Berlin, Humboldt-Universiẗat, Diss., 2000.

Berlin, Humboldt-Universiẗat, Diss., 2002.

Münster (Westfalen), University, Diss., 2003. / Dateien im PS-Format.

Denna studie fokusera utifrån ett sociokulturellt perspektiv på de möjligheter och begränsningar som kan förekomma beroende på vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte är att få en mer ingående bild på vilken inverkan lokalernas utformning har på fritidshemmets kvalité utifrån aspekter av lärande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  Därutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha på fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lärare för att främja både skolans och fritidshemmets verksamhet. Studiens datainsamling består av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer. Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan många gånger är begränsade i sina val av aktiviteter på grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus känner också begränsningar när ytorna inte räcker till. Många elever är inskrivna på fritidshemmen och de medverkande känner sig otillräckliga. Överlag var alla medverkande i studien överens om att egna lokaler är ett önskemål. Studien visar att lokalernas utformning påverkar elevernas lärande, möjlighet till rekreation, fri lek och skapande verksamhet när ytor saknas. Ett eget rum för skapande verksamhet leder inte på automatik att det är en ändamålsenlig lokal. Specifika rum för lugn och ro är inte helt självklart på alla fritidshem. Huruvida fri lek ses som en självklarhet inomhus är beroende på vad det är för lek och vad man har för lokaler. Vad det gäller samarbetet med övriga lärare sker samarbetet främst i skolan. Dessvärre anses skolan ligga i fokus för de klassrumsintegrerade fritidshemmen. Fritidspedagogerna upplever att fritidshemmet får det som blir över när skolan har tagit den del av utrymmet som de behöver.

Förskolans fysiska inomhusmiljö ska vara stimulerande och locka barnen till lek och lärande, och det kräver av förskollärare att de ständigt reflekterar över och bearbetar den som en del av sitt arbete. Studiens syfte är att få fördjupad kunskap om förskolans fysiska inomhusmiljö som ett verktyg för lärande. Den baseras på förskollärares inställning och erfarenheter och därför används kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem förskollärare från tre olika förskolor intervjuades. Förskollärarna såg många möjligheter med den fysiska miljöns bidrag till lärande, men det kommer fram att det även finns många svårigheter. De strävar efter att miljön ska anpassas efter varje barns behov och intresse, och att allt ska vara tillgängligt för barnen. De känner sig emellertid begränsade av stora barngrupper, trånga lokaler och ett behov av att skydda de yngre barnen från saker som kan fastna i halsen. Att försöka förstå många barns intentioner samtidigt är en viktig uppgift i förskolearbete. Förskollärare uppvisar även olika barnsyner i sina berättelser om den fysiska inomhusmiljöns utformning.

Techn. Universiẗat, Diplomarbeit--Ilmenau.

Buildings worldwide account for 40 % of the total energy use. Climate change is of increasing importance, but few are willing to reduce their standard of living or get a higher cost for the change. Energy efficiency of existing buildings gives the greatest benefit economically and environmentally.   The real estate company Klövern AB manages 46 properties in Karlstad. Heating is the major cost of the total operating costs of real estate. Rising energy prices increase the need for Klövern AB to improve energy efficiency and to investigate alternative sources of heat. The report's purpose is to explore alternative sources of heat for Hammaren 21, one of Klövern's properties that currently have direct electricity. A new system is investigated from an economic and sustainability aspect. The goal is to present a result that can be used as a basis for future investments to Klövern AB.   The economic analysis is done by calculating the total cost over 20 years with an LCC (Life Cycle Cost) in present value. This calculation is done by using three possible scenarios, where the discount rate, inflation and price rise of energy are varied from a normal case, which is considered as the most likely, and a low and a high price trend.   Sustainability analyzes the carbon impact and resource consumption with resect of MWh fuel.   The total energy demand for heating the properties is 231 000 kWh / year, which corresponds to 119 kWh / m2. The cost of heating and hot water is 206 000 SEK / year. District heating has a lower investment cost and a higher annual cost compared with geothermal heating, which has reversed costs.   The most economical option is to install geothermal heating, with one heat pump per property. It provides an annual saving of 76% of operating costs, and total savings during 20 years from 1 000 000 SEK to 2 920 000 SEK. Geothermal heating can also be used to cool the premises. Installation of district heating gives annual savings of 39% of operating costs and total cost savings over 20 years from  780 000 SEK to 1 830 000 SEK.  Pay-off for district heating is 4 years and for geothermal 7 years.   District heating is the best choice from a sustainability aspect. District heating gives reduced carbon emissions of 203 tons of CO2 / year and a reduction in resource consumption by 481 MWh of fuel. The corresponding figures for geothermal heating are 173 tons of CO2 / year and 421 MWh of fuel. / Byggnader i världen står för 40 % av den totala energianvändningen. Klimatförändringar får allt större betydelse, men få är villiga att dra ner på sin levnadsstandard eller få högre kostnader för förändringarna. Genom att energieffektivisera det befintliga fastighetsbeståndet ges de största vinsterna ekonomiskt och miljömässigt.   Fastighetsbolaget Klövern AB förvaltar 46 fastigheter i Karlstad Kommun. Uppvärmning är den största utgiften av de totala driftskostnaderna för fastigheter. Stigande energipriser ökar behovet för Klövern AB att energieffektivisera och utreda alternativa värmekällor. Rapportens syfte är att undersöka alternativa värmekällor för Hammaren 21, en av Klöverns fastigheter som idag har direktverkande el. Ett nytt system utreds ur en ekonomisk och hållbarhetsmässig aspekt. Målet är att kunna presentera ett resultat som kan användas som beslutsunderlag hos Klövern AB.   Den ekonomiska analysen sker genom att beräkna totalkostnaden över 20 år med en LCC (LifeCycleCost) i nuvärde, vilket innebär att summan räkas om till dagens penningvärde. Denna beräkning utförs med tre möjliga scenarier, där kalkylränta, inflation och prisökning på energi varieras utifrån ett normalfall, som anses som det mest troliga, samt låg- och hög prisutveckling.   Hållbarhetsaspekten analyserar koldioxidpåverkan samt resursåtgång med avseende på MWh bränsle.   Fastigheternas totala energibehov för värme är 228 000 kWh/år vilket motsvarar 117 kWh/m2. Kostnaden för uppvärmning och tappvarmvatten är 204 000 kr/ år. Fjärrvärme har en lägre investeringskostnad och en högre årskostnad jämfört med bergvärme, där det omvända gäller.   Det mest ekonomiskt lönsamma valet är att installera bergvärme, med en värmepump per fastighet. Detta ger en årlig besparing på 75 % av driftskostnaderna, och total kostnadsbesparing under 20 år mellan 800 000 och 2 700 000 kr. Bergvärmen kan även utnyttjas till att kyla lokalerna. Installation av fjärrvärme ger en årlig besparing av driftkostnaderna på 39 % och en total kostnadsbesparing över 20 år mellan 780 000 kr och 1 830 000 kr.  Pay-off för fjärrvärme är 4 år och för bergvärme 7 år.   Fjärrvärme är bästa valet ur en hållbarhetsaspekt. Fjärrvärme ger ett minskat koldioxidutsläpp på 203 ton CO2/år och en minskad resursåtgång på 481 MWh bränsle. Motsvarande siffror för bergvärme är 173 ton CO2/år respektive 421 MWh bränsle.

En byggnad i kvarteret Domherren på Östermalm med bostäder och lokaler som kan hyras minimum 2 veckor och maximum 3 år. Alla våningsplan, förutom bottenvåningen är uppdelade i tre delar; en verksamhetsdel, en bostadsdel och en kombinerad bostads-/ verksamhetsdel. I var och en av dessa delar kan en person hyra ett definierat utrymme på 9 kvm. I bostadsdelen hyr man ett rum , ett temporarum, som man har tillgång till 24 timmar/ dygn. I den kombinerade delen hyr man som verksamhet ett temporarum mellan 08.00-18.00 och det tillkommer även en odefinierad yta i det gemensamma utrymmet. Som boende hyr man samma temporarum mellan 18.00-08.00 och då övergår arbetsutrymmet till ett, för alla hyresgäster, gemensamt  fritidsutrymme. I verksamhetsdelen hyr man 9 kvm i ett öppet utrymme som man har tillgång till 24 timmar/ dygn. Till varje 9 kvm i verksamhetsdelen medföljer ett visst möblemang som installeras på eget initiativ.

Syftet är att ur ett fritidspedagogiskt perspektiv undersöka fritidslärares erfarenheter av och uppfattningar om de lokaler i vilka de bedriver sin undervisning. Det är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer av sex respondenter från tre fritidshem har genomförts.Ramfaktor teorin som studien lyfter fram, handlar om de begränsningar som dessa fritidshem har att förhålla sig till. I resultatet framkommer det att lärarna har tillgång till material för att uppfylla sina mål i uppdraget, men de lyfter fram att lokalerna inte har varit den självklara orsaken till att de har kunnat bedriva sin verksamhet för att nå målen. De anser att lokalerna har begränsat dem snarare än att de har skapat möjligheter för dem. Till begräsningarna att inte få möjlighet att påverka utformningen och inredningen av lokalerna eller få tillgång till flera rum för att kunna erbjuda eleverna möjlighet till variationer, såsom vila och lugn och ro. Lärarna känner också att de bedriver sin verksamhet på skolans premisser. Detta gör att de inte har möjlighet att genomföra projekt och temaarbeten som kan sparas och arbetas vidare på under längre perioder. Lärarna nämner att de har behov av egna lokaler eller att bygga fler rum där de inte behöver kompromissa med andra yrkesgrupper.

I enlighet med den svenska läroplanen för grundskolan ska eleverna erbjudas en likvärdig undervisning av hög kvalite där samtliga elever ges bästa möjliga förutsättingar att uppnå de mål och kunskapskrav som anges i kursplanen. Under min tid som lärarstudent har jag haft möjlighet att delta i flera olika skolors musikundervisning. Jag har således lagt märke till hur villkoren för att bedriva musikundervisning kan se väldigt olika ut mellan olika skolor. Jag har mött musiklärare som upplever att de inte kan erbjuda eleverna en musikundervisning som gör det möjligt för dem att nå kunskapskraven. Därav väcktes mitt intresse av att undersöka hur musiklärare upplever sin arbetssituation och vilka förutsättningar de anser vara av betydelse för att kunna bedriva en läroplansenlig musikundervisning. I studien intervjuas fyra musiklärare i en svensk småkommun. Studien utgår från ett ramfaktorteoretiskt perspektiv där musiklärares egna åsikter om förutsättningar blir grunden för studiens resultat. Det framkommer i tidigare granskningar av musikämnet att många musiklärare upplever att det inte är möjligt att bedriva en läroplansenlig musikundervisning eftersom att det saknas resurser som tid, ändamålsenliga lokaler och utrustning. Undervisningen anses också bedrivas i för stora elevgrupper. Samtidigt finns det forskning som trycker på att lärares kompetens att ta sig an den givna situationen är den mest väsentliga förutsättningen för att undervisningen ska gå att bedriva. Den här studien kastar ljus på det spänningsfält som utgörs av både möjligheter och begränsningar i musiklärares arbete och resultatet visar att lärarna kan göra mycket genom att vända ut och in på sig själva men de anser samtidigt att kvalitén på undervisningen kunde vara bättre om förutsättningar som lokaler, tid, storlek på elevgrupper och möjligheten till samarbete hade sett annorlunda ut.NyckelordMusikpedagogik, villkor, musikundervisning, ramfaktorteori, ramar, elevgrupp, lokaler, musikutrustning, förutsättningar, utvärderingEngelsk titel: