Syftet är att öka förståelsen för relationen mellan kontaktperson och klienter utifrån båda dessa parters perspektiv. De aspekter som tas upp är närhet, distans och jämbördighet. Vidare undersöks huruvida det finns kontrollinslag i denna insats genom att studera hur detta i så fall yttrar sig i relationen. En kvalitativ metod har använts, bestående av intervjuer med klienter och kontaktpersoner. Resultatet analyseras huvudsakligen utifrån socialkonstruktionism, rollteori samt begreppen vänskap och professionalitet. Studien visar att det finns tecken på både närhet och distans i relationen mellan de båda parterna. Det verkar vara en nära relation som kan betecknas som en ”nästanvänskap” där kontaktpersonernas ansvar tycks vara det som sätter gränser för närheten. Den ena har en stöttande roll och den andre har rollen som mottagare, vilket är en av de faktorer som gör att de inte kan ses som helt jämbördiga. Av resultatet framgår även att både kontaktpersoner och klienter ser insatsen som stödjande. De flesta intervjupersonerna ser inga direkta kontrollinslag i insatsen. Däremot går det att skönja tecken på en mer subtil kontroll.

Studien avsåg att behandla insatsen övervakat umgänge tillsammans med kontaktperson. Syftet var att undersöka kontaktpersonernas erfarenheter och upplevelser genom att intervjua kontaktpersoner som arbetade vid övervakade umgängen. Tidigare forskning visade att kontaktpersonernas uppdrag är komplext då de ofta ställs inför olika svårigheter och dilemman. Resultatet analyserades genom perspektivet om det professionella mötet. Kvalitativ metod användes i form av halvstrukturerade intervjuer bland tre kontaktpersoner för att få djupgående beskrivningar kring detta fenomen. Studien visade att kontaktpersonernas uppdrag innehöll en rad olika roller de behöver förhålla sig till och hantera. Vidare visade resultatet att det i kontaktpersonernas uppdrag ingick stora delar kontroll och övervakning, vilket inte stämde överens med insatsens avsikt. Av resultatet kunde slutsatsen dras att kontaktpersonernas professionella förhållningssätt och bemötande gentemot barn och föräldrar innebar stora utmaningar.

<p>Denna studie behandlar insatsen kontaktperson då den ges enligt socialtjänstlagen. Syftet är att öka förståelsen för relationen mellan kontaktperson och klienter utifrån båda dessa parters perspektiv. De aspekter som tas upp är närhet, distans och jämbördighet. Vidare undersöks huruvida det finns kontrollinslag i denna insats genom att studera hur detta i så fall yttrar sig i relationen. En kvalitativ metod har använts, bestående av intervjuer med klienter och kontaktpersoner. Resultatet analyseras huvudsakligen utifrån socialkonstruktionism, rollteori samt begreppen vänskap och professionalitet. Studien visar att det finns tecken på både närhet och distans i relationen mellan de båda parterna. Det verkar vara en nära relation som kan betecknas som en ”nästanvänskap” där kontaktpersonernas ansvar tycks vara det som sätter gränser för närheten. Den ena har en stöttande roll och den andre har rollen som mottagare, vilket är en av de faktorer som gör att de inte kan ses som helt jämbördiga. Av resultatet framgår även att både kontaktpersoner och klienter ser insatsen som stödjande. De flesta intervjupersonerna ser inga direkta kontrollinslag i insatsen. Däremot går det att skönja tecken på en mer subtil kontroll.</p>

I FN:s konvention om barnets rättigheter samt i svensk lagstiftning framhålls tydligt att ”barnets bästa” ska beaktas i ärenden som rör barn. Det finns sedan inga konkreta styrdokument som beskriver vad ”barnets bästa” innebär rent praktiskt t ex vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist. Vårt syfte blev därför att i teori och i praktik undersöka vad ”barnets bästa” innebar vid insatsen kontaktperson vid umgängestvist, samt var gränsen gick då det inte längre var till ”barnets bästa”.Under arbetet framkom att ”barnets bästa” definieras väldigt generellt i lagstiftningen, t ex som trygghet, god omvårdnad och god omsorg för barnet. Dessa ledord genomlyste även den praktiska tillämpningen och övrig litteratur kring ämnet. Det fanns dock många olika tolkningar på begreppen eftersom en definiering av ”barnets bästa” samt dess gränser måste bedömas individuellt i varje enskilt fall.