Härtill 3 uppsatser.

<p>Fobier begränsar, mer eller mindre, många barns och vuxnas liv. Man vet inte idag fullt ut hur fobier utvecklas. Många undersökningar inom området använder retrospektiva data ofta 20 år eller mer tillbaks i tiden. Ett syfte med studien var att undersöka antalet livshändelser hos barn diagnosticerad med specifik fobi jämfört med en referensgrupp. Resultatet visade att referensgruppen (n = 422) under det senaste året i många fall varit med om signifikant fler livshändelser jämfört med den fobiska gruppen (n = 98). Detta kan bero på att de med specifik fobi begränsar sina liv. Det andra syftet med studien var att ta reda på om barns livskvalité påverkas av antalet negativa livshändelser de varit med om. Resultatet visade att för flickor fanns det en signifikant korrelation mellan negativa livshändelser och upplevd livskvalitet (r = -0.32). För pojkar fanns det ingen signifikant korrelation mellan negativa livshändelser och upplevd livskvalitet.</p>

Fobier begränsar, mer eller mindre, många barns och vuxnas liv. Man vet inte idag fullt ut hur fobier utvecklas. Många undersökningar inom området använder retrospektiva data ofta 20 år eller mer tillbaks i tiden. Ett syfte med studien var att undersöka antalet livshändelser hos barn diagnosticerad med specifik fobi jämfört med en referensgrupp. Resultatet visade att referensgruppen (n = 422) under det senaste året i många fall varit med om signifikant fler livshändelser jämfört med den fobiska gruppen (n = 98). Detta kan bero på att de med specifik fobi begränsar sina liv. Det andra syftet med studien var att ta reda på om barns livskvalité påverkas av antalet negativa livshändelser de varit med om. Resultatet visade att för flickor fanns det en signifikant korrelation mellan negativa livshändelser och upplevd livskvalitet (r = -0.32). För pojkar fanns det ingen signifikant korrelation mellan negativa livshändelser och upplevd livskvalitet.

Rapporten redogör för hur jag animerade en kortfilm med tema fobier. Den innehåller bakgrund, inspiration och med och motgångar hur det är att animera i 2d för första gången.

Detta arbete behandlar ämnet icke-diegetiska affect-ljud och dess användning inom skräckgenren. Arbetet undersöker effekterna av att undvika icke-diegetiska affect-ljud och mäter om samma grad av rädsla kan uppnås utan dem. Bakgrunden tar upp ämnet emotioner, med fokus på rädsla, samt en sammanfattning på ljudets karaktär, IEZA-modellen, begreppet immersion och ljudläggning inom skräckgenren. För att mäta den upplevda rädslan har två filmsekvenser skapats, med olika ljudläggningar. Den första sekvensen har ljudlagts med rikligt antal affect-ljud, medan den andra använder ljud från omgivningen för att skapa spänning. Undersökningen har genomförts på 12 respondenter som har fått svara på en kortare enkät följt av en semistrukturerad intervju. Analysen visade hur sekvens A påverkade respondenterna genom att skapa stress och en oförutsägbar ljudbild, medan sekvens B skapade mer rädsla genom en djupare immersion. Arbetets resultat verifierade hypotesen att det går att skapa samma grad av rädsla genom att undvika icke-diegetiska affect-ljud.

Syftet med denna studie var undersöka vilka arbetsmetoder och redskap förskollärare använder för att stötta barn genom lek i förskolans verksamhet. Vi redogör för tidigare forskning om hur lek används i olika situationer för att stötta barn, men även hur barn och vuxna kan ha olika synsätt på vad lek innebär och dess syfte. Vårt metodval för att undersöka detta var att använda oss av kvalitativa intervjuer som var onlinebaserade. I intervjuerna deltog tio förskollärare. Anledningen till att vi undersökte lek som arbetsmetod till examensarbetet var att vi upplevde att det fanns en osäkerhet och ett behov från förskollärare om hur lek kan användas och i vilka situationer. Resultatet visar att förskollärare tillämpar olika arbetsmetoder och redskap i sitt arbete för att stötta barn genom lek i flertalet situationer. Vi sammanställde respondenternas exempel och erfarenheter och dessa kan användas av förskollärare som upplever ett behov av att få inspiration om hur lek kan användas.  Vi har även sammanställt och jämfört tidigare litteratur med studiens resultat för att se hur leken framställs och hur den har använts för att stötta barn i olika situationer. Utifrån ett vuxet perspektiv diskuterar vi även hur barn använder leken och jämför detta med tidigare forskning för att ge läsaren en förståelse till tolkande reproduktion.

With a high and increasing number of people suffering from mental illness, the need for better treatments is high. Based on the skills and experiences of psychologists the aim of this study is to provide knowledge about how virtual reality can be used in the treatment of phobias, as well as to generate knowledge for a future implementation of the technology. To do this, we decided to conduct a qualitative study with semi-structured interviews. By using a snowball selection, we got access to five psychologists who contributed with their unique perspectives based on their education, professional background and experience of virtual reality. Our results showed an overall positive attitude toward how virtual reality can contribute and support today's CBT-treatments. With one of the major opportunities being that virtual reality gives the therapist access to control and flexibility that can be difficult to achieve in a regular exposure treatment. But it requires virtual reality experiences of a higher quality than those existing today for psychological purposes. Which can result in the patient's experience of the treatment not being optimal, when the experience is not sufficiently immersive. Our study concludes that virtual reality should not be seen as a substitute for today's CBT-treatments. Instead, VR should be used as a tool and supplement it, which has the potential to overcome obstacles and improve parts of a treatment.