Då vi skribenter tagit del av PISA-undersökningar vilka visar att elevers läsförståelse de senaste åren sjunkit vill vidärför ta reda på hur verksamma lärare inom årskurs F-3 arbetar med högläsning. Vårt intresse för högläsning väcktes under våra verksamhetsförlagda arbetsplatsutbildningar (VFU), egna erfarenheter och upplevelser. Detta examensarbete bygger på teorier från det sociokulturella perspektivet där teorin utgår från socialt samspel samt från dialogismen som lyfter fram dialogens betydelse. Vår studie visar hur högläsning används av verksamma lärare inom årskurs F-3. Studien utgår från enkätundersökningar, fyra ostrukturerade intervjuer och fyra ostrukturerade observationer som analyseras med hjälp av den fenomenografiska analysmetoden. En femte intervju genomfördes över mail då läraren inte använde högläsning som undervisningsmetod och därför var observation ogenomförbar. Alla som har deltagit i vår studie undervisar i årskurs F-3. Resultatet av vår studie visar att majoriteten av alla som deltagit använder högläsning som undervisningsmetod samt har en positiv syn på högläsning. Antalet tillfällen i veckan samt tidsåtgång skiljer sig åt mellan de olika informanterna. Huruvida informanterna tillåter respektive inte tillåter sidoaktiviteter skiljer sig även detta åt. Alla informanter har sina egna sätt att få eleverna att aktivt lyssna, men majoriteten använder olika röstlägen och gester under högläsning. Forskning visar att högläsning stärker elevernas språkutveckling, eleverna får ett ökat ordförråd samt en ökad ordförståelse. Eleverna lär sig olika texters uppbyggnad, skillnaden på tal-och skriftspråk samt att eleverna får en förståelse för att alla individer är olika.