<p>Denna fallstudie avser att undersöka vilka behov användarna vid Kriminalvårdsverket har av att få de hjälpfunktioner som finns i verksamhetens applikationer samlade till en och samma plats. Definitioner om hur applikationer skall vara utformade för att uppnå god användbarhet förklaras, för att senare länkas ihop med det resultat som inkommit genom en utförd enkätundersökning av användarna i verksamheten. </p><p>Resultatet av enkätundersökningen tillsammans med egna och andras teorier diskuteras i slutet av uppsatsen. Det visar sig att det centrala problem som finns i verksamheten inte är direkt knutet till att man samlar användarhjälpen på en och samma plats, utan verksamheten lider av stora organisatoriska problem såsom bristande utbildning i de olika programmiljöerna, skiftande kompetens och ovilja hos användarna att utnyttja de olika applikationerna som finns i verksamheten. </p><p>I uppsatsen föreslås en rad konkreta punkter att tänka på, innan arbetet med att samla användarhjälp på en och samma plats kan påbörjas. Några av dessa punkter är bland annat utbildning av användare, start av en projektgrupp med deltagare ur alla yrkeskategorier som är berörda av en förändring, såsom systemförvaltare, IT-inspektörer, kanslister, vårdare etc. Även ett förslag på hur utformningen av en centrerad användarhjälp inom verksamheten skulle kunna vara uppbyggd diskuteras. </p> / <p>The purpose of this case study is to examine what needs the users of the Swedish Prison and Probation Service have in getting different kinds of help functions put together at one place. The definitions of how applications should be designed to obtain usability for the users are analysed. An opinion poll with a representative selection of users is also done. </p><p>The result from the opinion poll and the conclusion from different theories is that the biggest problem for the administration is not that the help functions can’t be found at one place. The problem is rather lack of training in the different applications, resistance of using computers and varied competence regarding information technologies. These problems must be solved before the work of collecting all the help functions to one place can be launched. </p><p>The study recommends many concrete suggestions to solve these problems, some of these are: educate the users and start a project where participants should be found from all different categories of employees. The study also presents a suggestion on how the place, with the help functions, should be designed.</p>

Abstrakt Syfte Syftet med studien är att beskriva och jämföra patienters egenskattade uppfattning av vårdkvalitet i samband med gastroskopiundersökning vid öppen mottagning respektive planerad mottagning samt att identifiera eventuella skillnader i den patientupplevda vårdkvaliteten i de två olika besöksformerna.     Introduktion Den svenska hälso- och sjukvården strävar efter en jämlik och kvalitativ god vård. Patienter ska i enlighet med svensk sjukvårdslag ges möjlighet att påverka den egna vården och ska så långt det är möjligt utformas i samråd med patienten. Trots detta har patienters upplevelser av vårdkvaliteten vid gastroskopiska undersökningar sparsamt studerats.     Metod En deskriptiv tvärsnittsstudie utfördes vid en endoskopimottagning vid ett universitetssjukhus i norra delen av Sverige.     Resultat Data samlades från 105 patienter med hjälp av instrumentet KUPP. Socio-demografisk data påvisade en signifikant medelålderskillnad där de patienter som sökte planerad mottagning var äldre jämfört med patienterna i den öppna mottagningsgruppen (p&lt;0,016). Patienternas egenskattade upplevelse av vårdkvalitet jämfördes och visade en signifikant skillnad mellan patienters upplevelser av bristande vårdkvalitet avseende vårdatmosfär i gruppen öppen mottagning jämfört med gruppen planerad mottagning (p&lt;0,046).   Konklusion Studien ger en fingervisning om att patienter i högre grad upplever bristande kvalitet vad gäller vårdatmosfären i den öppna mottagningsgruppen jämfört med den planerade mottagningsgruppen. Denna kunskap kan ligga till grund för en förändrad vårdprocess så att de patienter som söker öppen mottagning i framtiden känner en högre personlig vårdkvalitet.

Sambandet mellan patienters förväntningar inför axeloperation och i vilken utsträckning dessa påverkar den upplevda nöjdheten är inte entydigt. Positiva förväntningar är viktiga samtidigt som orealistiskt höga förväntningar kan ge lägre patientnöjdhet. Uppföljning utifrån individens upplevelse är viktig för att följa resultat och öka patientnöjdheten i en personcentrerad vård. Syftet med denna studie var att redogöra för en grupp axelopererade patienters mål inför operation, måluppfyllelse efter ett år och undersöka eventuella samband mellan olika förväntningar och grad av måluppfyllelse. Syftet var också att beskriva upplevd livskvalitet före och ett år efter operation, korrelera skattad livskvalitet och måluppfyllelse efter ett år samt undersöka eventuella skillnader i skattade värden beroende på bakgrundsfaktorer. Metoden var en  korrelerande prospektiv registerbaserad studie. Huvudresultatet visade hög grad av patientnöjdhet både för skattad livskvalitet och uppfyllelse av personligt mål, sambandet mellan dessa värden var starkt. Smärtfrihet var den vanligaste förhoppningen. Signifikant samband mellan olika förväntningar och uppnått mål sågs i grupperna ¨återgå till arbete¨ och ¨smärtfri nattetid¨. Kvinnor skattade signifikant lägre värden än män före operation men ingen signifikant skillnad kan ses vid ettårsuppföljningen. Slutsatsen var att undersökningsgruppen inför operation hade höga förväntningar och att dessa i stor utsträckning uppnåtts. Likaså sågs tydlig ökning i skattad livskvalitet. Minskad smärta/smärtfrihet var tydligt den viktigaste förväntan inför operation. Denna utvärdering av patientens upplevelse av måluppfyllelse och livskvalitet kan ge återkoppling i arbetet för att stärka och utveckla en personcentrerad vård. / The correlation between the expectations before shoulder surgery and to which extent they affect patient satisfaction is not unambiguous. Positive expectations are important whilst unrealistic expectations could lead to reduced patient satisfaction. Follow up based on the experiences of the individual is important to follow results and increase patient satisfaction in a person centred care. The aim of this study was to narrate the preoperative goals and the fulfilment of these goals after one year for a group of patients who had undergone shoulder surgery and to investigate the eventual relationship between different expectations and degree of goal fulfilment. The aim was also to describe the perceived life quality before and one year after surgery, to correlate perceived life quality and goal fulfilment after one year and to examine eventual differences in assessed values due to demographic factors. The method was a correlative prospective register based study. The main result showed high degree of patient satisfaction for both assessed life quality and fulfilment of personal expectations, the correlation between these values where strong. Relief of pain was the most common expectation. Significant correlation between expectations and goal assessment where seen in the groups ¨return to work¨ and ¨relief of nocturnal pain¨. Women assessed significant lower values than men before operation but no significant differences where seen at the follow-up after one year. The conclusion was that the study population had high preoperative expectations and that these where fulfilled to a great extent. An explicit increase in perceived life quality was also seen. Relief or reduction of pain was clearly the most important expectation before surgery. This evaluation of patients’ sense of goal fulfilment and perceived life quality might give feed back in the work to strengthen and generate a person centred approach.

Denna fallstudie avser att undersöka vilka behov användarna vid Kriminalvårdsverket har av att få de hjälpfunktioner som finns i verksamhetens applikationer samlade till en och samma plats. Definitioner om hur applikationer skall vara utformade för att uppnå god användbarhet förklaras, för att senare länkas ihop med det resultat som inkommit genom en utförd enkätundersökning av användarna i verksamheten. Resultatet av enkätundersökningen tillsammans med egna och andras teorier diskuteras i slutet av uppsatsen. Det visar sig att det centrala problem som finns i verksamheten inte är direkt knutet till att man samlar användarhjälpen på en och samma plats, utan verksamheten lider av stora organisatoriska problem såsom bristande utbildning i de olika programmiljöerna, skiftande kompetens och ovilja hos användarna att utnyttja de olika applikationerna som finns i verksamheten. I uppsatsen föreslås en rad konkreta punkter att tänka på, innan arbetet med att samla användarhjälp på en och samma plats kan påbörjas. Några av dessa punkter är bland annat utbildning av användare, start av en projektgrupp med deltagare ur alla yrkeskategorier som är berörda av en förändring, såsom systemförvaltare, IT-inspektörer, kanslister, vårdare etc. Även ett förslag på hur utformningen av en centrerad användarhjälp inom verksamheten skulle kunna vara uppbyggd diskuteras. / The purpose of this case study is to examine what needs the users of the Swedish Prison and Probation Service have in getting different kinds of help functions put together at one place. The definitions of how applications should be designed to obtain usability for the users are analysed. An opinion poll with a representative selection of users is also done. The result from the opinion poll and the conclusion from different theories is that the biggest problem for the administration is not that the help functions can’t be found at one place. The problem is rather lack of training in the different applications, resistance of using computers and varied competence regarding information technologies. These problems must be solved before the work of collecting all the help functions to one place can be launched. The study recommends many concrete suggestions to solve these problems, some of these are: educate the users and start a project where participants should be found from all different categories of employees. The study also presents a suggestion on how the place, with the help functions, should be designed.

Träning är en effektiv behandlingsmetod för depression som idag inte prioriteras på grund av andra behandlingsmetoder som läkemedel och terapi som presenterar olika biverkningar på både samhälle och individ. Enligt Sundberg (2014) saknar patienten motivationen till att börja träna vilket därmed formger studiens syfte; att se hur man genom design kan motivera träning för den deprimerade. För att förstå hur motivation skapas undersöks depression, fysisk aktivitet på recept, användar centrerad design, kunskap/kontext, olika motivations typer, beteendeförändring och förenkling av vanor i studiens teoretiska ramverk. Dessa aspekter prövas i praktiken genom cultural probes och kvalitativa intervjuer som sedan definierar en designspecifikation. Denna designspecifikation är grunden till metoder som observation, skiss (inklusive prototypande och 3D modellering) och en designlösning. Resultatet visar att användaren söker gymträning i hemmet och kräver att träningen ska vara lättillgänglig med ett urval av övningar, där det även finns större grund för självreflektion samt uppföljningar. Designförslaget presenterar därför ett träningsredskap baserat på motståndsband som med hjälp av sensorer tillfredsställer användarens krav. Kring förslaget presenteras olika system, exempelvis större gemenskap och poängsystem som ansågs önskvärda av användaren, för att öka motivationen ytterligare och på så sätt kunna behandla depression. / Exercise is an effective treatment method for depression that is rarely prioritized nowadays due to other treatment methods like medicine and therapy that present side effects to both society and the individual. According to Sundberg (2014) the patient lacks the motivation to start exercising which then creates this study’s purpose; to see how one can through design motivate exercise for the depressed. To understand how motivation is created research is done around depression, physical activity on prescription, user-centered design, knowledge/context, different types of motivation, types of behavioral and simplified habits in this study’s theoretical framework. These aspects are examined in practice through cultural probes and qualitative interviews which then define a design specification. This design specification is the basis of methods like observation, sketching (including prototyping and 3D modelling) and a design solution. Results show that the user seeks gym exercises at home and demand the exercise to be accessible with a selection of movements that also provide a bigger prospect of self-reflection and monitoring. Therefor the design suggestion presents a piece of exercise equipment based on resistance bands that satisfies the user needs through sensors. Beside the design suggestion a handful of systems are introduced, for example regarding a community and point system that was considered desirable by the user, to further increase the motivation and consequently help treat the depression.

Att finna platsen - en kvalitativt studie med barn i fokus, i samarbete med planprogrammet Odlaren i Eskilstuna, är ett examensarbete inom informationsdesign och rumslig gestaltning. Studiens syfte har varit att undersöka hur en plats kan gestaltas med barnens önskemål och behov i fokus, samt hur platsen kan informera och kommunicera med barnen om hur den ska användas. Fokus ligger också på att undersöka hur navigering kan formges för att bli läsbart och läsligt för användarna. Det metodiska arbetet har innefattat observationer/platsanalyser, dialogmöten med barn och workshops samt semistrukturerade intervjuer. Urvalet av metoder genomfördes för att skapa en uppfattning om användarnas önskemål och behov, undersöka vad användarna ansåg bör finnas i de olika zonerna. Kunskap från relevanta yrkeskunniga personer finns också kopplat till studien. Studien har baserats på insamlad empiri och data, sammankopplad med teori har den resulterat i gestaltningsförslaget. Syftet med förslaget är att visa hur en lekplats med olika zoner för olika definierade aktiviteter kan utformas. Barnens åsikter och önskemål har gjort avtryck på navigationssystemet och platsens utformning i sig. I studien har barnen har varit delaktiga i utformningen av en framtida lekmiljö utomhus, här ska vikten av att påverka inte underskattas. Användarnas röster inkluderas i samhällets demokratiska process samtidigt som de bidrar till tillgängligheten men även till förbättrad hälsa och andra önskvärda sociala parametrar, precis som sällskaplighet och en känsla av bidrag och möjlighet till inflytande i utvecklingen. Men givetvis också den frihet och trygghet som en god lekmiljö ger både barn och föräldrar och andra.

Som distriktsläkare har jag mött mycket lidande hos mina patienter. I min egen läkarutbildning för 40 år sedan och ännu idag på läkarutbildningen saknas undervisning om själva lidandet – det själsliga och existentiella lidandet. Trots att läkarutbildningen är en både akademisk och praktisk yrkesutbildning har det inom akademin funnits en ambivalens till praktiskt yrkeskunnande. Intresset och utrymmet för detta kunnande har till min glädje blivit större under de tjugo år jag arbetat som lärare och kursledare. Och studenterna har blir bättre förberedda på sin framtida yrkesroll genom införandet av patient-centrerad kommunikationsträning och olika undervisningsmoment avseende professionellt förhållningssätt, etik och bemötande, ledarskap och samarbete, genus och mänskliga rättigheter. Dock saknas fortfarande viktiga ämnen, såsom kunskapsteori och bildning. Mitt sökande har varit inriktat på att få tillgång till ett språk med ord och begrepp som beskriver läkares tysta yrkeskunnande och den förtrogenhetskunskap som utgör förutsättningen för god läkekonst för att uppnå en medveten balans mellan läkarvetenskap och läkekonst. Kunskap om lidandet är en väsentlig del i en läkares möte med sjuka människor. Först under själva arbetet med denna uppsats förstod jag att det varit en omedveten drivkraft i mitt arbete som läkare men också i mitt eget liv att förstå mer om lidandet. Jag har försökt dela med mig av kunskaper och erfarenheter om lidande från patientmöten och reflektioner kring dessa. Min förhoppning är att kunna inspirera andra kollegor att utforska sitt eget tysta yrkeskunnande. Då kan vårt gemensamma språk utvecklas och hållas levande och vårt yrkeskunnande bli synligt och få en upprättelse till gagn inte bara för oss själva utan för sjukvården och framför allt för patienterna.

Bakgrund: Kommunikation innebär en relation mellan en sändare och en mottagare samt ett möte på en jämlik nivå. Att lyssna aktivt är en grundläggande kunskap inom omvårdnad och lyssnandet leder till att sedan kunna kommunicera effektivt. Vårdprofessioner kommunicerar på varierande sätt, har olika mål med kommunikationen samt att det finns flera samtalstekniker. Ett hinder i kommunikationen beskrivs som avsaknad av ett gemensamt språk eller att tolk används till hjälp. Syfte: Att belysa kommunikation, samtalet och lyssnandet i mötet mellan patient och vårdare i vårdmiljö. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Resultat: Indelades i tre olika kategorier: Tala är silver, Tiga är guld och Att inte förstå varandra. God kommunikation ledde till trygghet och följsamhet hos patienter. Patient-centrerad kommunikation stimulerade empowerment och gav bättre hälsa. Samtal som redskap var det viktigaste redskapet och krävde träning för att utföras. Aktivt lyssnande ledde till nöjdare patienter, färre återbesök och en ökad tillfredställelse hos patienten. Att avbryta eller leda samtalet ledde till ineffektiv kommunikation. Hinder i kommunikationen kunde äventyra patientsäkerheten samt öka patientens lidande. Med tolk kunde de kulturella skillnaderna försvåras, men även att vara tre i en vårdrelation kunde leda till missförstånd. Slutsats: Kommunikation var basen i vårdmötet. Tala var silver men att tiga var guld. / Background: Communication is a relationship between a transmitter and receiver, and a meeting on an equal level. Active listening is a basic knowledge in nursing and listening leading to communicate effectively. Health care professionals communicate in different ways have different goals with communication and that there is several conversations techniques. One obstacle in communication is described as the absence of a common language or interpreter is used to help. Aim: Highlighting communication, conversation and listening in the meeting between patient and caregiver in the healthcare environment. Method: A descriptive literature-review. Result: Divided into three categories: Speech is silver, silence is golden, and Not understanding each other. Good communication led to patients felt safe and adherence. Patient-centered communication stimulated empowerment and provided better health. Conversation as a gear was the main tool and required training to be performed. Active listening led to more satisfied patients, fewer return visits and increased patient satisfaction. To interrupt or lead the conversation leads to ineffective communication. Barriers in communication could jeopardize patient safety and increase patient suffering. With an interpreter could be the cultural aspects complicate but also to be three in a health care relationship could lead to misunderstanding. Conclusion: Communication was the basis of health meeting. Speech was silver but silence was golden.

I denna rapport ställs frågor beträffande hur Viaplays streamingtjänst kan se ut i framtiden gällande TVOD och SVOD genom nya designlösningar. För att göra detta har en människo-centrerad designprocess använts för att undersöka attityder och beteenden kring TVOD. I undersökningen utreddes det hur konsumenter ser på TVOD och kombinationen med SVOD. Vad vill användarna ha, hur ser deras vanor och beteenden ut gällande hyrfilm i sin helhet? Examensarbetet har gjorts på plats hos Viaplay och med hjälp av Viaplays designteam. Utifrån djupintervjuer och användartester blev det möjligt att kartlägga en viss sannolikhet över hur användare ser på TVOD i kombination med SVOD och vilka designlösningar som är möjliga för att motivera och inspirera konsumenter till TVOD-köp. Undersökningen resulterade i en high-fidelity-prototyp som genomgick användartester där hypoteser testades med en, överlag, positiv utgång. / This report question as to how Viaplay as a streaming service might look like in the future regarding TVOD and SVOD through new design solutions. To do this, a human-centered design process was used to examine attitudes and behaviors upon TVOD. The study investigated how consumers comprehend TVOD and the combination with SVOD. What do users want, how do their habits and behavior look like concerning movie rentals as whole? The thesis has been executed on site at Viaplay with assistance from their design team. Based on in-depth interviews and user tests, it was possible to identify a probability of how users comprehend TVOD combined with SVOD and what design solutions are imaginable to motivate and inspire consumers to take part in TVOD-purchases. All in all, this thesis resulted in a high-fidelity prototype that underwent user tests in which hypotheses were tested with an, overall, positive outcome.

No description available.