Denna studie har undersökt hur kön konstrueras i förvaltningsrättens 3 § LVU-domar, med fokus på rekvisitet ”annat socialt nedbrytande beteende”. Studien bygger på en socialkonstruktivistisk ansats, där förståelsen om kön ses som socialt konstruerad. Tidigare forskning har konstaterat att det finns skillnader i diskurser gällande tjejer och killar i domarna. Däremot finns det begränsad forskning om hur dessa skillnader kan förstås ur ett könsperspektiv. För att undersöka detta användes kritisk diskursanalys för att analysera 32 domar från 2016. Resultaten visade att det finns en diskurs för tjejer och en för killar, som tydligt skiljer sig åt. Dessa skillnader har sedan analyserats med utgångspunkt i Hirdmans genusteori. På basis av empirin kan konstateras att förvaltningsrätten har olika förväntningar på hur tjejer och killar bör bete sig, som kan kopplas till rådande, samhälleliga normer kring kön. Liknande beteenden och handlingar benämndes olika beroende på kön. Särskilt framträdande var att tjejer i högre grad än killar förväntas ta ansvar för sina handlingar. Detta tyder på att samhälleliga normer och sociala konstruktioner av kön får ta plats i domarna, vilket innebär att förvaltningsrättens skyldighet att iaktta objektivitets- och likhetsprincipen kan ifrågasättas.

Det här är en studie av LVU-domar i Västerbottens län. De studerade domarna utgörs av samtliga LVU-domar i Västerbottens län åren 2013 och 2017. Totalt omfattas studien av 241 domarna avseende 315 barn. Domarna är undersökta utifrån såväl kvantitativ som kvalitativ metod. Den kvantitativa studien visar statistik över domarna och identifierar tolv skiljaktiga domar avseende rekvisiten beredande av vård (§1); omsorgsbrist (§2) samt annat socialt nedbrytande beteende (§3) inom LVU. Den kvalitativa studien av de tolv skiljaktiga domarna har genomförts med innehållsanalys. Den här analysen har identifierat teman och subteman och identifierar skäl och motiveringar till diskrepansen mellan socialnämndens utredning och förvaltningsrättens domskäl. Identifierade teman är barns utsatthet, föräldraförmåga, barnets egna förutsättningar, våld i nära relation, skolan, placering och rättssäkerhet. Studien visar att antalet LVU-ärenden i Västerbottens län har ökat från år 2013 till år 2017. Förändringen åskådliggör en ökning i antalet domar från 96 domar år 2013 till 145 domar år 2017. Resultatet av studien pekar på en komplexitet i riskbedömning gällande barns bästa och barns behov. Utredningar kompliceras av behandlingslogik kontra rättslogik och de subjektiva bedömningar som förvaltningsrätten har att ta ställning till. Ett placeringsbeslut ska vara rättssäkert och grundat i en övertygelse om att beslutet innebär en förbättrad situation för barnet. Resultatet visar även att omgivningsfaktorer såsom skola och NPF-diagnoser kan påverka barns utsatthet och inte enbart på grund av bristande föräldraförmåga eller utifrån barnets eget beteende.

The purpose of this paper was to look into the procedural requirements for any other socially destructive behavior in 3§ in the Care of Young Persons act (LVU). A selection of 30 acts, from an administrative court in Sweden 2017, which resulted in 6 court cases that were analysed more closely. Content analyses is the method that was used to investigate the empirical material and look for common themes. The theoretical tool for this study was social constructionism and an intersectional perspective was used to complement the theory. 6 common themes, from the 6 court cases, were presented in the analysis and result to describe any other socially destructive behavior, in order to what the law says, as well as how the administrative court described why an adolescent should be taken into custody. In summary, the analysis showed a wide interpretation of the significance of any other socially destructive behavior and that these interpretations were not always consistent with the law itself.

The child perspective is a complex area primarily because of its many ways of interpretation but also because children are considered to be less competent than adults. Our hypothesis was that adults in court-proceedings make decisions in the child’s place. The aim of this study was to investigate the judicial meaning of the child perspective in “Socialtjänstlagen” (SoL) and “lag om särskilda bestämmelser om vård av unga” (LVU). The purpose was also to explore how the child perspective was presented in rulings from the Public Court according to LVU 3§, in the prerequisite “annat socialt nedbrytande beteende”. The choice of method was based on our main purpose and therefore the legal dogmatic and the qualitative methods were applied. The child perspective in Swedish legislation emphasizes the child’s best interest and the child’s right to be heard. There have been problems recognizing children’s legitimate interests which are one of the reasons why adults are considered to protect those interests by speaking for the child although they may have different interests. The result was that the child’s voice was inadequately asserted in legal processes which indicated that the child perspective wasn’t used as intended according to the law and government bill.

This essay has examined how the administrative courts evaluate boys and girls in relation to the Swedish Care of Young Persons (Special Provisions) Act (1990:52). This was examined using a qualitative social constructionist comparative design and analyzed using Fairclough's critical discourse analysis, gender theory and Foucault’s theory of power. The findings have demonstrated that gender-based disparities exist in court rulings. Girls are frequently viewed as victims, and their behavior is often associated with their sexuality, with the latter being used as a justification for risk assessment. By contrast, the presumptions that connect boys’ actions to their mindset and compulsion for destructiveness are used to evaluate them. In comparison to girls, boys exhibit a higher degree of normalization and acceptance of anti-social behavior. The study's findings demonstrate that there are indications that the courts do not treat boys and girls equally, and as a result, not everyone is treated equally. The study encourages further studies on the subject to demonstrate and amend current gender-biased legal systems. / Uppsatsen har undersökt hur Förvaltningsdomstolar bedömer pojkar och flickor som är aktuella för 3 § Lagen om vård av unga (1990:52), LVU. Detta har gjorts med en kvalitativ jämförande design och analyserats med Faircloughs kritiska diskursanalys, Foucaults maktteori och genusteori med en utgångspunkt från socialkonstruktionismen. Resultatet visar att genusskillnader finns i förvaltningsrättens domskäl. Flickor tenderar att betraktas som offer och deras beteende kopplas ihop med deras sexualitet där sexualiteten används som ett argument vid fastställandet av risk för den unge. Pojkarna bedöms i stället utifrån andra premisser där deras beteenden kopplas ihop med deras inställning och deras motståndskraft mot destruktivitet. Normbrytande beteenden normaliseras och accepteras i högre grad hos pojkarna än hos flickorna. Studiens resultat visar att det finns indikationer på att domstolarna inte behandlar flickor och pojkar på samma sätt och därmed bedöms olika. Undersökningen uppmanar till fortsatta studier om ämnet för att påvisa och förändra nuvarande genusbundna rättssystem.

Background/aim: The purpose of this sociological study "Genus in the Child's Best Interest" was to, from the Administrative Court's decree about the child's own behavior, further clarify the concept of the child's best interest by studying how the concept is expressed in decrees with focus on genus. Theory: Three genus theories, to compare girls and boys, Mary John's power theory, the grown ups definition of what the reality is and what it should contain, and a labeling theory, where the people with power are the ones to define what's normal and what's not, have been used to analyze the result in this study. Method: A content analyses was used to analyze the decrees, with the focus on girls and boys between the ages of 12 to 19, where they have been forced into treatment by the law. Result: The concept of a child's best interest does make a difference between girls and boys in the decrees, and the girls have more power because they have more room to express themselves and are less responsible for their thoughts and actions. The concept is possible to use, but the definition is subjective and could be colored by the societies values and norms.

Background/aim: The purpose of this sociological study "Genus in the Child's Best Interest" was to, from the Administrative Court's decree about the child's own behavior, further clarify the concept of the child's best interest by studying how the concept is expressed in decrees with focus on genus. Theory: Three genus theories, to compare girls and boys, Mary John's power theory, the grown ups definition of what the reality is and what it should contain, and a labeling theory, where the people with power are the ones to define what's normal and what's not, have been used to analyze the result in this study. Method: A content analyses was used to analyze the decrees, with the focus on girls and boys between the ages of 12 to 19, where they have been forced into treatment by the law. Result: The concept of a child's best interest does make a difference between girls and boys in the decrees, and the girls have more power because they have more room to express themselves and are less responsible for their thoughts and actions. The concept is possible to use, but the definition is subjective and could be colored by the societies values and norms.