Den avdelning på fyra, sedermera tre skvadroner, av Skånska husarkåren som var förlagd till Landskrona under perioden 1908-1926 kom att bli det sista regemente som staden inhyste. Försvarsbeslutet från 1925 innebar en total avveckling av avdelningen i Landskrona och satte således punkt för en lång historia av militär närvaro i staden. I föreliggande uppsats granskas och analyseras den lokala pressens inställning till husarerna under den period de var förlagda till staden. Skillnader och likheter i rapporteringen kring husarerna belyses med utgångspunkt i tre tidningars politiska agendor. De tre aktuella tidningarna är Arbetet, Landskrona Posten och Korrespondenten Landskrona Tidning. Undersökningen visar att Arbetets och Landskrona Postens ursprungliga inställning kvarstår vid tiden för Landskronaavdelningens avveckling medan den antyder att Korrespondentens inställning har reviderats något.

I denna uppsats belyses på ett lokalt plan i Landskrona den stora kraftmätning som ägde rum på den svenska arbetsmarknaden 1909 med omfattande lockouter och storstrejk. Sammanlagt drogs 300 000 arbetare in i konflikten som pågick från den 4 augusti till omkring den 6 september. Orsakerna till storkonflikten var en serie lockouter som iscensattes av arbetsgivarsidan och som den fackliga sidan mötte med en omfattande arbetsnedläggelse. I bakgrunden till konflikten fanns de stora samhällsförändringar som industrialismen orsakade. Det svenska samhället förändrades i snabb takt vilket bland annat resulterade i tillkomsten av en arbetarklass och en ökad polarisering av samhället. Därtill skall läggas de bakomliggande orsaker som bestod av upplysningens strävan att sätta människan i centrum och uppfattningen om alla människors lika värde vilket ledde till en kamp för allmän rösträtt och ökad demokrati. LO-ledningen var till en början försiktig och såg inte storstrejken som en lösning på problemen på arbetsmarknaden eftersom det saknades pengar för att understödja en större konflikt. Delvis mot LO-ledningens uppfattning drevs storstrejken fram av de fackligt organiserade arbetarna med motivet att en så omfattande arbetsnedläggelse skulle sätta hela samhället i gungning och tvinga fram en acceptabel uppgörelse med arbetsgivarparten. I denna uppsats studeras hur de tre fackliga organisationerna Landskrona Sömmerskefackförening, Fabriksarbetareförbundet Grovarbetaravdelning 4 och Jern och Metallarbetarförbundet avdelning 40 – samtliga representerade i Landskrona – påverkades av storstrejken. De tre förbunden organiserade arbetare på arbetsplatser i Landskrona inom en begynnande tekoindustri, konstgödnings- och sockerfabrik och inom verkstadsföretag samt den begynnande varvsnäringen. De frågor som ställs till materialet är: Vilka strategier användes av de fackliga organisationerna? Vilka var målsättningarna med den fackliga verksamheten? Hur förändrades dessa över tid? På vilket sätt utgjorde Landskronas fackliga verksamhet någonting särpräglat i jämförelse med verksamheten på nationell nivå? Hur uppfattades stridsåtgärderna på ett lokalt fackligt plan? Studien visar att de lokala fackföreningarna ställdes inför helt nya uppgifter när de gällde att administrera strejken, värna medlemmarnas intresse och organisera insatser för att minska den nöd som uppstod i arbetarhemmen.

Den här undersökningens syfte har varit att undersöka vilka våldsbrott kvinnor begick på Norrmalms centralfängelse mellan åren 1879 till 1892 samt Landskronas tvångsanstalt mellan åren 1890 till 1908. Undersökningen har bestått av frågeställningar som berör vilka våldsbrott kvinnorna begick, vilka straffpåföljder som våldsbrotten resulterade i samt om det gick att urskilja eventuella skillnader samt likheter mellan anstalterna. Undersökningen använde en kvantitativ metod för att samla in resultatet för att sedan redovisa resultatet i stapeldiagram samt tabeller. Stapeldiagrammen och tabellerna har sedermera används för att upptäcka skillnader bland de olika våldsbrotten samt straffpåföljder. Den tidigare forskningen som har använts har redogjort för hur kvinnor och våldsbrott har integrerat med varandra under historien samt olika tankar och teorier om varför kvinnor begår mindre våldsbrott än män. Den tidigare forskningen har samtidigt behandlat anledningar till att specifika våldsbrott anses vara kvinnobrott samt hur eventuella sociala och ekonomiska strukturer har påverkat att somliga våldsbrott var så pass utpräglade under tidsperioden. Resultatet redovisade att våldsbrottet barnamord var i stor majoritet på Norrmalms centralfängelse men att straffpåföljden för barnamord var betydligt lägre än för mord. Samtidigt redovisade resultatet att giftmord var i högre antal på Landskronas tvångsanstalt än på Norrmalms centralfängelse samt att skillnader i straffpåföljder för giftmord var markant, eftersom strafftiden på Landskronas tvångsanstalt för giftmord uteslutande var livstid men på Norrmalms centralfängelse varierade strafftiden för giftmord mellan de intagna. Sammanfattningsvis har den här undersökningen redovisat att kvinnor under slutet av 1800-talet samt början av 1900-talet begick våldsbrott och de våldsbrotten kvinnorna begick var inte enbart barnamord, utan det återfanns en stor variation mellan de olika brotten. Resultatet har förhoppningsvis gett läsaren en inblick i att kvinnor, oavsett om en del forskare anser att det inte ingår i kvinnors natur att använda våld eller är kapabla till att begå ett mord, har begått olika våldsbrott under en lång tid i Sveriges historia men om det beror på kvinnans natur det överlåts till någon annan att besvara

How do we handle buildings from the past? Do we preserve, do we change, do we remove? Is it possible to make additions to buildings that most times is being left alone? And what new qualities could it bring? In this project I wanted to explore the possibility of doing something other. To try out and see if something new could be added to an environment that by default is left alone. I believe old buildings should be used, not kept as museums, and sometimes that means things have to be altered to meet present demands. I worked on a site in my hometown of Landskrona, which led me out on a journey not only through the history of the site, but through the history of my home, and my own relation to it. There is a lot of inspiration to get from the places closest to oneself, even if they are at most times overlooked, or even invisible, to us. By being responsive, yet bold, could there be a building that no one has considered before?

Linnaeus University Supervisor: Anders Fröjmark Examiner: Erik Wångmar Author: Hanna Jansson Title: Prison penitentiary in the late 1800:s. Hard labor prisoners in Karlskrona and Landskrona prison and their sentences. The purpose with this paper is to examine how Swedish prisons alter over time. In this paper two prisons are compared in various times to illustrate the changes over time. The prisons go from only having a few inmates to an increase with over 40 inmates. The two prisons are also compared which similarities and differences they have. How the courts make their judgements is also a question that is treated in this paper. The judgements are similar which indicates a strong central control. This paper will also focus on how you can use the source material in secondary school teaching. There is found, among of other things, a source exercise.

Previous research shows that Sweden has developed into a segregated society, although it has never been completely homogeneous. A greater integration led to vast number of diverse cultures and religions; therefore the Muslim custom came closer to the Swedish society. The purpose of this thesis is to study how Muslims were portrayed during the incident in Landskrona in March 29 2010 and the bomb threat in Gothenburg in October 31 2010. The study also focused on what Muslims themselves think about the news reporting that followed. We based our study on a qualitative textual analysis and a dialogue with selected people. Six news articles from various newspapers were analyzed and a total of eight persons were included in the dialogues. The study shows that news reporting has been simplified and misleading. During the incident in Lanskrona the newspapers headlined it as a murder even though the accused had not yet been sentenced at the time. Regarding the bomb threat in Gothenburg the suspects’ ancestry and family status was revealed, while it later turned out that they all were innocent. The participants in our selected group were critical of the content in the articles and felt that the media wrote about Muslims in a stereotypical and negative form of fashion.

Syftet med denna uppsats var att studera supporterkulturerna hos Helsingborgs IF och Landskrona BoIS samt att göra en jämförelse dem emellan med utgångspunkt från de uppfattningar som finns angående städerna och lagens supportrar. Avsikten var att behandla hela supporterkulturen och även alla ”vanliga” åskådare på arenorna. Därför genomfördes en enkätundersökning bland åskådarna på en hemmamatch för vartdera laget. Publiken på båda matcherna hade överlag en god ekonomi. Helsingborgs IF hade det vidaste upptagningsområdet. De kvinnliga åskådarna på Landskrona BoIS hemmamatch var en intressant grupp. Rivaliteten klubbarna emellan var tydligast hos Landskrona BoIS supportrar. / The purpose of this essay was to study the supporter cultures of Helsingborgs IF and Landskrona BoIS and to make a comparison between them with basis of the apprehensions that exists concerning the towns and the teams supporters. The intension was to consider the whole supporter culture and also all “regular” spectators at the arenas. Therefore an opinion poll among the spectators was realised at a home match of each team. The attendance at both matches had generally a good financial position. Helsingborgs IF had the widest catchment area. The female spectators at Landskrona BoIS’s home game were an interesting group. The rivalry between the clubs was clearest among Landskrona BoIS’s supporters.

The aim of this study is to describe and analyse the creation and the design of a new public library. In order to concretize this, the study sets out from two examples, the public libraries in Simrishamn and Landskrona. The material used to attain the purpose of the study consists partly of interviews, partly of literature on the subject. To be able to put these two libraries in their historical context, the essay also provides a short overview of the development of public library buildings in Sweden during the 20th century. Another aspect that is discussed is the actual procedure of planning a public library from scratch. This aspect is also discussed in relation to the two libraries in question. The qualitative analysis was in turn based on some of the issues accounted for in the first part of the study: What are the reasons behind the creation of a new library building? What sort of conflicts can arise during the planning? What pros and cons can be found in using an existing building or designing a new one? Does the nature of the city have any impact on the design? Many differences where found when the two buildings where compared, but there where also a lot of similarities. Even though the procedure when creating the libraries where different, the main problems that surfaced where the same. / Uppsatsnivå: D

<p>Denna rapport är en sammanställning av de 100 undersökta enskilda brunnarna i Landskrona kommun vid årsskiftet 05/06. Det utfördes analyser på mikrobiologisk-, nitrat-, nitrit- och även kemiska bekämpningsmedelspåverkan. Syftet med denna rapport är att bearbeta och presentera analysresultaten av de 100 enskilda brunnarna i Landskrona kommun och försöka dra slutsatser kring dessa. Alla analysresultaten sammanställdes i tabeller och så småningom kundes vissa slutsatser dras kring varför resultatet såg ut som det gjorde. Resultatet visade att endast åtta av de 100 brunnarna var otjänliga gällande mikrobiologisk påverkan. Denna parameter är väldigt varierande beroende mycket på yttre omständigheter men det kan ge en indikation på att brunnen inte är tillräckligt tät och därför kan ytvatten tränga in i brunnen. När det gäller nitritpåverkan blev bara en brunn otjänlig. Men när det gällde nitrat var det istället 17 % av brunnarna som visade sig vara otjänliga. Detta är ändå ett relativt bra resultat beroende på hur landskapet ser ut i Skåne med stor påverkan från enskilda avlopp, jordbruk och gödsling. Sist men inte minst analyserades kemiska bekämpningsmedel och gav ett oroande resultat. Hela 35 % av brunnarna var otjänliga pga. kemiska bekämpningsmedel. Detta resultat är inget ovanligt utan kan genom danska undersökningar bara bekräftas. Kemiska bekämpningsmedel kan sprida sig långa sträckor och inte bara vid den plats där ämnena använts eller spillts. De slutsatser som kan dras genom denna undersökning är att grävda brunnar i ytliga jordlager löper störst risk att i framtiden bli otjänliga då dessa utsetts för störst påverkan av föroreningar och ytvatten. Brunnar placerade på gårdsplan är speciellt utsatta och är starkt påverkade av både mikroorganismer och kemiska bekämpningsmedel. När det gäller kemiska bekämpningsmedel är resultaten från Landskrona liknande de från både Danmark och övriga Skåne.</p> / <p>The problem with bad drinking water in wells are a wide problem in an landscape such as Skåne. The purpose of this report is to work up all the data from the different analysis regarding drinking water quality from wells in Landskrona municipality. The parameters that were analysed were microorganisms, the content of nitrate and nitrite and also the concentration of pesticides. Many reports in the field of the subject were collected to get a good picture and a better knowledge of the different problems that lie ahead. This resulted in various conclusions but some of the conclusions was confirmed from other examinations. That wells in the ground are more exposed than wells in mountain. The concentration of pesticides were very high in many of the wells wich shows that this will be a great problem for us to deal with in the future. Examinations in both Denmark and remaining parts of Sweden also show high concentration of pesticides. This only confirm that the problem isn’t just a local here in the municipality.</p>

Denna rapport är en sammanställning av de 100 undersökta enskilda brunnarna i Landskrona kommun vid årsskiftet 05/06. Det utfördes analyser på mikrobiologisk-, nitrat-, nitrit- och även kemiska bekämpningsmedelspåverkan. Syftet med denna rapport är att bearbeta och presentera analysresultaten av de 100 enskilda brunnarna i Landskrona kommun och försöka dra slutsatser kring dessa. Alla analysresultaten sammanställdes i tabeller och så småningom kundes vissa slutsatser dras kring varför resultatet såg ut som det gjorde. Resultatet visade att endast åtta av de 100 brunnarna var otjänliga gällande mikrobiologisk påverkan. Denna parameter är väldigt varierande beroende mycket på yttre omständigheter men det kan ge en indikation på att brunnen inte är tillräckligt tät och därför kan ytvatten tränga in i brunnen. När det gäller nitritpåverkan blev bara en brunn otjänlig. Men när det gällde nitrat var det istället 17 % av brunnarna som visade sig vara otjänliga. Detta är ändå ett relativt bra resultat beroende på hur landskapet ser ut i Skåne med stor påverkan från enskilda avlopp, jordbruk och gödsling. Sist men inte minst analyserades kemiska bekämpningsmedel och gav ett oroande resultat. Hela 35 % av brunnarna var otjänliga pga. kemiska bekämpningsmedel. Detta resultat är inget ovanligt utan kan genom danska undersökningar bara bekräftas. Kemiska bekämpningsmedel kan sprida sig långa sträckor och inte bara vid den plats där ämnena använts eller spillts. De slutsatser som kan dras genom denna undersökning är att grävda brunnar i ytliga jordlager löper störst risk att i framtiden bli otjänliga då dessa utsetts för störst påverkan av föroreningar och ytvatten. Brunnar placerade på gårdsplan är speciellt utsatta och är starkt påverkade av både mikroorganismer och kemiska bekämpningsmedel. När det gäller kemiska bekämpningsmedel är resultaten från Landskrona liknande de från både Danmark och övriga Skåne. / The problem with bad drinking water in wells are a wide problem in an landscape such as Skåne. The purpose of this report is to work up all the data from the different analysis regarding drinking water quality from wells in Landskrona municipality. The parameters that were analysed were microorganisms, the content of nitrate and nitrite and also the concentration of pesticides. Many reports in the field of the subject were collected to get a good picture and a better knowledge of the different problems that lie ahead. This resulted in various conclusions but some of the conclusions was confirmed from other examinations. That wells in the ground are more exposed than wells in mountain. The concentration of pesticides were very high in many of the wells wich shows that this will be a great problem for us to deal with in the future. Examinations in both Denmark and remaining parts of Sweden also show high concentration of pesticides. This only confirm that the problem isn’t just a local here in the municipality.