I många år har människor jorden runt varit fascinerade av skräck och någonting som gett dem en adrenalinkick eller känsla av sorg. Därför har många spännande sevärdheter uppkommit, som exempelvis London Dungeons och Auschwitz. Detta har blivit en ny trend i turismen och har utvecklats väldigt mycket utomlands; människor vill betala för att se och ta del av elände och misär. Det lockar många olika grupper av åskådare, främst skolgrupper men även enskilda personer som vill veta mer om historian bakom platsen. Detta är även ett stort intresse hos oss (Amera och Elin) och blev därmed ett självklart val när vi bestämde oss för att utföra denna studie. Syftet med föreliggande studie är att belysa förutsättningarna för att utveckla brun turism i Halmstad. Studien ska även ge en mer konkret överblick om den nya växlande trenden dark tourism som är väldigt populär utomlands. Detta vill vi sedan även införliva i Halmstads turismnäring och använda oss av de lokala myterna och legenderna för att lyfta fram stadens historia genom vandringar/guidade turer som vi kommer att framställa

Jämförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (främst tyska) stumma skräckfilmer, med tyngdpunkt på perioden 1913 – 1932 och med hänsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. Jämförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skräckfilmsproduktionen.

<p>Jämförande studie av likheter och skillnader mellan amerikanska och europeiska (främst tyska) stumma skräckfilmer, med tyngdpunkt på perioden 1913 – 1932 och med hänsyn till handling / manustyp, huvudperson / monstertyp, scenografi och teknik. Jämförande analys av kulturella, politiska och ekonomiska aspekter och dessas inverkan skräckfilmsproduktionen.</p>

Detta arbete behandlar ämnet icke-diegetiska affect-ljud och dess användning inom skräckgenren. Arbetet undersöker effekterna av att undvika icke-diegetiska affect-ljud och mäter om samma grad av rädsla kan uppnås utan dem. Bakgrunden tar upp ämnet emotioner, med fokus på rädsla, samt en sammanfattning på ljudets karaktär, IEZA-modellen, begreppet immersion och ljudläggning inom skräckgenren. För att mäta den upplevda rädslan har två filmsekvenser skapats, med olika ljudläggningar. Den första sekvensen har ljudlagts med rikligt antal affect-ljud, medan den andra använder ljud från omgivningen för att skapa spänning. Undersökningen har genomförts på 12 respondenter som har fått svara på en kortare enkät följt av en semistrukturerad intervju. Analysen visade hur sekvens A påverkade respondenterna genom att skapa stress och en oförutsägbar ljudbild, medan sekvens B skapade mer rädsla genom en djupare immersion. Arbetets resultat verifierade hypotesen att det går att skapa samma grad av rädsla genom att undvika icke-diegetiska affect-ljud.

Undersökningen som genomförts har avsett besvara om man med hjälp av ljudambienser kan uppmuntra spelare till att byta mellan och ändra spelstil i first person shooter-spel, beroende på vilken typ av ambiens som hörs. För att utföra studien har en spelbar prototyp skapats vilken innefattar tre olika ambienser förankrade i forskning kopplad till hur ljud påverkar människor. Studien som genomförts innefattade en kvalitativ metod, och nio personer deltog i den huvudsakliga studien. Både observationer såväl som intervjuer genomfördes. Resultaten pekar på att testpersonerna kan ha uppmuntrats till specifika spelstilar, men inte nödvändigtvis agerat på uppmuntran. Detta kan ha berott på att testpersonerna, vilka är vana datorspelare, har identiteter i sitt spelande som inte frångås. Hade arbetet fortsatt under en kortare tid hade prototypen förbättrats och fler studiesessioner utförts. På längre sikt hade den själva spelbara prototypen gjorts om och grundats i forskning.

Lärare har svårt att välja och motivera sina val av litteratur i svenskundervisningen. Frågan är om de ska använda sig av endast kanonlitteratur, eller även populärlitteratur som skräck och fantasy. Syftet med denna studie är att skapa kunskap om och diskutera vad forskningen uttrycker om fantasy- och skräcklitteratur i gymnasieundervisningen, samt vilka möjligheter och problem sådan litteratur kan medföra. Arbetet bygger på dessa frågeställningar: – Hur ser forskningen på användandet av fantasy och skräck i litteraturundervisningen? – Kan lärare öka elevers motivation till att läsa med hjälp av populärlitteratur såsom fantasy och skräck, och i så fall hur? – Vad kan litteraturundervisning utifrån elevernas läsvärldar få för konsekvenser? För att besvara frågeställningarna granskades litteratur och forskning från 1980-talet och framåt. Resultat visade att skräck och fantasy ofta ingår i kanonlitteratur och därför inte kan uteslutas ur klassrummet. Lärares litteratursyn påverkar litteraturvalet i stort och därför bör syftet med läsningen vara tydligt. Vidare visar resultatet att det finns flertalet aspekter av fantasy och skräck som kan motivera elever i klassrummet. Däribland metoden språngbräda, där populärlitteraturen fungerar som en väg till kanonlitteratur.

Media är idag en stor del av vårt vardagliga liv. Vi utsätts vardagligt för mängder av olika former av reklam över media bland annat marknadsföringsformen trailer. Denna studie fördjupar sig i just denna marknadsföringsform för att förstå dess uppbyggnad och plats inom spel industrin. I en kvalitativ undersökning skapas en uppfattning kring mottagares uppfattningsförmåga, trailerns kommunikation och konsten att väcka ett intresse och kvarhålla fokus. Studiens mål är att ta reda på var brytningspunkten för en speltrailer övergår till något abstrakt liknande och vilka faktorer som påverkar detta. Med hjälp av video abstraktion och efterforskningar kring film editerande har tre prototyper skapats från ett original som använts i nämnd undersökning. Dessa prototyper visades för respondenter mellan åldrarna 18–50 år med landade kön och ursprung. För skapandet av prototyperna som användes i den kvalitativa undersökningen valdes genren skräck och speltrailern till The Conjuring house (2017). Målet med forskningen varatt med brett och relevant resultat kunna kritiskt etablera brytningspunkten för den använda speltrailern vilket i slutet nåddes. Efter analyserande av både respondenternas svar och observation kring kroppsspråk gick det att fastställa vilken prototyp som passerat brytningspunkten, därmed bevisade dess existens, samt vilken prototyp som var bäst komponerad för kommunikation och därmed mest effektiv som marknadsföringsmedel.

I det här arbetet undersöks den externa spelmiljöns påverkan på dess användare. Med den externa spelmiljön menas rummet en person befinner sig i när ett spel spelas. För undersökningen ville jag ha något som kunde frammana känsla och stämning, något som gav en stark upplevelse, arbetet har därför baserats på skräck. För undersökningen skapades ett kort skräckspel som spelades vid en vanlig datorskärm samt i en cave-miljö. Därefter följde en intervju för att jämföra deltagarnas uppfattning av spelet i de olika miljöerna. Deltagarna ansåg att utnyttjandet av den externa spelmiljön i caven tillförde en hel del till spelupplevelsen och var mycket positivit inställda till att använda en liknande miljö i framtiden. Det här kan alltså tolkas som att den externa spelmiljön är något som bör has i åtanke och utnyttjas mer i utvecklingen av spel i framtiden. Spelmiljön kan utnyttjas på många sätt, bland annat med hjälp av flera skärmar, surroundljud och mer naturliga inputkontroller.

Even though the American author H.P. Lovecraft (1890-1937) has been praised as one of the most influential writers of horror literature in the 20th century, his style of writing has occasionally been criticized. Lovecraft was using a writing style based on strict scientific language, where the human condition and existence are irrelevant in the narrative. This includes less focus on character development and more on the importance of atmosphere and environments. I am presenting narratological analyzes of what is often considered to be three of Lovecraft’s “greatest works”: “The Call of Cthulhu”, At the Mountains of Madness, and “The Shadow over Innsmouth.” These analyzes are used to highlight Lovecraft’s science-oriented language and narratological techniques, with the focus of studying what methods Lovecraft was using to give his works and his readers a sense of dread, hopelessness, and an alien atmosphere. I believe that the usage of scientific language creates a sense of authenticity, while the presence of strange alien names and phrases adds to the fantastic atmosphere. My intention with this thesis is to show that these literary techniques are not the product of an amateurish or untalented author, but that it actually fills a purpose, which you got to have in mind in order to understand the dark, fantastic world that he develops in the majority of his fiction. I also believe this is crucial when attempting to understand Lovecraft’s influence and importance in the world of horror literature.

Digitaliseringen av det litterära samhället har medfört många nya möjligheter för skapandet och delandet av litteratur. Det jag ämnar undersöka i min uppsats är ett exempel på den digitala litteratur som faller utanför den etablerade bokmarknaden, mer specifikt det skräcklitterära kollaborativa projektet SCP Foundation. SCP Foundation presenteras som ett slags digitalt arkiv där läsaren får ta del av tusentals fiktiva dokument som beskriver anomala objekt på ett ytterst torrt och kliniskt språk. I detta arkiv kan läsaren bland annat ta del av dokumentet som hanterar SCP-055, ett objekt som karakteriseras av omöjligheten att komma ihåg vad det exakt är för något. Min uppsats utgår från objektet SCP-055 och med hjälp av Abigail De Kosniks teori kring digital fiktion och Eugine Thackers teori kring skräckfiktion så ämnar jag undersöka hur SCP-055 relaterar till en diskurs kring digital lagring av information och den moderna rädslan kring överflödig information. Vidare kopplar jag denna diskurs till konceptet övernaturlig skräck, och argumenterar för att SCP-055 genom dess mottagande av läsaren avslöjar en destruktiv relation till det okända. Min uppsats hanterar dels det dokument som berör SCP-055, men även ett smalt urval andra berättelser och även kommentarsfälten på SCP Wiki, för att föra en diskussion kring hur objektet påverkas av SCP Wikis kollaborativa format, där varje läsare blir en möjlig medförfattare. Jag argumenterar för att SCP-055 dels pekar på en fruktan inför den oändliga information som finns att tillgå digitalt och även hur dess kollaborativa format möjliggör att SCP Wikis gemenskap fortsätter att låta objektet vara okänt.