Syftet med denna undersökning var att se hur lärplattan användes i förskolan. Hur tänker pedagoger kring användandet och fungerar det på liknande sätt mellan olika förskolor i samma företag? Lärplattan benämns som ett pedagogiskt verktyg men är det ett pedagogiskt verktyg med en planerad användning utifrån de didaktiska frågorna och med ett mål och ett syfte eller är det i grunden ett administrativt verktyg som pedagogerna använder sporadiskt i verksamheten? För att få reda på dessa frågor genomfördes en kvalitativ undersökning med 5 individuella intervjuer och en gruppintervju med 3 pedagoger i förskolor inom samma företag och som ligger i samma kommundel. Förutsättningarna är på så sätt lika mellan förskolorna men hur mycket spelar den privata kunskapen varje pedagog besitter in? Påverkar det pedagogernas tankar och värderingar när det finns en uttalad pedagogik med utomhusverksamhet? Resultatet visar på starka värderingar kring barns användning av lärplattan och en bristande planering utifrån de didaktiska frågorna. Set utifrån barnens perspektiv är lärplattan inte ett aktivt verktyg i verksamheten och används inte som ett pedagogiskt hjälpmedel. Pedagogerna anser att detta är något som barnen inte behöver använda sig av då många får spela spel i hemmet. Förskolan ska vara en arena för lärande av hyfs och naturlära. Lärplattan har mest en plats i verksamheten som ett administrativt verktyg för att underlätta pedagogernas arbete.

No description available.

Under en sju veckors period har vi utformat produkten Tryck & Pek. Den har som syfte att skapa förutsättningar för förskolepedagoger att integrera digitala medier i den pedagogiska verksamheten. Som underlag för framställningen av produkten är har vi tillämpat flera olika insamlingsmetoder med olika källor, detta för att styrka vår produkts realitet. Tryck & Pek består av tre olika arbetssätt som integrerar det digitala verktyget surfplattan/lärplattan. Det första arbetssättet är QR-koder kopplade till filmade uppdrag. Det andra arbetssättet är en E-bok som handlar om ett kemiskt experiment. Det sista arbetssättet är en bildredigeringsaktivitet där man arbetar med bildredigering och dokumentation tillsammans med barnen. För att lättare kunna sprida vår produkt valde vi att skapa en hemsida. Sex förskolepedagoger fördelat på fyra avdelningar har prövat Tryck & Pek i olika barngrupper. De pedagoger som har deltagit i projektet har visat på ett stort intresse att fortsätta arbeta med digitala verktyg med barngruppen. Det finns fortfarande en del problemområden som gör att arbetet med digitala verktyg och medier är en svårighet, bland annat uppkoppling mot internet. Fortsatt utveckling av Tryck & Pek kan göras genom att skapa fler aktiviteter med digitala arbetssätt. www.digitalamedierifrskolan.wordpress.com

Baserat på våra egna erfarenheter ute i förskolans verksamheter finns det varierande tillgänglighet av de digitala verktygen i verksamheten, vi upplever att det finns både positiv och negativ tillgänglighet av digitala verktyg på förskolor runt om i Sverige.Syftet med denna studie är att beskriva en förskola som har digitala verktyg tillgängliga i sin verksamhet. För att kunna utforska digitala verktygs tillgänglighet i förskolan har vi i vår studie tagit hjälp av två teoretiska utgångspunkter som är det socialkonstruktionistiska perspektivet, som är beskriven av Dahlberg, Moss och Pence (2014) och kulturanalys, som är beskriven av Ehn och Löfgren (2001). Vårt material baseras på en kvalitativ studie, och till hjälp har vi använt oss av en etnografisk metod. I vår studie har vi observerat en förskola och intervjuat fem pedagoger som är verksamma på samma förskola i södra Sverige.Resultatet av vårt insamlade material beskriver en miljö och visar hur pedagoger kan arbeta med tillgängligheten av digitala verktyg på en förskola.

Syftet med studien är att den ska bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar om ämnet teknik och lärplattan i förskolan. Studien har genomförts med semistrukturerade interjuver med ljudinspelning tillsammans med sex förskollärare från tre kommuner. Hälften av deltagarna hade genomfört NTA-utbildningar inom teknik och alla hade tillgång till lärplatta i verksamheten. En slutsats är att arbetet med teknik och lärplattan i förskolan har kommit framåt, sedan ämnet teknik förtydligades mer i läroplanen och lärplattan introducerades i förskolan, men inte i samma utsträckning hos alla. Resultatet visar att de som har utbildning känner sig mer självsäkra på ämnet teknik. En annan slutsats är att förskollärarna uttrycker att det går att arbeta med teknik vid användandet av lärplattan, det gäller bara att komma på hur. Det visar sig även i resultatet att det är viktigt att granska apparna på lärplattan för att se om de är lämpliga och pedagogiska. / The purpose of the study is to contribute with knowledge about preschool teachers views about the subject of technology and the learning tablet in the preschool. The study has been conducted with semestructured interviews with sound recording together with six preschool teachers from three municipalities. Half of the participants had completed NTA-educations in technology and everyone had access to a learning tablet in the preschool. One conclusion is that the work with technology and the learning tablet in the preschool has come forward, since the subject of technology was more clarified in the curriculum and the learning tablet was introduced in the preschool, but not to the same extent among them all. The result shows that those who have education feel more confident about the subject of technology. Another conclusion is that the preschool teachers say that it is possible to work with technology when using the learning tablet, it is only a matter of getting to know how. It also appears in the result that it is important to examine the apps on the learning tablet to see if they are suitable and educational.

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att presentera och bidra till kunskap om det didaktiska och pedagogiska värdet av sex förskollärares arbete med lärplattan i förskolans verksamhet. Studien frågeställningar är; Hur beskriver förskollärare sitt arbete med lärplattan tillsammans med barn i förskolans verksamhet? På vilka sätt erbjuder förskollärare barn lärplattan i förskolans verksamhet? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där Vygotskijs tankar om samspel och lärande är centrala. För att få svar på frågeställningarna används observationer och semiinformella intervjuer. Resultat visade bland annat att lärplattan ska vara ett tillgängligt material, används som ett komplement i verksamheten samt att förskollärare ska var medforskande tillsammans med barn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepersonal uppfattar och använder IKT-verktyg i tre svenska förskolor. Vi valde semistrukturerade intervjuer som metod och genererade svar från åtta informanter. I resultatet har vi fått reda på hur IKT-arbetet kan se ut på några förskolor och hur långt de har kommit i denna utveckling. I vårt resultat framkommer vilka som använder lärplattan mest i förskolan, i vilka syften IKT-verktygen används för, hur barns utveckling och lärande främjas med hjälp av IKT-verktyg och vilka för- och nackdelar pedagogerna upptäckt. Våran slutsats är att pedagogerna har kommit olika långt med sitt arbete med IKT. Detta kan vara en effekt som beror på pedagogernas attityd och intresse gentemot IKT, vilka resurser de har tillgång till och hur digitalt kompetenta barnen redan är. IKT behöver diskuteras inom personal- och barngrupp för att för att nyttja IKT-verktygen i arbetet att främja barnens utveckling och lärande.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur pedagoger förhåller sig till digitalisering i den pedagogiska verksamheten. Detta för att skapa en förståelse för hur digitalisering används i förskolor idag och hur pedagoger förhåller sig till en allt mer digitaliserad verksamhet. Vi besökte två bekanta förskolor i två kommuner i Skåne län. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem förskollärare, två första förskollärare och en barnskötare. Valet av att använda intervjuer har varit betydande för att få en så verklig uppfattning av hur det ser ut i förskolans vardagliga verksamhet, samtidigt som vi får en nära kontakt med de intervjuade pedagogerna. Det insamlade empiriska materialet har vi delat in i olika teman och kategoriserat efter respektive rubriker; förskolans förändring, användandet av digitala verktyg och digitaliseringens utmaningar. När vi har analyserat vårt material har vi formulerat vårt teoretiska perspektiv genom att kombinera begreppen yrke, lärande ur ett sociokulturellt perspektiv, digital kompetens och digitala kunskapsklyftor. Resultatet i undersökningen visar att samhället är i ständig förändring, digitaliseringens kraftiga utveckling och nya läroplansmål där barn ska utveckla digital kompetens är något som är oundvikligt i förskolan. Det som är centralt i vårt resultat är att den digitala kompetensen hos pedagogerna behöver utvecklas, att kunskapsklyftor är sammankopplat till livserfarenheter och generation samt att lärplattan är ett centralt digitalt verktyg i förskolorna.

Syftet med denna studie var att få en uppfattning om pedagogers erfarenheter och kunskaper kan påverka deras syn på barns sociala samspel vid användandet av lärplattan. Genom att använda både kvantitativ och kvalitativ metod i vår enkätstudie, så har vi haft en möjlighet att få en någorlunda fördjupning utifrån respondenter nassvar. Vi kom i kontakt med totalt 6 olika länder där totalt 109 respondenter deltog. I och med den nya reviderade läroplanen för förskolan finns det en förväntan på pedagoger att IKT ska implementeras i verksamheterna. Då det råder olika uppfattningar i huruvida lärplattan är ett bra pedagogiskt stöd eller inte så ser vi att  implementeringen skulle kunna bli ett problem. Utifrån tidigare forskning har vi sett att pedagogers erfarenheter till lärplattan ser ut att bli ett hinder i användningen av den i verksamheterna. Författarna tar upp flera tydliga hinder som beror på olika faktorer som utbildning, kunskap, osäkerhet eller barnsyn. I vårt resultat kan vi se antydan till samma hinder som tidigare forskning tar upp. En återkommande faktor i vår enkätundersökning är bristen på kunskap bland pedagogerna och detta medför en osäkerhet i användandet av lärplattan. Vi argumenterar för att mer utbildning inom ämnet skulle kunna underlätta för implementeringen av IKT i förskolan. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med denna studie var undersöka vilka arbetsmetoder och redskap förskollärare använder för att stötta barn genom lek i förskolans verksamhet. Vi redogör för tidigare forskning om hur lek används i olika situationer för att stötta barn, men även hur barn och vuxna kan ha olika synsätt på vad lek innebär och dess syfte. Vårt metodval för att undersöka detta var att använda oss av kvalitativa intervjuer som var onlinebaserade. I intervjuerna deltog tio förskollärare. Anledningen till att vi undersökte lek som arbetsmetod till examensarbetet var att vi upplevde att det fanns en osäkerhet och ett behov från förskollärare om hur lek kan användas och i vilka situationer. Resultatet visar att förskollärare tillämpar olika arbetsmetoder och redskap i sitt arbete för att stötta barn genom lek i flertalet situationer. Vi sammanställde respondenternas exempel och erfarenheter och dessa kan användas av förskollärare som upplever ett behov av att få inspiration om hur lek kan användas.  Vi har även sammanställt och jämfört tidigare litteratur med studiens resultat för att se hur leken framställs och hur den har använts för att stötta barn i olika situationer. Utifrån ett vuxet perspektiv diskuterar vi även hur barn använder leken och jämför detta med tidigare forskning för att ge läsaren en förståelse till tolkande reproduktion.