<p>Syftet med denna undersökning är att kartlägga storkonflikten 1909 med fokus på dess orsaker, förlopp och konsekvenser på lokalnivå. För detta har företagsmaterial och fackföreningsmaterial från de mest betydande industrierna i Oskarström, Rydöbruk och Getinge undersökts liksom de aktuella församlingarnas flyttningslängder.</p><p>Resultatet visade att Oskarströms och Rydöbruks industrier blev involverade i storkonflikten 1909 på grund av de aktuella företagens medverkan i Svenska Arbetsgivarföreningen. Majoriteten av arbetarna i Oskarström och Rydöbruk berördes direkt av konflikten. Konflikten mellan arbetarna och arbetsgivarna kunde vara hätsk, framförallt i Oskarström. Konsekvenserna av konflikten var ekonomiska förluster för företagen, nedläggandet av de lokala fackföreningarna samt en ökad emigration och utflyttning från Oskarström.</p>

Syftet med denna undersökning är att kartlägga storkonflikten 1909 med fokus på dess orsaker, förlopp och konsekvenser på lokalnivå. För detta har företagsmaterial och fackföreningsmaterial från de mest betydande industrierna i Oskarström, Rydöbruk och Getinge undersökts liksom de aktuella församlingarnas flyttningslängder. Resultatet visade att Oskarströms och Rydöbruks industrier blev involverade i storkonflikten 1909 på grund av de aktuella företagens medverkan i Svenska Arbetsgivarföreningen. Majoriteten av arbetarna i Oskarström och Rydöbruk berördes direkt av konflikten. Konflikten mellan arbetarna och arbetsgivarna kunde vara hätsk, framförallt i Oskarström. Konsekvenserna av konflikten var ekonomiska förluster för företagen, nedläggandet av de lokala fackföreningarna samt en ökad emigration och utflyttning från Oskarström.

I denna uppsats belyses på ett lokalt plan i Landskrona den stora kraftmätning som ägde rum på den svenska arbetsmarknaden 1909 med omfattande lockouter och storstrejk. Sammanlagt drogs 300 000 arbetare in i konflikten som pågick från den 4 augusti till omkring den 6 september. Orsakerna till storkonflikten var en serie lockouter som iscensattes av arbetsgivarsidan och som den fackliga sidan mötte med en omfattande arbetsnedläggelse. I bakgrunden till konflikten fanns de stora samhällsförändringar som industrialismen orsakade. Det svenska samhället förändrades i snabb takt vilket bland annat resulterade i tillkomsten av en arbetarklass och en ökad polarisering av samhället. Därtill skall läggas de bakomliggande orsaker som bestod av upplysningens strävan att sätta människan i centrum och uppfattningen om alla människors lika värde vilket ledde till en kamp för allmän rösträtt och ökad demokrati. LO-ledningen var till en början försiktig och såg inte storstrejken som en lösning på problemen på arbetsmarknaden eftersom det saknades pengar för att understödja en större konflikt. Delvis mot LO-ledningens uppfattning drevs storstrejken fram av de fackligt organiserade arbetarna med motivet att en så omfattande arbetsnedläggelse skulle sätta hela samhället i gungning och tvinga fram en acceptabel uppgörelse med arbetsgivarparten. I denna uppsats studeras hur de tre fackliga organisationerna Landskrona Sömmerskefackförening, Fabriksarbetareförbundet Grovarbetaravdelning 4 och Jern och Metallarbetarförbundet avdelning 40 – samtliga representerade i Landskrona – påverkades av storstrejken. De tre förbunden organiserade arbetare på arbetsplatser i Landskrona inom en begynnande tekoindustri, konstgödnings- och sockerfabrik och inom verkstadsföretag samt den begynnande varvsnäringen. De frågor som ställs till materialet är: Vilka strategier användes av de fackliga organisationerna? Vilka var målsättningarna med den fackliga verksamheten? Hur förändrades dessa över tid? På vilket sätt utgjorde Landskronas fackliga verksamhet någonting särpräglat i jämförelse med verksamheten på nationell nivå? Hur uppfattades stridsåtgärderna på ett lokalt fackligt plan? Studien visar att de lokala fackföreningarna ställdes inför helt nya uppgifter när de gällde att administrera strejken, värna medlemmarnas intresse och organisera insatser för att minska den nöd som uppstod i arbetarhemmen.

Sammanfattningsvis har syftet med uppsatsen varit att undersöka kopplingen mellan nykterhetsrörelsen och storstrejken 1909 inom en lokal nykterhetsförening i Uddevalla, och därmed se förhållningssättet till strejken och dess möjliga påverkan. Det här för att belysa folkrörelsernas tänkbara mobiliseringsfaktor i samhället. Då det inte gått att undersöka varje aspekt av Logen nr 73 Vikingen, har det avgränsats i att granska och behandla tre valda frågeställningar. Studien grundar sig i att undersöka vad som under logens möten kom att diskuteras vid strejkens period, samt om Vikingen aktivt kom att förhålla sig till strejken. Uppsatsen vill undersöka om storstrejken 1909 kom att påverka nykterhetsföreningen på något sätt, till exempel genom medlemsrekryteringen, vilket blir den sista undersökande frågan.  Källmaterialet som legat till grund för studien bygger på föreningsprotokoll samt kvartalsrapporter från Uddevalla Föreningsarkiv, som hjälpt till att svara på tänkta frågeställningar.  Logen nr 73 Vikingen kom inte att förhålla sig aktiva i och med strejken, utan kom istället att under deras möten diskutera andra relevanta delar utifrån logens fördel. Bland annat kom ett skötsamhetsideal att visa sig relevant, då tid och arbete just lades på det här. Diskussion i och med strejken gav sig till känna i protokollen vid ett par tillfällen, men visar att dess verkan inte blev så stor. Däremot visade medlemsrekryteringen på en succesiv förändring där antalet medlemmar året efter strejken kom att öka rejält till 1910.   Slutsatsen av den här studien är att Logen nr 73 Vikingen i Uddevalla inte kom att ha en klar påverkan av storstrejken 1909. Strejken kom att bli viktig för arbetarrörelsens historia då den påverkade mängder av människor på olika sätt, men tycks ändå inte ha haft en inverkan på Logen Vikingen annat än i dess ökade medlemsantal.