No description available.

Boklund, Nina & Finnman, Ann-Sofie. (2007). En undersökning om läsvanor och läskultur på yrkesförberedande program – ur ett sociokulturellt perspektiv. (A study about pupils reading habits on vocational courses). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 60p, Malmö Högskola.Syftet med vårt examensarbete är att det dels ska ge en bild av hur det förhåller sig med läslusten på några yrkesförberedande program, dels att det ska ge en ökad förståelse för hur lärare och elever tillsammans kan arbeta utvecklande och lustfyllt med skönlitteratur. För att kunna besvara syftet har vi valt att intervjua elever och lärare på några yrkesförberedande program. I vår undersökning använder vi oss av en metod som kallas fokusgrupper, eftersom den ofta är inriktad på ett speciellt tema eller ämnesområde. Som teoretisk referensram har vi valt att använda den sociokulturella teorin. Sammanfattningsvis pekar resultatet i vår underökning på att det finns en relativt positiv inställning till att läsa skönlitteratur i skolan samt att man kan arbeta lustfyllt och utvecklande om man utgår ifrån elevernas behov och önskemål. / The aim of our thesis is to give a picture of the reading habits on some vocational courses as well as lead to better understanding between students and teachers on how to work with literature in a stimulating way.

No description available.

No description available.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande. Teoretisk utgångspunkt för studien är Giddens struktureringsteori. Totalt har nio lärare och sexton elever i årskurs sju och åtta intervjuats. Resultaten visar att elever och lärare inte upplever att elever har något större inflytande i undervisningen. Elever efterfrågar heller inte detta i högre grad. De möjligheter till inflytande som förekommer är att elever kan ge förslag samt göra val mellan olika alternativ, exempelvis arbetssätt eller redovisningsform. Faktorer som begränsar elevinflytande är lärares tid, planeringsproblem och lärares samarbete samt indirekt då elever inte tar ansvar eller gör sina röster hörda. Ur resultaten framkommer också att elevinflytande är lägre i ämnesintegrerad/tematisk undervisning än i mer traditionell ämnesundervisning. Detta kan bero på att lärarna känner sig styrda av samplaneringen och att de då har svårt att ge eleverna inflytande. Inflytande är ibland osynligt för elever. Lärare måste vara tydliga med varför undervisningen ser ut som den gör för att synliggöra elevinflytandet. För att öka elevinflytande i undervisningen bör lärare arbeta aktivt med att överbrygga hinder för elevinflytande.

Att elever ska ha reellt inflytande i svensk skola betonas starkt i styrdokumenten. Tidigare studier visar att elever har begränsat inflytande i undervisning. Elevcentrerad undervisning ses ofta som något som ger högt elevinflytande. Därför syftar denna studie till att undersöka hur elever och lärare beskriver elevers inflytande i en skola som arbetar växelvis med traditionell ämnesundervisning och ämnesintegrerade temaområden som kan ses som en form av elevcentrerad undervisning. Frågor som besvaras är vilka möjligheter elever har till inflytande i undervisningen samt vad som kan begränsa elevinflytande. Teoretisk utgångspunkt för studien är Giddens struktureringsteori. Totalt har nio lärare och sexton elever i årskurs sju och åtta intervjuats. Resultaten visar att elever och lärare inte upplever att elever har något större inflytande i undervisningen. Elever efterfrågar heller inte detta i högre grad. De möjligheter till inflytande som förekommer är att elever kan ge förslag samt göra val mellan olika alternativ, exempelvis arbetssätt eller redovisningsform. Faktorer som begränsar elevinflytande är lärares tid, planeringsproblem och lärares samarbete samt indirekt då elever inte tar ansvar eller gör sina röster hörda. Ur resultaten framkommer också att elevinflytande är lägre i ämnesintegrerad/tematisk undervisning än i mer traditionell ämnesundervisning. Detta kan bero på att lärarna känner sig styrda av samplaneringen och att de då har svårt att ge eleverna inflytande. Inflytande är ibland osynligt för elever. Lärare måste vara tydliga med varför undervisningen ser ut som den gör för att synliggöra elevinflytandet. För att öka elevinflytande i undervisningen bör lärare arbeta aktivt med att överbrygga hinder för elevinflytande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers relation till läsning av skönlitteratur på fritiden och i skolan för att få bättre kunskap om hur en framgångsrik litteraturundervisning kan bedrivas. Undersökningen utgörs av en enkätundersökning som distribuerades till fyra klasser från olika program på en gymnasieskola i Jämtland. Mot en bakgrund av att unga läser i allt mindre utsträckning samt att skönlitteraturen hålls som självklart nyttig av skola och samhälle har frågor formulerats för att undersöka elevernas läsvanor och attityder till läsning generellt och läsning i skolan i synnerhet. Undersökningen visar att elever gör stor skillnad mellan att läsa hemma och att läsa i skolan och att det senare uppfattas som mer styrt. Enligt eleverna är fritidsläsningen en underhållande verklighetsflykt medan skolläsningen främst handlar om de efterföljande uppgifterna. Som teoretiskt ramverk för uppsatsen valdes John Deweys teori om lärande genom inquiry och de idéer om en elevstyrd undervisning som kallas pragmatismen. Det framgår i denna uppsats att om man vill få elever att läsa mer och dra lärdomar av det lästa bör man ge dem större frihet i valet av litteratur och arbetssätt. Det framgår också att elevers egna funderingar och frågor på det lästa är viktiga att arbeta med. Ett större fokus på en elevstyrd litteraturundervisning främjar elevernas läslust och kan bidra till en mer framgångsrik litteraturundervisning.

Syftet med denna fallstudie är att experimentellt prova och därefter jämföra lärarcentrerad respektive elevcentrerad grammatikundervisning i grundskolans årskurs 8. Den lärarcentrerade undervisningsmetoden består av typisk analytisk och traditionell skolundervisning med lärarledd genomgång om satslära och övningsuppgifter till eleverna att arbeta med individuellt. Den elevcentrerade undervisningsmetoden är holistisk och eleverna får språklaborera, problematisera språket och prova sig fram till kunskaper om satslära genom ett sociokulturellt lärande i grupp. Dessutom fastställs även attityder till undervisningsmetoder efter undervisningstillfället genom en enkätundersökning. Studien fokuserar på den didaktiska hur? - frågan om vilken påverkan lärarcentrerad respektive elevcentrerad grammatikundervisning hade för elevernas inlärning. I arbetsmaterialet från den elevcentrerade undervisningsgruppen framkommer det tydligt att eleverna hade arbetat tillsammans inom gruppen genom ett sociokulturellt lärande. Provresultaten efter provad respektive undervisningsmetod visade ingen markant skillnad gällande påverkan av lärarcentrerad eller elevcentrerad undervisningsmetod. Däremot kan eleverna från den elevcentrerade undervisningsgruppen ha fått djupare förståelse för satsdelarnas samspel och funktion i satser, vilket den lärarcentrerade undervisningen inte per automatik kunnat ge eleverna.

Detta examensarbete har haft som syfte att åskådliggöra hur svensklärare omsätter läroplanens teori till verksamhetens praktik. Fokus har riktats mot lärarnas egen tolkning av läroplanens kursplaner i svenska samt skolans värdegrund. Därefter har dessa tolkningar och omsättningar analyserats och diskuterats i ett strukturfunktionalistiskt teoretiskt ramverk för att lyfta fram vilka konsekvenser tolkningarna och omsättningarna kan få för skolans verksamhet. Huvudfrågorna i studien har varit: Vad styr lärares val av och arbete med skönlitteratur i skolan? Hur tolkar lärarna läroplanens skrivningar om skönlitteraturens roll i skolan? Finns utöver Gy11 någon lokal alternativt personlig styrning av litteraturundervisningen? Sex lärare på en stor gymnasieskola i mellersta Norrland har intervjuats i form av semistrukturerade intervjuer. Lärarna har fritt fått reflektera över sin och skolans styrning av litteraturundervisningen, och förutom de förutbestämda frågorna har vissa frågor ställts med utgångspunkt i lärarens svar. Gemensamt för lärarna är att de i liten utsträckning samarbetar med andra svensklärare, att det saknas en lokalt förankrad syn på litteraturundervisningen och att lärarna inte tar fasta på allt som står i kursplanerna. En stor del av lärarna drivs av personliga värderingar som påverkar litteraturundervisningen: Privata erfarenheter och den personliga synen på samhälle och kultur resulterar i en olikartad litteraturundervisning. Att lärarna är autonoma och styr sin egen undervisning kan ses som en styrka, men svagheterna är att lärarna inte alla gånger agerar professionellt och att eleverna inte får en likvärdig litteraturundervisning.

Denna kvalitativa intervjustudie syftar till att undersöka hur elev- och lärarcentrerad undervisning kommer till uttryck i årskurserna 4 till 6. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer där lärarna fick berätta om sina pedagogiska planeringar för matematikområdet areaformeln för triangeln. I studien intervjuades totalt tio verksamma matematiklärare, och empirin analyserades sedan utifrån det teoretiska ramverket framskrivet av Trigwell, där undervisning kan kategoriseras som elev- eller lärarcentrerad. I resultatet framkom en stor variation inom en av nivåerna vilket förhandledde att två nya kategorier inom nivån skapades, och genom det utvecklades teorin för att möta studiens behov. Slutsatsen är att både elev- och lärarcentrerad undervisning kommer till uttryck med en stor variation och det framträder en bild av att det finns behov av utbildning inom området.