<p>Syftet med studien var att visa hur SPA-managers upplever coaching på distans. Fokus ligger på att se hur bra coaching kan leda till en bättre fungerande organisation. Studiens informanter bestod av fem personer, fyra SPA-managers som befinner sig i olika delar av världen och en coachande konsult som befinner sig i Sverige. Resultatet visar att distanscoaching fungerar bra och upplevs som mycket positivt. Det största problemet med distanscoaching är dock just distansen, då konsult och klient tillsammans skapat en bra och ömsesidig relation, som bidrar till att de vill kunna träffas oftare. Resultatet visar också att det finns problem mellan konsulten och SPA-managers chefer, vilka inte helt och hållet arbetar på samma sätt eller mot samma mål, vari konflikter kan uppstå. Diskussionen förespråkar att konsulter och klienter bör arbeta mer med att sätta upp mål såväl på organisationsnivå som på individnivå. Diskussionen föreslår även att konsulten kan arbeta med fem generella steg som finns inom coachingprocessen vilket kan stärka klienternas känsla av coaching då de ibland uppfattar coachingen som handledning/vägledning.</p>

Syftet med studien var att visa hur SPA-managers upplever coaching på distans. Fokus ligger på att se hur bra coaching kan leda till en bättre fungerande organisation. Studiens informanter bestod av fem personer, fyra SPA-managers som befinner sig i olika delar av världen och en coachande konsult som befinner sig i Sverige. Resultatet visar att distanscoaching fungerar bra och upplevs som mycket positivt. Det största problemet med distanscoaching är dock just distansen, då konsult och klient tillsammans skapat en bra och ömsesidig relation, som bidrar till att de vill kunna träffas oftare. Resultatet visar också att det finns problem mellan konsulten och SPA-managers chefer, vilka inte helt och hållet arbetar på samma sätt eller mot samma mål, vari konflikter kan uppstå. Diskussionen förespråkar att konsulter och klienter bör arbeta mer med att sätta upp mål såväl på organisationsnivå som på individnivå. Diskussionen föreslår även att konsulten kan arbeta med fem generella steg som finns inom coachingprocessen vilket kan stärka klienternas känsla av coaching då de ibland uppfattar coachingen som handledning/vägledning.

No description available.

No description available.

We have determined that both active listening and a good balance between inquire/advocate are key factors to increasing a group's performance by increasing its collective intelligence. The degree of a group’s active listening determines how engaged the members are by showing each other that everyone's ideas are equally valuable. Active listening helps the social processes every group goes through when tackling a problem or task. The balance between inquire/advocate is important to a group’s understanding and decision making when handling a problem or task. Inquire is used to create a shared understanding while advocate is voicing ideas. When the scale tips too much on either side the group’s performance decreases. / Vi har kommit fram till att både aktivt lyssnande och en bra balans mellan inquire/advocate är viktiga faktorer för att öka en grupps prestation genom den kollektiva intelligensen. Graden av en grupps aktiva lyssnande avgör hur engagerade medlemmarna är genom att visa varandra att allas idéer är lika värdefulla. Aktivt lyssnande hjälper de sociala processer som varje grupp går igenom när man tar itu med ett problem eller en uppgift. Balansen mellan inquire/advocate är viktig för en grupps förståelse och beslutsfattande när man hanterar ett problem eller en uppgift. Inquire används för att skapa en gemensam förståelse medan advocate uttrycker idéer. När vågen tippar för mycket på vardera sidan minskar gruppens prestation.

Titel: Har chefer slutat lyssna? – en studie om kommunikationstillfredsställelse och chefers aktiva lyssnande. Nivå: Examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi. Författare: Michel Barjakob, Mathias Johansson. Handledare: Kristina Mickelsson, Pär Vilhelmson. Datum: 2016 - januari Syfte: I denna studie vill vi söka en djupare förståelse för chefers aktiva lyssnande och hur det formar medarbetarnas kommunikationstillfredsställelse. Metod: Då studiens syfte är att skapa en djupare förståelse i chefers aktiva lyssnande så har vi utfört en kvalitativ forskning. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio anställda från en ledande elektronikkedja i Gävle. Materialet har analyserats genom tematisering och presenterats med resultaten. Resultat &amp; slutsats: Studien visar att chefer bör ha en tillräckligt hög kommunikationskompetens för att veta när ett aktivt lyssnande ska tillämpas eller ej. Chefers kommunikationskompetens formar de anställdas kommunikations-tillfredsställelse samtidigt som det framkommit att chefer inte är medvetna om det aktiva lyssnandet i tillräcklig utsträckning. Förslag till vidare forskning: Studien har varit djupgående med sin kvalitativa forskning och ligger som grund till vårt förslag till vidare forskning. Deltagarna i denna studie har efterfrågat en uppföljning av det aktiva lyssnandet. Ett ytterligare förslag till vidare forskning är en undersökning efter det aktiva lyssnandets avspegling på företagsresultat. Uppsattsens bidrag: Bidraget till studiens målgrupp syftar till det tomrum som lokaliserats samt besvarats. En teoretisk modell har skapats med hjälp av tidigare forskning som kartlägger begrepp inom kommunikation och tillfredsställelse. Det praktiska bidraget syftar till chefer då kunskap inom aktivt lyssnande kan hjälpa chefer att kommunicera med sina medarbetare. Nyckelord: kommunikationskompetens, aktivt lyssnande, kommunikationstillfredsställelse, arbetstillfredsställelse, forma. / Title: Har chefer slutat lyssna? – en studie om kommunikationstillfredsställelse och chefers aktiva lyssnande. Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration. Author: Michel Barjakob, Mathias Johansson. Supervisor: Kristina Mickelsson, Pär Vilhelmson. Date: 2016 – january Aim: In this study we aim to create a deeper understanding in supervisors active listening and how it shapes employees communication satisfaction. Method: Due to the aim of the study, which is to create a deeper understanding in supervisors active listening, we have conducted a qualitative research. Data has been gathered through semi-structured interviews with ten employees from a leading electronic store and was conducted in Gävle.  Result &amp; conclusions: The study show that supervisors must possess enough communication competence to know when active listening should be used. Supervisors communication competence shapes the employees communication satisfaction meanwhile most supervisors lack knowledge in active listening. Suggestions for future research: Our suggestions for future research are based on this study’s qualitative research. The participants have requested a follow-up of the active listening. A further recommendation for further research is to examine the impact active listening has on company results. Contribution of the thesis: The study contributes by filling the gap we found in our research area. A theoretical model was developed based on previous research, which helped find and localize communication and satisfaction and its components. The practical contribution is aimed towards supervisors hoping to receive knowledge in active listening to help them communicate with their co-workers. Key words: communication competence, active listening, communication satisfaction, job satisfaction, shape.

Syfte: Tidigare forskning visar att AEL har påverkan på en säljares prestationer och ger bättre kundrelationer. Syftet med denna studie är att mäta säljares självupplevda förmåga att använda sig av AEL under ett kundmöte och analysera sambandet mellan AEL och deras kön, ålder, erfarenhet samt bruttolön i en kunskapsintensiv bransch. Metod: Studien har tillämpat kvantitativ metod och har ur teorin deducerat hypoteser för att undersöka samband. För datainsamlingen har en sluten webbenkät genomförts. Data har analyserats via korrelationsanalyser i SPSS för att sedan redovisas i tabeller och figurer. Resultat &amp; slutsats: Studien visar inte på några samband mellan AEL och lön, ålder samt erfarenhet. Däremot finns det svaga positiva samband mellan AEL och kvinnliga mäklare. Studien visade på samband i frågorna som motsvarar responding och bruttolön, ålder, erfarenhet och kön. Förslag till fortsatt forskning: En självskattad enkät har den begränsningen att respondenten kan underskatta respektive överskatta frågor som framför allt berör attityder. När vi inte kan finna några direkta samband vore det intressant att ur ett kundperspektiv undersöka hur de uppfattar mäklaren. Studien visade på samband i frågorna som motsvarar responding och bruttolön, ålder, erfarenhet och kön. Detta gör att framtida forskning bör fokusera på hur mäklare svarar när de lyssnar och hur kunderna uppfattar att säljaren visar empati. Uppsatsens bidrag: Det visar att AEL inte har ett absolut samband med hur bra en säljare presterar. Ålder och erfarenhet är inte några faktorer som visar på några samband. Det enda som överensstämmer med tidigare forskning är att kvinnor är bättre på att använda sig av AEL. Det praktiska bidraget är en vägledning för chefer hur de skall resonera vid rekrytering och utbildning av personal. Utbildningen måste vara mer verklighetstrogen. / Aim: Previous research shows that AEL impacts a salesperson's performance and provides better customer relationships. The purpose of this study is to measure the salesperson's self-perceived ability to use AEL during client meetings and analyze the relationship between AEL and gender, age, experience, and salary in knowledge-intensive trades. Method: The study applies quantitative methods and theory deduced hypotheses to investigate relationships. A closed web survey was conducted for data collection. Data was analyzed using correlation analysis in SPSS and then presented in tables and figures. Result &amp; Conclusions: The study does not show a relationship between AEL and salary, age or experience. However, there is a weak positive correlation between AEL and female brokers. The study showed a correlation between questions related to responding with salary, age, experience, and gender. Suggestions for future research: One limitation of a self-rated questionnaire is that the respondent may underestimate or overestimate issues that particularly affect attitudes.  It would be interesting from a customer perspective to examine how they perceive the broker in cases where we did not find a direct connection. The study showed a correlation between questions related to responding with salary, age, experience, and gender. This means that future research should focus on how the broker responds when they are listening to the customers and how customers perceive empathy. Contribution of the thesis: We conclude that AEL does not have an absolute connection with how successfully a salesperson is performing. Age and experience are not correlated. The only factor consistent with previous research is that women are better users of AEL. This practical guide managers when discussing the recruitment and training of personnel. Training must be more realistic.

Specialistsjuksköterskor, exempelvis distriktsjuksköterskor och barnmorskor, arbetar självständigt. De behöver ofta göra avancerade bedömningar och fatta snabba beslut utan tillgång till läkare. Syftet med examensarbetet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelse av att delta i professionell handledning. Denna studie utgår från en kvalitativ ansats med en konventionell kvalitativ innehållanalys. För att uppnå ett brett urval kontaktades verksamheter inom intensivvård, akutsjukvård, ambulans-och psykiatrivård samt även verksamhetsansvariga inom den kommunala vården. Professionell handledning visade sig bara vara aktuellt inom psykiatrisk vård och till viss del inom kommunal vård och omsorg. Åtta intervjuer utfördes som analyserades och resultaten presenteras i fyra kategorier. Dessa är: handledning ökar vårdkvaliteten, kompetensutveckling genom professionell handledning, reflektion och bekräftelse samt handledarens roll. Sjuksköterskan anser att handledning i grupp är ett öppet forum där det finns möjlighet att både lära sig från andra människor och tillsammans hitta en lösning. De kan i handledningsgruppen stödja varandra på ett sätt som underlättar för dem att gå vidare och möta problemen i arbetet. Studien visar fynd på att professionell handledning minskar stress och utbrändhet hos sjuksköterskor. / Program: Fristående kurs

Detta examensarbete är en kvalitativ studie som ämnar att undersöka och jämföra den övergripande förmågan i muntlig interaktion hos studerande på vuxenutbildningen inom svenska som invandrare och yrkesutbildning med integrerad språkundervisning som läste på nivån motsvarande sfi–kurs D. Studiens syfte är att bidra till forskningsluckorna inom SLA och teorier om samtalsturer. Studiens teoretiska utgångspunkter är sociokulturellt lärande, interaktionell kompetens i ett andraspråk samt teorier om turtagning och aktivt lyssnande. Det empiriska materialet från respektive grupp jämfördes med varandra i två huvudsakliga steg. Det första steget belyser elevernas övergripande förmågor i muntlig interaktion utifrån bedömningskriterierna i sfi–kurs D. Det andra steget visar på färdigheter i aktivt lyssnande genom att undersöka aspekter som berör samtalskonstruerande samtalsturer och uppbackning genom att undersöka talsymboler som "ja", "uh–huh", "mm" och "hm" för att signalera att de är engagerade och bekräfta det som har sagts samt återkopplingssignaler såsom att ställa specifika frågor, dela liknande erfarenheter för att visa solidaritet med talaren och uttrycka åsikter (Yngve, 1970; Pomerantz, 1984a, enligt Ishida, 2011). Utifrån Sacks, Schegloff och Jefferson (1974) generella regler för talarbyte a) talaren utser nästa talare, b) samtalsturer är självvalda, eller c) att talaren väljer att fortsätta om ingen annan väljer att ta turen. Regeln är att om varken talaren utser nästa talare a) eller om ingen självmant tar ordet b) fortsätter den nuvarande talaren c) och en ny “runda” av turerna a–c fortsätter tills att talarbyte sker. Dessa situationer förutsätter aktivt lyssnande. Resultatet från vår studie visar att yfi–gruppen visar en tendens att organisera turtagningen mer i linje med målspråket. Denna tendens manifesteras genom spontan turtagning och undvikande av tystnad i samtalen. Dessutom uppvisar yfi–gruppen aktivt lyssnande genom samkonstruerade turer, uppbackningar och överlappningar, vilket signalerar ömsesidig förståelse och engagemang. Vad gäller sfi–gruppen noterades en förändring i samtalsklimatet över diskussionens gång. Inledningsvis visade de längre turer och tydliga övergångar mellan samtalsturerna, vilka sedan blev kortare över tid. Vi drog slutsatsen att skillnaderna i programmens input och output sannolikt kan förklara variationen i samtalsturerna mellan grupperna.

Då vi skribenter tagit del av PISA-undersökningar vilka visar att elevers läsförståelse de senaste åren sjunkit vill vidärför ta reda på hur verksamma lärare inom årskurs F-3 arbetar med högläsning. Vårt intresse för högläsning väcktes under våra verksamhetsförlagda arbetsplatsutbildningar (VFU), egna erfarenheter och upplevelser. Detta examensarbete bygger på teorier från det sociokulturella perspektivet där teorin utgår från socialt samspel samt från dialogismen som lyfter fram dialogens betydelse. Vår studie visar hur högläsning används av verksamma lärare inom årskurs F-3. Studien utgår från enkätundersökningar, fyra ostrukturerade intervjuer och fyra ostrukturerade observationer som analyseras med hjälp av den fenomenografiska analysmetoden. En femte intervju genomfördes över mail då läraren inte använde högläsning som undervisningsmetod och därför var observation ogenomförbar. Alla som har deltagit i vår studie undervisar i årskurs F-3. Resultatet av vår studie visar att majoriteten av alla som deltagit använder högläsning som undervisningsmetod samt har en positiv syn på högläsning. Antalet tillfällen i veckan samt tidsåtgång skiljer sig åt mellan de olika informanterna. Huruvida informanterna tillåter respektive inte tillåter sidoaktiviteter skiljer sig även detta åt. Alla informanter har sina egna sätt att få eleverna att aktivt lyssna, men majoriteten använder olika röstlägen och gester under högläsning. Forskning visar att högläsning stärker elevernas språkutveckling, eleverna får ett ökat ordförråd samt en ökad ordförståelse. Eleverna lär sig olika texters uppbyggnad, skillnaden på tal-och skriftspråk samt att eleverna får en förståelse för att alla individer är olika.