Syftet med denna fallstudie är att experimentellt prova och därefter jämföra lärarcentrerad respektive elevcentrerad grammatikundervisning i grundskolans årskurs 8. Den lärarcentrerade undervisningsmetoden består av typisk analytisk och traditionell skolundervisning med lärarledd genomgång om satslära och övningsuppgifter till eleverna att arbeta med individuellt. Den elevcentrerade undervisningsmetoden är holistisk och eleverna får språklaborera, problematisera språket och prova sig fram till kunskaper om satslära genom ett sociokulturellt lärande i grupp. Dessutom fastställs även attityder till undervisningsmetoder efter undervisningstillfället genom en enkätundersökning. Studien fokuserar på den didaktiska hur? - frågan om vilken påverkan lärarcentrerad respektive elevcentrerad grammatikundervisning hade för elevernas inlärning. I arbetsmaterialet från den elevcentrerade undervisningsgruppen framkommer det tydligt att eleverna hade arbetat tillsammans inom gruppen genom ett sociokulturellt lärande. Provresultaten efter provad respektive undervisningsmetod visade ingen markant skillnad gällande påverkan av lärarcentrerad eller elevcentrerad undervisningsmetod. Däremot kan eleverna från den elevcentrerade undervisningsgruppen ha fått djupare förståelse för satsdelarnas samspel och funktion i satser, vilket den lärarcentrerade undervisningen inte per automatik kunnat ge eleverna.

I undervisningen av det submikroskopiska används ofta olika representationer för att visualisera och hjälpa eleverna att förstå det abstrakta. För att förstå de olika delarna av de cellmetaboliska processerna krävs en mängd olika kunskaper och förmågor. Tre av dessa är begreppsförståelse, domän specifikt språk och visuell kompetens. Visuell kompetens är förmågan att kunna tolka, skapa och identifiera fel och begränsningar i komplexa representationer.  I denna studie är detta undersökt utifrån lärarnas perspektiv. Syftet är att få svar från lärare om hur de motiverar deras didaktiska val av representationer i undervisningen, identifiera vilka svårigheter de ser finns i undervisningen i relation till elevernas förkunskaper samt förutsättningar för att förstå de bilder som användas i undervisningen. Vidare undersöks lärarnas värdering om möjligheten att arbeta elevcentrerat och problemorienterat med de cellmetaboliska processorna. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med 6 lärare på gymnasieskolan med frågor centrerade kring undervisningen av cellandningen i kursen Biologi 2. Studien indikerar att lärarna upplever undervisningen av cellandningen som svår, och värderar att eleverna har begränsande förutsättningar som t.ex. kring kemiska förkunskaper för användning av komplexa representationer. Studien gav också indikation, att lärarna använder en lärarcentrerad undervisning och de ser svårigheter i att använda en mer elevcentrerad undervisning.