Vår studie handlar om elever med ADHD i fritidshemmet, utifrån pedagogers uppfattningar. Syftet med studien var att få en förståelse för hur pedagoger arbetar med elever som har diagnosen ADHD. Vi gjorde en kvalitativ studie med semistukturerade intervjuer som metod. Intervjuer genomfördes med nio pedagoger på sju fritidshem i landet. Det empiriska materialet analyserades och tolkades och utgjorde sedan vårt resultat. Resultatet visade att pedagogerna uppfattade att det fanns begränsningar i fritidshemmets verksamhet. Lokaler upplevdes bristfälliga, stora elevgrupper i kombination med låg personaltäthet innebar svårigheter att bedriva en bra verksamhet. Anpassningar för elever med ADHD, var beroende av hur stora svårigheter eleverna hade. Pedagogerna hade förståelse för elevernas svårigheter. Men studien visade att pedagoger ansåg att de inte kunde förbättra verksamheten i fritidshemmet på grund av de begränsningar som fanns. Några pedagoger försökte trots allt att förbättra situationen för eleverna med ADHD, utifrån de möjligheter som fanns till förfogande. I fråga om resursperson för en elev så uttryckte pedagogerna att de ofta fick ansvara för elever med ADHD i fritidshemmet. Trots att eleven under skoltiden hade en egen resursperson. Analysen visade att pedagogerna ansåg att rektor prioriterade stöd till skolans verksamhet framför fritidshemmets verksamhet. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Denna studie har genomförts för att bidra med kunskap om hur lärare arbetar med alternativa arbetsplatser så som grupprum och övriga lokaler i sin undervisning med utgångspunkt ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Studien visar att lärare nyttjar alternativa arbetsplatser under grupparbeten och enskilt arbete, för att skapa arbetsro och för att elever ska kunna växa och utvecklas i sitt lärande.   Den kvalitativa studien genomfördes genom intervjuer med lärare som verkar inom grundskolan. Intervjuerna analyserades och diskuterades sedan vidare i diskussionsavsnittet där även kopplingar till den tidigare forskningen. Studiens resultat visar att lärare använder alternativa arbetsplatser i förhållandevis låg utsträckning, i den mån de anser sig kunna, men gärna gjort det i högre grad.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskolepersonal uppfattar och använder IKT-verktyg i tre svenska förskolor. Vi valde semistrukturerade intervjuer som metod och genererade svar från åtta informanter. I resultatet har vi fått reda på hur IKT-arbetet kan se ut på några förskolor och hur långt de har kommit i denna utveckling. I vårt resultat framkommer vilka som använder lärplattan mest i förskolan, i vilka syften IKT-verktygen används för, hur barns utveckling och lärande främjas med hjälp av IKT-verktyg och vilka för- och nackdelar pedagogerna upptäckt. Våran slutsats är att pedagogerna har kommit olika långt med sitt arbete med IKT. Detta kan vara en effekt som beror på pedagogernas attityd och intresse gentemot IKT, vilka resurser de har tillgång till och hur digitalt kompetenta barnen redan är. IKT behöver diskuteras inom personal- och barngrupp för att för att nyttja IKT-verktygen i arbetet att främja barnens utveckling och lärande.