Syftet med denna fallstudie är att experimentellt prova och därefter jämföra lärarcentrerad respektive elevcentrerad grammatikundervisning i grundskolans årskurs 8. Den lärarcentrerade undervisningsmetoden består av typisk analytisk och traditionell skolundervisning med lärarledd genomgång om satslära och övningsuppgifter till eleverna att arbeta med individuellt. Den elevcentrerade undervisningsmetoden är holistisk och eleverna får språklaborera, problematisera språket och prova sig fram till kunskaper om satslära genom ett sociokulturellt lärande i grupp. Dessutom fastställs även attityder till undervisningsmetoder efter undervisningstillfället genom en enkätundersökning. Studien fokuserar på den didaktiska hur? - frågan om vilken påverkan lärarcentrerad respektive elevcentrerad grammatikundervisning hade för elevernas inlärning. I arbetsmaterialet från den elevcentrerade undervisningsgruppen framkommer det tydligt att eleverna hade arbetat tillsammans inom gruppen genom ett sociokulturellt lärande. Provresultaten efter provad respektive undervisningsmetod visade ingen markant skillnad gällande påverkan av lärarcentrerad eller elevcentrerad undervisningsmetod. Däremot kan eleverna från den elevcentrerade undervisningsgruppen ha fått djupare förståelse för satsdelarnas samspel och funktion i satser, vilket den lärarcentrerade undervisningen inte per automatik kunnat ge eleverna.

Studiens syfte är göra en stilanalys på ord, sats- och meningsnivå. Vidare är syftet även att undersöka vilken information en kvantitativ stilistisk analys kan ge läraren om elevens skrivande. För att uppnå syftet har tio argumenterande texter från årskurs 6 analyserats på ord- sats- och meningsnivå. I studiens undersökta texter, argumenterande texter, visas det att texter som har en nominalkvot under 1,0, exempelvis elevtext C med en nominalkvot på 0,7, behöver träna på att skriva mer avancerat. Andelen långord, ord som är längre än sex bokstäver i en text, spelar också roll för kvaliteten i en text. Detta visas i min studie genom elevexemplen C och D. Elev D har färre löpord än elev C men fler långord, vilket visar på ett mer avancerat skrivande. Analysen på sats- och meningsnivå i den undersökta studien visar att elevers användning av skiljetecken var låg, eleverna använde för få syntaktiska meningar och många vardagliga bisatser. Genom att lärare gör en stilistik analys kan de få information om elevtexternas kvalitet samt vad eleverna behöver utveckla i sitt skrivande. Den stilistiska analysen visar om eleven har skrivit en vardaglig eller en avancerad text, om ordvariationen i texten, om en text är skriven med nominalstil eller verbal stil och om elevernas texter består av grafiskt eller syntaktiskt skrivna meningar.