Uppsatsens syfte är att undersöka och analysera socialsekreterares språkliga praktik genom dokumentation. Socialsekreterarna i den undersökta verksamheten ger råd och stöd till barn och föräldrar i samband med umgängen. Uppsatsens frågeställningar centrar sig kring ett utforskande av akternas uttryck utifrån tre teman; makt, föräldraskap och klientskap. Genom ett teoretiskt ramverk utifrån Michel Foucaults och Pierre Bourdieus teorier om makt och social praktik undersöks och analyseras dokumentationens uttryck i den undersökta verksamheten. Detta genom en kritisk diskursanalys med en textorienterad kvalitativ ansats. Uppsatsens resultat har visat på uttryck av en social praktik, vilken är präglad av disciplinära maktutövanden, administration och normativa föreställningar. Socialsekreterarnas överordnade position samt agerande av makt gentemot de som har en insats i verksamheten har i analysen visat på uttryck av en doxisk makt, vilket genom den sociala praktiken kan förstås som ett kollektivt, icke-erkänt, maktutövande. I praktiken innebär det att makten i många fall osynliggörs och blir svår att kritisera, vilket också kan antas försvåra ett relationellt socialt arbete tillsammans med klienterna. På individnivå kan avsaknaden av ett relationellt socialt arbete påverka insatsernas resultat, medan det på en samhällsnivå bland annat kan ses stärka individualiseringen och försvåra möjligheterna att arbeta utifrån delar av Socialtjänstlagens mål om solidaritet och minskad social utsatthet. Sammantaget visar uppsatsens resultat ett exempel på komplexiteten i det sociala arbetet med barn och familjer, både när det kommer till innehåll i insatser och uttryck utifrån den dokumenterade delen av arbetet. En komplexitet som förutsätter möjlighet till kritiska diskussioner och reflektion i arbetet. / The purpose of the study is to investigate and analyze the linguistic practices of social workers through documentation. The social workers of this study provide advice and support to children and parents in connection with visitations. The essay's questions center on an exploration of the expression of acts based on three themes; power, parenting and clientele. Through a theoretical framework based on theories of power and social practice by Michel Foucault and Pierre Bourdieu, the expression of the documentation is examined and analyzed. This through a critical discourse analysis with a text-oriented qualitative approach. The results have shown the expression of a social practice, which is characterized by disciplinary exercises of power, administration and normative conceptions. The study have shown, through the superior position of the social workers and the act of power in relation to those children and parents who have a intervention on the field, an expression of a doxic power, which means a collective, unrecognized, exercise of power. In practice, this means that power often becomes invisible and difficult to criticize, which is also assumed to make relational social work, together with the clients, difficult. At an individual level, the lack of relational social work can affect the results of the interventions, while at a societal level it can be seen to strengthen individualization and reduce the opportunities to work based on parts of Socialtjänstlagens goal of solidarity and reduced social vulnerability. All in all, the paper's results show the complexity of social work with children and families, both when it comes to content in social interventions and expressions based on the documentation in social work. A complexity that requires critical discussions and opportunities for reflection at work.

The purpose of the study is to investigate discourses on gender and exclusion constructed in texts written on an internet forum by the group incels, and then to see if and if so how these could contribute to exclusion. The study's questions are centered on how constructions of gender are made visible and maintained, and how exclusion is made visible in the text. The empiric consists of collected threads from an incels forum which is then analyzed on the basis of a theoretical framework based on Butler's theory of gender, as well as in Fairclough's critical discourse analysis. The study is thus based on a text-oriented qualitative approach. The result has highlighted the linguistic practice found on the forum and thereby identified which dominant discourses that sets the framework for what may and may not be said. The texts have shown that these discourses are seldom challenged, whereupon the production of text consistently maintains constructions of, for example, gender. An analysis of the empirics has revealed that the texts consistently express patriarchal structures that position men as superior to women. It has also emerged that men and women are constructed on the basis of the heterosexual matrix and the texts have demonstrated a linguistic practice that constructs and demonizes women. The analysis has also shown a paradox in that the texts express an aspiration for a hierarchy based on the heterosexual matrix, while the users on the forum at the same time position themselves as victims of the ideals of masculinity. The result has thus identified a common protest against the ideal of hegemonic masculinity, while discursive practice produces texts that seek to pursue and achieve such an ideal - which thus becomes a paradox in itself. Overall, the results have identified discourses that dominate the forum and found that these are characterized by a linguistic practice based on misogyny, heteronormativity and incels as victims of modern feminism. / Syftet med studien är att undersöka diskurser kring kön och utanförskap i texter skrivna på ett internetforum av gruppen incels för att sedan se om och i så fall hur dessa skulle kunna vara bidragande till ett upplevt utanförskap. Studiens frågeställningar centreras kring hur konstruktioner av kön synliggörs och upprätthålls, samt hur utanförskap synliggörs i texten. Empirin består av insamlade trådar från ett incelsforum som sedan analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk med utgångspunkt i Butlers teori om kön, samt i Faircloughs kritiska diskursanalys. Studien utgår således från en textorienterad kvalitativ ansats. Resultatet har belyst den språkliga praktik som återfinns på forumet och därigenom identifierat vilka dominerande diskurser som sätter ramarna för vad som får sägas och inte. Texterna har påvisat att dessa diskurser sällan utmanas, varpå produktionen av text genomgående upprätthåller och vidmakthåller konstruktioner av exempelvis kön. Vid analys av empirin har det framkommit att texterna genomgående ger uttryck för en patriarkal struktur som positionerar män överordnade kvinnor. Det har även framkommit att män och kvinnor konstrueras utifrån den heterosexuella matrisen och texterna har påvisat en språklig praktik som konstruerar och demoniserar kvinnor. Analysen har även påvisat en paradox i att texterna ger uttryck för en strävan efter en hierarki utifrån den heterosexuella matrisen, samtidigt som användarna på forumet positionerar sig som offer för de maskulinitetsideal som premieras. Empirin har således identifierat en gemensam protest mot idealet kring hegemonisk maskulinitet, samtidigt som den diskursiva praktiken producerar texter som försöker eftersträva och uppnå ett sådant ideal – vilket således blir en paradox i sig. Sammantaget har resultatet identifierat diskurser som dominerar på forumet och konstaterat att dessa präglas av en språklig praktik som bygger på kvinnohat, heteronormativitet och incels som offer för den moderna feminismen.