This study is a literary analysis of Bram Stoker's novel Dracula and Stephenie Meyer's novel Twilight. The purpose of this study is to analyse Bram Stoker's novel Dracula and try to arrive at what effects the author works with that has made the story to the classic it is. The study will also treat what properties his terror figure, the vampire Dracula, has been equipped with to be as fearsome as the reader has found him to be. The study of Dracula will take up the main part of the paper, but it will also include a comparison to a typical modern works such as "mass entertainment", Twilight. In the comparision part of the essay I’m going to study what of the classic vampire image that has been retained, and finally, I ask, what are the new elements that differ from the classic. The results demonstrated in this essay indicate that there are some similarities between the classic and the modern sequel. The major difference between these two effects is that classic contains many more parts of horror and terror than what the follower does.

<p>Författaren John Ajvide Lindqvist väckte stor uppmärksamhet med debutromanen Låt den rätte komma in, som när den utkom 2004 blev starkt kritikerrosad. Efter debuten har han även haft framgångar med böckerna Hanteringen av odöda (2005) och Pappersväggar (2006). Ajvide Lindqvist har placerat sig i en genre som visat sig vara av sällsynt karaktär i Sveirge, nämligen skräckgenren. I en intervju av med författaren presenterar Lina Kalmteg hans egna kommentarer om romanen Låt den rätte komma in:</p><p>” Jag ville skriva en alternativ vampyrhistoria. Mycket av det jag har läst eller sett på film är antingen bara djupt romantiserat eller så är vampyrerna bara ondska. Det var aldrig någon egentlig realism i det vidriga det måste vara att vara vampyr. Att vara driven av det här behovet, att det enda sättet man kan leva är att skaffa blod […] Boken är i viss mån självbiografisk. Allt har hänt, fast på annat sätt. Ingen enstaka händelse har hänt mig, men andemeningen har hänt mig.” </p><p>I analysen kommer jag att använda författarens uttalande som utgångspunkt och där lyfta fram vad jag anser är de centrala delarna i citatet ovan mer specifikt.</p><p> Mitt val av analys kom sig av att romanen har ett tvetydigt innehåll och i mångt och mycket skiljer sig från det som jag tidigare har läst. Den är väldigt annorlunda och unik på många sätt. Personskildringarna är ett exempel på vad som gör romanen spännande, de visar att allting inte är vad det utger sig för att vara. Romanen för med sig en känsla av att det som står faktiskt är realistiskt och verkligt. Att romanen i viss mån är självbiografisk är väldigt intressant, men inte något som jag kommer att fördjupa mig i. Dock är det intressant att ha det i tankarna både vid läsningen av boken och i analysen: att allt har hänt fast på ett annat sätt.</p><p> Jag vill klargöra att jag i analysavsnittet inte gör några anspråk eller egna tolkningar gällande Elis kön, men jag kommer att använda mig av uttrycken ”hon” respektive ”han” beroende på med vilken karaktärs ögon man ser handlingen utifrån. Oskar ser Eli som en ”hon”, Håkan ser Eli som en ”han” och Eli ser sig själv som ”ingenting”.</p>

Författaren John Ajvide Lindqvist väckte stor uppmärksamhet med debutromanen Låt den rätte komma in, som när den utkom 2004 blev starkt kritikerrosad. Efter debuten har han även haft framgångar med böckerna Hanteringen av odöda (2005) och Pappersväggar (2006). Ajvide Lindqvist har placerat sig i en genre som visat sig vara av sällsynt karaktär i Sveirge, nämligen skräckgenren. I en intervju av med författaren presenterar Lina Kalmteg hans egna kommentarer om romanen Låt den rätte komma in: ” Jag ville skriva en alternativ vampyrhistoria. Mycket av det jag har läst eller sett på film är antingen bara djupt romantiserat eller så är vampyrerna bara ondska. Det var aldrig någon egentlig realism i det vidriga det måste vara att vara vampyr. Att vara driven av det här behovet, att det enda sättet man kan leva är att skaffa blod […] Boken är i viss mån självbiografisk. Allt har hänt, fast på annat sätt. Ingen enstaka händelse har hänt mig, men andemeningen har hänt mig.” I analysen kommer jag att använda författarens uttalande som utgångspunkt och där lyfta fram vad jag anser är de centrala delarna i citatet ovan mer specifikt. Mitt val av analys kom sig av att romanen har ett tvetydigt innehåll och i mångt och mycket skiljer sig från det som jag tidigare har läst. Den är väldigt annorlunda och unik på många sätt. Personskildringarna är ett exempel på vad som gör romanen spännande, de visar att allting inte är vad det utger sig för att vara. Romanen för med sig en känsla av att det som står faktiskt är realistiskt och verkligt. Att romanen i viss mån är självbiografisk är väldigt intressant, men inte något som jag kommer att fördjupa mig i. Dock är det intressant att ha det i tankarna både vid läsningen av boken och i analysen: att allt har hänt fast på ett annat sätt. Jag vill klargöra att jag i analysavsnittet inte gör några anspråk eller egna tolkningar gällande Elis kön, men jag kommer att använda mig av uttrycken ”hon” respektive ”han” beroende på med vilken karaktärs ögon man ser handlingen utifrån. Oskar ser Eli som en ”hon”, Håkan ser Eli som en ”han” och Eli ser sig själv som ”ingenting”.

No description available.

No description available.

Rapporten har som mål att undersöka om missriktat ljud i skräckspel ger ökad rädsla och oro utifrån Xu, Chia och Jins (2005) teorier kring tystnad i spel och Faller och Merimaas (2004) teori kring lokalisering av flertal störande ljud. Frågan delas upp i två delfrågor: Ökar skräckkänslan om en kombination av missriktat ljud och tystnad används, samt på vilket sätt påverkar det spelaren om ett flertal missriktade ljud spelas upp samtidigt? Bakgrunden behandlar teorier kring emotionerna rädsla och oro tillsammans med ljud, olika ljudläggningssätt inom genren skräck och spatialt ljud med fokus på placering och riktning. Till undersökningen skapades en spelprototyp i en virtuell-realistisk miljö, CAVE-miljön. Prototypen innehåller två rum med flertal missriktade ljud och två rum med enskilt missriktat ljud. I två av dessa rum förekommer det även missriktat ljud tillsammans med tystnad. Tio testpersoner fick spela prototypen, de observerades, fick svara på en kvantitativ enkät och genomföra en semistrukturerad intervju. Resultatet blev att missriktat ljud gav en ökad nivå av rädsla och viss oro men bara om det användes på rätt sätt. En framtida forskning skulle kunna vara att genomföra fler undersökningar och att testa prototypen mot en vanlig datormiljö.

Den här uppsatsen är en ekokritisk analys av fyra noveller ur Anders Fagers Samlade svenska kulter: skräckberättelser. De undersökta novellerna är ”Furierna från Borås”, ”När döden kom till Bodskär”, ”Leka med Liam” och ”Tre veckor av lycka”. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förhållandet mellan natur och kultur, människa och natur samt människa och icke-människa skildras. Metoden som använts är närläsning. Analysen visar att naturen och de icke-mänskliga varelserna skildras som ett hot mot människorna. Naturskildringen ansluter till tropen vildmark, där naturen är skrämmande och ogästvänlig. Kvinnorna knyts närmare naturen och de framställs som ett hot mot männen. Detta kan dock ses som ett sätt att ge naturen och kvinnorna rollen av aktivt subjekt snarare än passiva objekt.

Denna uppsats är ett försök att leta efter vilka konventioner som finns inom dataspelsgenren skräckspels ljuddesign. Den undersöker också fenomenet immersion och hur viktigt det är för skrämselmomenten i dagens skräckspel, och hur mycket av det som utgår ifrån ljuddesignen. Då det varit brist på forskning inom ljuddesign i dataspel i allmänhet så har den tidigare forskning som funnits inom området använts så gott det går för att undersöka både skräckspelens konventioner och fenomenet immersion. Efter att teorier, hypoteser och påståenden plockats fram spelas tre olika skräckspel igenom och där undersöks det hur vidare den tidigare forskningens konventioner stämmer och hur vidare immersion är av vikt för skräckupplevelsen. Resultaten och analysen visar på att det finns konventioner och att den tidigare forskningen därför till stor del kan bekräftas. Immersion är också av vikt men kan inte lika konkret bekräftas vara av extremt stor vikt för upplevelsen. Slutligen är det svårt att bekräfta eller förneka Foley ljudeffekters påverkan på spelupplevelsen och upplevelsen av immersion.

I denna uppsatsen undersöker jag hur John Ajvide Lindqvist i sin roman Människohamn karaktäriserar två centrala karaktärer genom att låta dem prata nästintill uteslutande i citat från kultbandet The Smiths. Vad säger detta om Henrik och Björn som personer och varför använder John Ajvide Lindqvist de specifika citat som han gör? Jag undersöker även kort huruvida Människohamn kan kategoriseras som skräckroman utifrån de kriterier som Yvonne Leffler lyfter fram i Skräck som fiktion och underhållning från 2001.

Det här arbetet syftade till att undersöka om de skakningar och ryck som uppstår vid en dålig motion capture-inspelning, kan användas till fördel i skräcksammanhang och utveckla den skrämmande egenskapen hos en zombiekaraktär. Som bakgrund har undersökningen gått igenom litteratur kring Zombies, The uncanny valley, Das Unheimliche och deras förhållande till spel.Till det material som skapades till undersökningen genomfördes en motion capture-inspelning och sedan skapades tre stycken videoklipp föreställande en zombie. Datan ur inspelningen redigerades på tre olika sätt och varierade mängden ryckighet i zombiens rörelser. Undersökningen utfördes med intervjuer av både icke-skräckerfarana och skräckerfarna informanter.Resultatet visade att det klipp där skak och ryck tillförts uppfattades som mest läskigast av en majoritet av informanterna. Slutsatsen skulle däremot ha kunnat validerats i högre utsträckning med fler intervjuade informanter.