Detta är en reflekterande uppsats som behandlar utvecklingen av stridssystemet ”Levande Strid” samt processen att utveckla en animerad film som illustrerar systemet. Målet med verket har varit att genom animationer skapa en varierad visuell upplevelse i striderna i action- och rollspel. Uppsatsen inleds med en beskrivning av bakgrunden, syftet och målet med verket. Därefter följer en redovisning av den teoretiska bakgrund som har använts som underlag för utvecklingen av ett stridssystem, skrivandet av ett designdokument  och arbetet med själva animationerna. Efter detta beskrivs hur jag har använt mig av teorin för att skapa system, dokument och animationer. Animationerna har varit fokus och tar således mest plats i uppsatsen. Resultatet av arbetet har blivit ett system som framhäver variation i stridsmomenten i action- och rollspel, ett designdokument som beskriver detta system på en konceptuell nivå och en film som genom animationer illustrerar och demonstrerar systemet.

<p>Detta är en reflekterande uppsats som behandlar utvecklingen av stridssystemet ”Levande Strid” samt processen att utveckla en animerad film som illustrerar systemet.</p><p>Målet med verket har varit att genom animationer skapa en varierad visuell upplevelse i striderna i action- och rollspel.</p><p>Uppsatsen inleds med en beskrivning av bakgrunden, syftet och målet med verket. Därefter följer en redovisning av den teoretiska bakgrund som har använts som underlag för utvecklingen av ett stridssystem, skrivandet av ett designdokument  och arbetet med själva animationerna. Efter detta beskrivs hur jag har använt mig av teorin för att skapa system, dokument och animationer. Animationerna har varit fokus och tar således mest plats i uppsatsen.</p><p>Resultatet av arbetet har blivit ett system som framhäver variation i stridsmomenten i action- och rollspel, ett designdokument som beskriver detta system på en konceptuell nivå och en film som genom animationer illustrerar och demonstrerar systemet.</p>

Spel och underhållning är ett område som utvecklas dagligen. På senare tid har det i dagens samhälle uppmärksammats varför spelutveckling är så pass framgångsrikt. Detta har lett till att människor bryter ner spel till dess komponenter. Beståndsdelar och element av spel applicerade på sysslor inom områden som inte är relaterade till spel kallas för spelifiering. Syftet med spelifiering är att motivera användare för uppgiften. Från det moderna spelet Candy Crush har ett element inom detta område uppmärksammats, vilket är de rörliga effekterna och animationerna. Syftet med denna studie är att undersöka inverkan av rörliga effekter och animationer på motivationen hos studenter. Aktiva universitetsstudenter fick använda en spelifierad applikation designad för att påverka motivationen. Ett spelifierat program med studietema utvecklades. Programmets användare exponeras för rörliga effekter &amp; animationer och deras uppskattade motivation loggas. Utöver denna loggdata samlades kvalitativa svar in via enkäter, för att uppnå högre validitet för resultatet. Resultaten visar att motivationen tenderar att öka vid användandet av en spelifierad applikation med rörliga effekter inom studier. Deltagarna blev mer motiverade när de såg programmet som ett hjälpmedel, och kunde effektivisera sin inlärning och studieteknik. Programmet som användes innehöll två distinkta delar; spelifieringselement och rörliga effekter. Resultaten tydde på att spelifieringselementen påverkade mer än vad de rörliga effekterna gjorde. / Games and entertainment is an area that is growing and developing. Clearly, games are successful, and this has inadvertedly led to breaking down games into its core components. Game developers and researchers are examining parts and elements of games and applying the addictive elements on tasks that are not related to games. This is called gamification, and its purpose is to motivate users for the task at hand. From the modern game Candy Crush an element from this area has attracted attention, which is the visual motion effects and animations. The purpose of this study is to examine the motivational influence of visual motion effects and animations. This is accomplished by selecting as participants college students who are actively studying, and letting these students use a gamified application for the purpose of increasing their motivation. To examine this we have produced a program with a study-theme, whose users are exposed to motion effects and animations, and in which their self-estimated motivation are recorded. Beyond this type of data, more qualitative answers were recorded from surveys to reach a higher degree of validity of the results. The results reveal that there is an overall trend for motivational increase in using a gamified application within studies. The users become more motivated when they see the program as a tool, and can therefore streamline their learning techniques. The program that was used contained two distinct parts that are worth separating; gamification elements and motion effects and animations as a form of reward. From the results, it was concluded that the gamification elements affected the users motivation considerably more than the motion effects did.

E-handeln växer kraftigt och konsumenterna blir allt mer kräsna, vilket gör att konkurrensen ökar. Användbarhetstest används för att utvärdera en produkt eller service för att komma fram till om den är användbar. Användbarhet är avgörande för e-handeln. Om användaren tycker systemet är för svårt att använda så slutför de köpet någon annanstans. I en större undersökning av Baymard Institute från 2017 visade det sig att produktlistor på webben är dåligt utformade gällande användargränssnittet. Syftet med föreliggande studie är att identifiera fördelar och brister som förekommer vid användandet av interaktiva animationer för att visa hur de påverkar användbarhet hos produktlistor. En utvärdering har skett med hjälp av två prototyper: en statisk produktlista och en produktlista med interaktiva animationer som senare har jämförts med varandra. Dessa prototyper ligger till grund för de intervjuer som utförts och de observationer som gjorts. Intervjuerna har samlat in kvalitativ data och observation metoden har samlat in kvantitativ data som antal klick och tid. Resultatet visade att animationer påverkade attityden till produktlistans innehåll positivt hos majoriteten av deltagarna. Deltagarna upplevde en ökad feedback från webbplatsen. Produktlistan med interaktiva animationer förbättrade deltagarnas uppgiftsprestanda med både mindre totala klick och den totalt spenderade tiden än den statiska produktlistan. Resultatet från denna studie visar att interaktiva animationer starkast påverkar tillfredställelsen men har en viss påverkan även på effektivitet och ändamålsenlighet.

Visualiseringar kan vara ett viktigt sätt att stödja elevers lärande inom många ämnen vilket har påvisats genom forskning. Biologin är ett av de ämnena där fokus ligger på läran om livet och livsprocesser vilka är komplexa detaljer som förklaras med hjälp av abstrakta begrepp. Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas erfarenheter kring användning av visualiseringar i biologiundervisningen. Det sociokulturella perspektivet om medierande redskap genomsyrar arbetet. Fyra lärare intervjuades och delade med sig av sina tidigare erfarenheter kring användning av visualiseringar med tanke på begreppsförståelse och ämnesspecifika språk. Genom en fenomenografisk analysmetod framhävdes variationen i lärarnas erfarenheter kring användning av visualiseringar. Studiens resultat visade att visuella representationer är viktiga redskap för elevernas inlärning av begrepp och ämnesspecifika språk.

Uncanny valley är ett ämne som inte ofta diskuteras i förhållande till helkroppsanimationer. Detta gör det intressant ur en animatörs synvinkel, att se hur kroppens rörelser följer ellergår emot tidigare kunskaperna inom ämnet. Vilket är varför den här undersökningen går in på hur helkroppsrörelser kan upplevas uncanny, där animationerna görs genom användningen av Motion Capture som har historia av att påverka tittare negativt. Undersökningen utfördes genom att spela in och applicera Motion Capture rörelser på en 3D-modell som sedan placerades i en 3D-miljö. Deltagarna fick sedan se rörelserna och under en enkät, semi-strukturerad intervju och tänka högt-metod, betygsätta och berätta om deras upplevelse av vad de precis sett. Syftet med undersökningen är att se hur rörelsers förändring kan påverka upplevelsen av karaktären och hur det sedan kan användas i senare arbeten. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

I undervisningen av det submikroskopiska används ofta olika representationer för att visualisera och hjälpa eleverna att förstå det abstrakta. För att förstå de olika delarna av de cellmetaboliska processerna krävs en mängd olika kunskaper och förmågor. Tre av dessa är begreppsförståelse, domän specifikt språk och visuell kompetens. Visuell kompetens är förmågan att kunna tolka, skapa och identifiera fel och begränsningar i komplexa representationer.  I denna studie är detta undersökt utifrån lärarnas perspektiv. Syftet är att få svar från lärare om hur de motiverar deras didaktiska val av representationer i undervisningen, identifiera vilka svårigheter de ser finns i undervisningen i relation till elevernas förkunskaper samt förutsättningar för att förstå de bilder som användas i undervisningen. Vidare undersöks lärarnas värdering om möjligheten att arbeta elevcentrerat och problemorienterat med de cellmetaboliska processorna. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer med 6 lärare på gymnasieskolan med frågor centrerade kring undervisningen av cellandningen i kursen Biologi 2. Studien indikerar att lärarna upplever undervisningen av cellandningen som svår, och värderar att eleverna har begränsande förutsättningar som t.ex. kring kemiska förkunskaper för användning av komplexa representationer. Studien gav också indikation, att lärarna använder en lärarcentrerad undervisning och de ser svårigheter i att använda en mer elevcentrerad undervisning.

Syftet med denna studie var att ta reda på om animationer kan användas för att påverka en användares förtroende för en webbplats, vid situationer där förtroende har en stor betydelse. Som till exempel registrering av prenumerationstjänster eller sociala medier. Syftet är även att ta reda på vilka animationer som ger ett förtroendeingivande intryck. För att genomföra undersökningen har litteratursökning, visuell innehållsanalys och enkätundersökning använts. Resultatet visade på att animationer kan användas för att öka en användares förtroende för en webbplats. Resultatet visade även vilka animationer som kan användas för att öka förtroendet. Slutsatserna visar att webbplatser bör innehålla någon form av animation för att öka förtroendet, användaren vill få feedback när interaktion med webbplatsen sker. Feedbacken ska ske så snabbt som möjligt och med någon form av varaktighet. Animationerna bör öka kontrasten på elementet gentemot sin omgivning, oavsett vilken sorts animering det gäller. Dock bör inte kontrasten vara för påtaglig. / The purpose of this study was to investigate if animation can be used to influence a user’s trust in a website in situations where trust is of great importance, such as registration of subscription service or social media. The purpose is also to find out which type of animations that gives a trustworthy impression. Literature studies, visual content analysis and questionnaire survey have been used to carry out the survey. The result showed that animations can be used to increase a user's trust in a website. It also showed which animations can be used to increase trust. The results show that websites should contain some form of animation to increase trust, the user wants to receive feedback when interacting with the site. The feedback should be given as quickly as possible and with some kind of duration. The animations should increase the contrast of the element to its surroundings, no matter what kind of animation it is. However, the contrast should not be too obvious.

Nya casinon dyker upp allt oftare och spelberoende är ett återkommande ämne i nyheterna. Trots alla nya onlinecasinon finns det inga studier idag som undersöker hur den visuella aspekten av dessa onlinespel påverkar spelarna. Denna studie undersöker hur visuell återkoppling påverkar individernas spelande och risktagande när de spelar på onlinecasinon. För att studera dessa effekter genomfördes en studie på 45 studenter som delades in i två grupper. Båda grupperna blev ombedda att spela en prototyp av en enarmad bandit skapad för denna studie som heter "Casino Slotmachine". En grupp såg en vanlig grå pop-up ruta med resultat, medan den andra gruppen utsattes för animeringar i form av fallande konfetti när de vann och en mer estetiskt tilltalande popup-box i en ljusgul ton med resultat. Under spelet registrerades deltagarnas satsningar per runda, tid per runda samt antalet klick per runda. Varje deltagare spelade 20 rundor av spelet. Efter spelet svarade deltagarna på en enkät om deras spelupplevelse. Resultaten visar att deltagarna som fick visuell återkoppling tog större risker under sessionen än gruppen som inte fick visuell återkoppling. Visuell återkoppling kan därför vara en underliggande faktor till varför vissa spelare i onlinecasinon tar större risker idag. Undersökningen visar också på att de som fick visuell återkoppling blev mindre stressade av spelet än de som inte gjorde det. Både män och kvinnor påverkades på samma sätt av den visuella återkopplingen. / New casinos appear online constantly, and gambling addiction is a recurring subject in the news. Despite all the new online casinos, there are no studies today that investigate how the visual aspect of these online games affects the players. This study examines how visual feedback affects individuals' gambling and risk-taking when gambling on online casinos. To study these effects, a study was conducted on 45 students who were divided into two groups. Both groups were asked to play a prototype of a slot machine created for this study called "Casino Slotmachine". One group saw a regular gray pop-up box displaying net profit, while the other group was exposed to animations in the form of falling confetti when winning, and a more aesthetically pleasing pop-up box in a light yellow tone displaying net profit. During the game, the participants' bet per round, time per round and the amount of clicks per round was recorded. Each participant played 20 rounds of the game. After playing, the participants responded to a survey about their gaming experience. The results show that the participants who received visual feedback took more risks during the session than the group that did not receive visual feedback. Visual feedback can therefore be an underlying factor to why some players in online casinos are taking greater risks today. The survey also shows that those who received visual feedback became less stressed by the game than those who did not. Both men and women were similarly affected by the visual feedback.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka animationer i kemiundervisning på gymnasieskolan. Mer specifikt: att utreda hur animationer för närvarande används i undervisningen, vilken betydelse förkunskaper har på elevens förståelse av animationer och även hur förståelsen påverkas av animationens design. För undersökningen valdes området kemisk bindning. Den första delen, kartläggningen av hur animationer används i kemiundervisningen, utreddes med hjälp av en lärarenkät. Den andra delen, undersökningen av elevers förståelse för animationer utifrån förkunskaper och animationens design, gjordes med hjälp av en elevenkät och en elevintervju. Under elevintervjun fick eleverna ta del av två utvecklade animationer, där den ena illustrerade jonbindning i två dimensioner och den andra i tre dimensioner. Animationerna visades genom att hälften av eleverna började med den ena animationen medan övriga inledde med den andra för att ta reda på om ordningsföljden inverkar på lärandet. För att komplettera dessa två delar utfördes en litteratursammanställning, med inriktning mot lärande, animationer och sambandet mellan de två.Insamlade data analyserades genom en tematisk analys. Resultaten som följde ur analysen var fyra olika teman relaterade till elevers begreppsanvändning. De visade att elever använder begrepp som är relevanta men inte förväntade, eller begrepp som är irrelevanta för det aktuella kemiska området. Vidare visade vissa elever en avsaknad av begrepp för att förklara det kemiska området. Till sist framkom en skillnad mellan elevers uppfattning av animationer i två dimensioner och animationer i tre dimensioner. Vissa begrepp tenderade att endast nämnas i diskussion kring animationen i två dimensioner och föll bort vid tre dimensioner. Utifrån dessa teman kunde olika möjliga strategier för lärare lyftas fram med hjälp av den litteratur som framförts. Dessa strategier sammanfattades sedan i ett vägledande material för kemilärare i gymnasieskolan. Materialet är avsett att vägleda lärare i hur animationer på bästa sätt används i kemiundervisningen med avseende på elevernas förutsättningar.Sammanfattningsvis kunde följande slutsatser dras. Animationer används i gymnasieskolans kemikurser med syfte att illustrera fenomen och processer som inte går att se med blotta ögat. Gällande elevers förståelse för animationer finns det flera påverkande faktorer. Brister i förkunskaper kan leda till att eleven använder irrelevanta begrepp, eller att de relevanta begreppen inte finns i elevens vokabulär. En högre grad av förkunskap kan däremot leda till att eleven använder begrepp som läraren inte förväntat sig i den aktuella undervisningssituationen. Animationens dimensionalitet påverkar elevens förståelse. En tvådimensionell animation visade sig enklare för eleverna att förstå än en tredimensionell animation. Lärarens uppdrag är att ta hänsyn till dessa aspekter för att eleverna ska ha användning för animationerna i sina lärprocesser. / The purpose of this thesis was to investigate animations in chemistry education in Swedish upper secondary school. More specifically, to discern how animations are currently used in education, how prior knowledge affects the students’ understanding of animations and lastly how the understanding is affected by the design of the animation. For this investigation the subject of chemical bonds was chosen. The initial part, mapping the usage of animations in chemistry education, was investigated with a teacher survey. The second part, investigation of students’ understanding based on prior knowledge and the design of the animation, was conducted with a student survey and a student interview. During the student interview, the students were presented with two animations developed by the interviewers, where one depicted ionic bonds in two dimensions while the other depicted the concept in three dimensions. The animations were presented by having half of the students first view one of the animations, while the remaining students started with the other one in order to distinguish if the sequencing affects learning. To complement these two parts, a study of literature was conducted, with direction towards teaching, animations and the connection between the two. Gathered data were analyzed through a thematic analysis. The results that followed from this analysis were four different themes related to students’ usage of concepts. They showed that students use concepts that are relevant but not expected, or concepts that are irrelevant for the current chemical field. Furthermore, students showed a lack of concepts when trying to explain the chemical field. Lastly, a difference was distinguished between students’ perception of animations in two dimensions and animations in three dimensions. Some concepts tended to only appear in relation to the animation in two dimensions. Based on these themes, different strategies for teachers were highlighted with the help from the presented literature. These strategies were summarized in a guiding material for chemistry teachers in the Swedish upper secondary school. The material is intended to guide teachers in how to use animations in chemistry education in an optimal way regarding students’ prerequisites.To sum up, the following conclusions could be drawn. Animations are used in chemistry courses of Swedish upper secondary schools with the purpose of illustrating phenomena and processes that are not visible to the naked eye. Regarding students’ understanding of animations there are several influencing factors. Lack of prior knowledge can lead to the student using irrelevant concepts, or that the relevant concepts are not in the student’s vocabulary. A higher degree of prior knowledge can result in the student utilizing concepts that the teacher did not expect in the current instructional context. The dimensionality of the animation affects the student’s understanding. A two-dimensional animation proved to be easier for the students to understand than a three-dimensional animation. The teacher’s responsibility is to consider these aspects for the students to make use of the animations in their learning processes.