No description available.

<p>Syftet med vår studie är att undersöka vilka attityder pedagoger i år 1−3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlägga vår studie till två olika skolor då vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig åt beroende på vilken typ av skola de arbetar på.</p><p>Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vår kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. När vi har jämfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i år 1−3 har vi inte funnit några skillnader beroende på om de arbetar på en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning. Oavsett vilka förutsättningar pedagogerna har gällande t.ex. material så har alla pedagogerna en positiv attityd till NO- undervisning i år 1−3. Pedagogerna uppvisar dock olika arbetssätt som reflekterar deras syn på NO- undervisning.</p>

<p>Undersökningens utgångspunkter är att studera hur pedagoger i år 1 arbetar med bildämnet, samt vad de anser om ämnet bild. I studien ingår fyra pedagoger som alla är verksamma i år 1. De arbetar två och två. Undersökningen genomfördes med hjälp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna.</p><p>Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollärarutbildning, den andra genom sin lärarutbildning, dock tycker pedagogen att det är för längesedan och därmed inte längre aktuellt och färskt i minnet. Den tredje har bild i sin lärarutbildning som tillval och känner sig mycket nöjd med den. Alla önskar dock fortbildning och det förefaller råda brist på den fronten.</p><p>Pedagogerna är eniga om att bildämnets status bör höjas och de arbetar aktivt för det. Det framgick också att ingen av de fyra pedagogerna anser att klassrummen inbjuder till bildarbete.</p><p>Slutsatser som dragits är att skolan har resurser som inte nyttjas till fullo. Bildämnet är viktigt och ses som en viktig del av barnens utbildning. Pedagogerna upplever att bildämnet har relativt låg status i jämförelse med grundskolans övriga ämnen. Dock upplever de inte att bildämnet prioriteras bort helt.</p>

Syftet med vår studie är att undersöka vilka attityder pedagoger i år 1−3 har till NO- undervisning. Vi har valt att förlägga vår studie till två olika skolor då vi vill undersöka om pedagogernas attityder skiljer sig åt beroende på vilken typ av skola de arbetar på. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 5 pedagoger. Ur vår kvalitativa analys framkommer att följande begrepp genomsyrar pedagogernas attityder: konkretisering, vardagsanpassning, praktiskt arbete, experiment, elevernas erfarenheter/förkunskaper och samspel. När vi har jämfört de olika pedagogernas attityder till NO- undervisning i år 1−3 har vi inte funnit några skillnader beroende på om de arbetar på en miljöinriktad skola eller en skola utan inriktning. Oavsett vilka förutsättningar pedagogerna har gällande t.ex. material så har alla pedagogerna en positiv attityd till NO- undervisning i år 1−3. Pedagogerna uppvisar dock olika arbetssätt som reflekterar deras syn på NO- undervisning.

Undersökningens utgångspunkter är att studera hur pedagoger i år 1 arbetar med bildämnet, samt vad de anser om ämnet bild. I studien ingår fyra pedagoger som alla är verksamma i år 1. De arbetar två och två. Undersökningen genomfördes med hjälp av separata semistrukturerade intervjuer med de fyra pedagogerna samt ostrukturerade observationer av pedagogernas arbete i klassrumsmiljöerna. Det framkom att tre av pedagogerna har bild i sin utbildning, mer eller mindre. Den första via sin tidigare förskollärarutbildning, den andra genom sin lärarutbildning, dock tycker pedagogen att det är för längesedan och därmed inte längre aktuellt och färskt i minnet. Den tredje har bild i sin lärarutbildning som tillval och känner sig mycket nöjd med den. Alla önskar dock fortbildning och det förefaller råda brist på den fronten. Pedagogerna är eniga om att bildämnets status bör höjas och de arbetar aktivt för det. Det framgick också att ingen av de fyra pedagogerna anser att klassrummen inbjuder till bildarbete. Slutsatser som dragits är att skolan har resurser som inte nyttjas till fullo. Bildämnet är viktigt och ses som en viktig del av barnens utbildning. Pedagogerna upplever att bildämnet har relativt låg status i jämförelse med grundskolans övriga ämnen. Dock upplever de inte att bildämnet prioriteras bort helt.

Syftet med denna studie var att få en uppfattning om pedagogers erfarenheter och kunskaper kan påverka deras syn på barns sociala samspel vid användandet av lärplattan. Genom att använda både kvantitativ och kvalitativ metod i vår enkätstudie, så har vi haft en möjlighet att få en någorlunda fördjupning utifrån respondenter nassvar. Vi kom i kontakt med totalt 6 olika länder där totalt 109 respondenter deltog. I och med den nya reviderade läroplanen för förskolan finns det en förväntan på pedagoger att IKT ska implementeras i verksamheterna. Då det råder olika uppfattningar i huruvida lärplattan är ett bra pedagogiskt stöd eller inte så ser vi att  implementeringen skulle kunna bli ett problem. Utifrån tidigare forskning har vi sett att pedagogers erfarenheter till lärplattan ser ut att bli ett hinder i användningen av den i verksamheterna. Författarna tar upp flera tydliga hinder som beror på olika faktorer som utbildning, kunskap, osäkerhet eller barnsyn. I vårt resultat kan vi se antydan till samma hinder som tidigare forskning tar upp. En återkommande faktor i vår enkätundersökning är bristen på kunskap bland pedagogerna och detta medför en osäkerhet i användandet av lärplattan. Vi argumenterar för att mer utbildning inom ämnet skulle kunna underlätta för implementeringen av IKT i förskolan. / <p>2020-06-08</p>

The purpose of this study is to investigate if pedagogues treat children differently, depending on the children's sex. In the study, interviews are made with pre-school pedagogues about their thoughts on gender education in pre-school. The research questions are as follows:  How do the pedagogues treat children depending on their sex in some pre-selected situations in pre-school? What do the pedagogues think about gender education in pre-school?  How do their reasoning about gender education differ from how they treat girls and boys in their every day practice? In total nine observations and six interviews have been made in order to analyse these questions. During the observations we wrote down keywords, and we used audio recording to record the interviews. The overall theoretical framework is based on Yvonne Hirdman's work on gender theory. The results of this study show, that the pedagogues on numerous occasions do not treat girls and boys equally. All pedagogues, however, say that they either treat girls and boys equally, or that they hope that they treat girls and boys equally. A conclusion in the study is that the reality of the pedagogues’ treatment of children of different sexes, is not compatible with the pedagogues’ perspective of how they treat the children