Through thematic analysis and based on the research questions; "Can the incel movement be considered marginalized based on the concept of counterpublics?" And "How does identity-building and feminist resistance manifest within the movement?". The study's goal was to shed light on how feminist resistance manifests itself in the manosphere. The study was delimited to focus on the incel movement and, more specifically, the discussion forum incels.co. Based on the results and the themes that have been generated, it can be concluded that large parts of identity form around sexuality and the hierarchical systems that the movement uses to explain society. In the creation of identity, sexuality and appearance are two central elements to be placed within the hierarchy. The movement also sees itself as marginalized to a large extent and shows a strong hatred of the progress of feminism, women, and society. Sweden's over-representation within the movement, calculated per million inhabitants in combination with more a more feminist policy may indicate that the movement can be considered marginalized in Sweden. The issue of incels as marginalized and counterpublics can thus be local and culturally dependent. The study has also shown similarities to feminist ideologies' position on structural differences and system criticism, but with a shifted focus to a matriarchal society. It should also be noted that further research on the subject is important in order to gain a deeper understanding of the group and the potential for radicalization within the movement.

Många människor använder sig idag av olika sociala medier som sin främsta utgångspunkt för information och kommunikation. Bland de sociala medier som används mest har TikTok kommittill att bli en av de mest populära, främst bland den yngre publiken. Innehållet på TikTok har kommit till att bli ett nav för delvis humor och underhållning, men å andra sidan opinionsbildning och åsiktsspridning. Eftersom TikTok är en sådan ny plattform finns det stora forskningsluckorkring mediets funktioner och hur dessa funktioner kan användas för att sprida budskap av alla olika slag. Detta resulterar i spridning av åsikter som inte alltid är hälsosamma. Ett ämne som har på senare tid fått stor spridning på plattformen är kring vad det är att vara “man” idag. Det finns många studier om maskulinitet, men forskning om maskulinitet på TikTok är bristande. Denna studie är därav ämnad till att undersöka hur åsikter kring maskulinitet kan konstrueras i plattformens videomaterial. I denna studie analyserade vi, sammantaget, sex olika videoklipp från TikTok med hjälp av en multimodal kritisk diskursanalys. Den kvalitativa textanalys metoden valdes för att ge oss möjlighet till att analysera och utvinna så många olika visuella och auditiva komponenter i videoklippen somvi ansåg vara relevanta och på så sätt hitta underliggande konnotationer i allt från kroppsspråk till musikval. Vi analyserar videoklippen utifrån ett teoretiskt ramverk som består av bland annat representation, stereotyper och hegemoni. Vårt resultat gav oss två diskurser; Hotad maskulinitet och Maskulinitet som ett spektrum, som presenterar sambanden i vårt material. Det gav oss en ökad insikt om hur TikTok material konstruerar och reproducerar maskulinitet genom semiotiska resurser grundade i hegemoni. De åtskilda trenderna har en tendens att försöka positionera den motsvarande representationen av maskulinitet som överlägsen gentemot andra. Det konstrueras ytterligheter för att visa på rätt och fel. Slutsatsen är att konstruktionen av maskulinitet grundar sig i samma stam, men växer sig ut i olika förgreningar. Vår studie bidrar till insikt kring hur toxisk maskulinitet reproduceras genom TikTok, likt genom andra plattformar, och förhoppningsvis kan insikterna förebygga att detta mönster fortsätter att froda. / Many people today use various social media as their starting point for information and communication. Among the most used social media, TikTok has developed into one of the most popular, mainly among the younger audience. The content on TikTok has come to be a hub for partly humor and entertainment but on the other hand for advocacy and opinion spreading. Because TikTok is such a new platform, there are large research gaps around the medium's functions and how these functions can be used to spread messages of all different kinds. This results in the spread of opinions that are not always healthy. A topic that has recently been widely spread on the platform is about what it is to be a "man" today. There are many studies on masculinity, but research on masculinity on TikTok is lacking. This study is therefore intended to investigate how opinions about masculinity can be constructed in the platform's video material. In this study, we analyzed six different videos from TikTok using multimodal critical discourse analysis. The qualitative text analysis method was chosen to allow us to analyze and extract as many different visual and auditory components in the clips as we thought relevant and thus find underlying connotations in everything from body language to music choices. We analyze the clips based on a theoretical framework that consist of, among other things, representation, stereotypes and hegemony. Our result gave us two discourses; Threatened Masculinity and Masculinity as a Spectrum, which present the connections in our material. It gave us an increased insight into how TikTok material construct and reproduce masculinity through semiotic resources grounded in hegemony. The separate trends tend to try to position the corresponding representation of masculinity as superior to others. Extremes are constructed to demonstrate right and wrong. The conclusion is that the construction of masculinity is based on the same stem but grows in different branches. Our study contributes to insight in how toxic masculinity is reproduced through TikTok, much as through other platforms, and hopefully the insights can prevent this pattern from continuing to thrive.

The purpose of the study is to investigate discourses on gender and exclusion constructed in texts written on an internet forum by the group incels, and then to see if and if so how these could contribute to exclusion. The study's questions are centered on how constructions of gender are made visible and maintained, and how exclusion is made visible in the text. The empiric consists of collected threads from an incels forum which is then analyzed on the basis of a theoretical framework based on Butler's theory of gender, as well as in Fairclough's critical discourse analysis. The study is thus based on a text-oriented qualitative approach. The result has highlighted the linguistic practice found on the forum and thereby identified which dominant discourses that sets the framework for what may and may not be said. The texts have shown that these discourses are seldom challenged, whereupon the production of text consistently maintains constructions of, for example, gender. An analysis of the empirics has revealed that the texts consistently express patriarchal structures that position men as superior to women. It has also emerged that men and women are constructed on the basis of the heterosexual matrix and the texts have demonstrated a linguistic practice that constructs and demonizes women. The analysis has also shown a paradox in that the texts express an aspiration for a hierarchy based on the heterosexual matrix, while the users on the forum at the same time position themselves as victims of the ideals of masculinity. The result has thus identified a common protest against the ideal of hegemonic masculinity, while discursive practice produces texts that seek to pursue and achieve such an ideal - which thus becomes a paradox in itself. Overall, the results have identified discourses that dominate the forum and found that these are characterized by a linguistic practice based on misogyny, heteronormativity and incels as victims of modern feminism. / Syftet med studien är att undersöka diskurser kring kön och utanförskap i texter skrivna på ett internetforum av gruppen incels för att sedan se om och i så fall hur dessa skulle kunna vara bidragande till ett upplevt utanförskap. Studiens frågeställningar centreras kring hur konstruktioner av kön synliggörs och upprätthålls, samt hur utanförskap synliggörs i texten. Empirin består av insamlade trådar från ett incelsforum som sedan analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk med utgångspunkt i Butlers teori om kön, samt i Faircloughs kritiska diskursanalys. Studien utgår således från en textorienterad kvalitativ ansats. Resultatet har belyst den språkliga praktik som återfinns på forumet och därigenom identifierat vilka dominerande diskurser som sätter ramarna för vad som får sägas och inte. Texterna har påvisat att dessa diskurser sällan utmanas, varpå produktionen av text genomgående upprätthåller och vidmakthåller konstruktioner av exempelvis kön. Vid analys av empirin har det framkommit att texterna genomgående ger uttryck för en patriarkal struktur som positionerar män överordnade kvinnor. Det har även framkommit att män och kvinnor konstrueras utifrån den heterosexuella matrisen och texterna har påvisat en språklig praktik som konstruerar och demoniserar kvinnor. Analysen har även påvisat en paradox i att texterna ger uttryck för en strävan efter en hierarki utifrån den heterosexuella matrisen, samtidigt som användarna på forumet positionerar sig som offer för de maskulinitetsideal som premieras. Empirin har således identifierat en gemensam protest mot idealet kring hegemonisk maskulinitet, samtidigt som den diskursiva praktiken producerar texter som försöker eftersträva och uppnå ett sådant ideal – vilket således blir en paradox i sig. Sammantaget har resultatet identifierat diskurser som dominerar på forumet och konstaterat att dessa präglas av en språklig praktik som bygger på kvinnohat, heteronormativitet och incels som offer för den moderna feminismen.