<p>Läsvanor är ett ämne som debatteras hett i medierna. Sviktande läsförmåga och ett ökat antal underkända niondeklassare i svenskämnet gör studien relevant för de ständigt ökade kraven på läsförmåga. Det finns därför ett allmänt intresse att veta vad det är som väcker ungdomars lust att läsa. Genom förståelse för vad som väcker läslust och förebyggande arbete kan lärare arbeta för att vända den negativa trenden, och därmed få fler läsande ungdomar. Syftet med studien är att å ena sidan undersöka lärares uppfattningar om hur man skapar lusten att läsa skönlitteratur och å andra sidan att undersöka elevers uppfattningar om vad det är som framkallar deras lust att läsa. Vidare är syftet att undersöka om lärares uppfattningar stämmer överens med elevernas uppfattningar. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats. Fenomenografin syftar på uppfattningar av verkligheten. Informanterna i intervjuerna är från två västsvenska kommuner, lärare och elever verksamma respektive studerande på högstadiet. Informanterna var tolv till antalet, och de fördelades på fyra lärare respektive åtta elever. Vår studie visar att genom att utstråla läsintresse och arbeta utifrån ett läsupplevelseperspektiv kan lärare stärka elevernas läslust. Ett anpassat arbetssätt och litteratur med anknytning till verkligheten kan skapa det intresse som är nödvändigt för att motivera till läsning. Yttre faktorer påverkar elevers lust att läsa och eleverna styrs av vad som är intressant och vad som känns meningsfullt för tillfället. Den faktor som är mest utmärkande för elevers lust att läsa är tillgången på tid. Tiden avgör om eleven prioriterar nöjes- framför läxläsning. Skillnaderna mellan lärare och elevers uppfattningar ligger huvudsakligen i vilket perspektiv man ser på läsningen och vilka faktorer som påverkar den.Likheterna ligger sedan i läsupplevelsen och intresset för verklighetsförankrad litteratur.</p>

Läsvanor är ett ämne som debatteras hett i medierna. Sviktande läsförmåga och ett ökat antal underkända niondeklassare i svenskämnet gör studien relevant för de ständigt ökade kraven på läsförmåga. Det finns därför ett allmänt intresse att veta vad det är som väcker ungdomars lust att läsa. Genom förståelse för vad som väcker läslust och förebyggande arbete kan lärare arbeta för att vända den negativa trenden, och därmed få fler läsande ungdomar. Syftet med studien är att å ena sidan undersöka lärares uppfattningar om hur man skapar lusten att läsa skönlitteratur och å andra sidan att undersöka elevers uppfattningar om vad det är som framkallar deras lust att läsa. Vidare är syftet att undersöka om lärares uppfattningar stämmer överens med elevernas uppfattningar. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats. Fenomenografin syftar på uppfattningar av verkligheten. Informanterna i intervjuerna är från två västsvenska kommuner, lärare och elever verksamma respektive studerande på högstadiet. Informanterna var tolv till antalet, och de fördelades på fyra lärare respektive åtta elever. Vår studie visar att genom att utstråla läsintresse och arbeta utifrån ett läsupplevelseperspektiv kan lärare stärka elevernas läslust. Ett anpassat arbetssätt och litteratur med anknytning till verkligheten kan skapa det intresse som är nödvändigt för att motivera till läsning. Yttre faktorer påverkar elevers lust att läsa och eleverna styrs av vad som är intressant och vad som känns meningsfullt för tillfället. Den faktor som är mest utmärkande för elevers lust att läsa är tillgången på tid. Tiden avgör om eleven prioriterar nöjes- framför läxläsning. Skillnaderna mellan lärare och elevers uppfattningar ligger huvudsakligen i vilket perspektiv man ser på läsningen och vilka faktorer som påverkar den.Likheterna ligger sedan i läsupplevelsen och intresset för verklighetsförankrad litteratur.

This Master’s thesis is connected to an interdisciplinary field between humanities and health care; “humanistic medicine” or “humanistic nursing”. The object of the investigation is nursing students’ experiences of reading fiction and autobiographies as course literature. In semi-structured interviews a group of students talk about their reading. A central issue is whether there is a difference in the way the students describe their reading of fiction during the nursing programme compared with their statements about their reading of other more scientific texts. Another question is if reading of fiction and autobiographies makes it possible for nursing students to develop compassion and empathy and if this has any impact, in the students’ opinion, on their future meetings with patients? According to Nussbaum and Rosenblatt the reading of fiction, especially novels, provides readers with the opportunity to identify and sympathize with narrative characters. These abilities could help the reader to understand the needs and aspirations of other human beings. The theoretical framework in the analysis of the interviews is based upon Nussbaum’s and Rosenblatt’s theories concerning the reader-text relation. The result of the investigation is that it is possible to understand nursing students’ explanations about what the reading of this special fictional course literature means to them in correlation with these theories. Reading fiction during nurse training gives insight and knowledge about individual experiences of illness and can, according to the informants, be a help in understanding future patients.

The aim of this study is to investigate how a number of fathers read and what their perceptions of both their own readingand the reading they experience with their child/children look like. I also want to investigate their thoughts about the importance of reading to children. The study is based upon qualitative interviewswith four fathers who are active readers and have children between 3-6 years of age. The analysis does not offer any generalizations. As a conceptual framework for this study, I used Sten Furhammar’s categories of different types of reading to find out what fathers reading habits look like and what they wish to obtain. I also used Bo Møhl &amp; May Schack’s different functions of children’s literature to identify what kind of reading habits fathers have together with their children and which motives that can be seen behind this reading. Fathers own reading habits can be explained by Furhammars category impersonal - instrumentalreading that associates with the quest for objective knowledge. The most common function of children’s literature that appeared in fathers reading with their children was the informative anddeductive category and the function of the literature as an instrument in the development of the children. The result of this study also shows that fathers think that reading is a valuable activity. Reasons mentioned for reading are being together,language and fantasy stimulation and knowledge about the surrounding world. / Program: Bibliotekarie

The purpose of this Bachelor Thesis is to examine what happens when the solitary reading experience becomes a social activity. The study is based on semi-structured interviews with three women belonging to the same reading group. I have used Sten Furhammar’s reading dimensions and categories to explain their reading experience, and Jenny Hartley, Elizabeth Long and Immi Lundin to explain the function that the reading group has for them, and the relationship between reading experiences in a book-discussion.My result shows that they started the reading group because they lacked an opportunity to discuss their readings with people that had the same interest in books. They do all have different ways to read, which is displayed by Furhammar’s categories personal and impersonal reading for experience. Their different reading experience is essential for a good book-discussion. Through their conversation in the reading group their personal reading experiences blends and result in new perspectives and angles in possible reading approaches. This enriches their reading, and sometimes changes their personal reading experience. / Program: Bibliotekarie

The aim of this Master’s thesis is to create increased knowledge about how 10-11 year old readers experience and use horror fiction. The work is organized to seek answers to questions regarding how the children experience, use and get affected by reading horror fiction. The essay is based on sev-en individual semi-structured qualitative interviews with children aged 10-11 years. The empirical material from the interviews was analysed by content analysis, through which recurring themes could be distinguished: Suggestion, Emo-tional reactions, Self-reflection and Creativity. The analysis has been conducted through applications of theories about development psychology, children’s reading development and genre concepts of horror fiction. The themes are exempli-fied with quotes from the interviews. Based on result from the analysis, conclusions are drawn in response to the initial questions of the study. The conclusions are not generalizable, but valid for individual children in the study, provided their statements have been correctly interpreted.- The children experience reading horror fiction Physically, Visually and Emotionally.- By reading horror fiction the children fill needs for Stimulus, Therapy and Community.- The children are affected by horror fiction in that they Develop skills and/or Develop inhibitions.In the essays final discussion the thesis’ emerging picture of the children's approach to horror fiction is problematized. The discussion underlines the importance of adults in the li-brary and school taking interest in the children's own experi-ences of reading, and it is hoped that this thesis can contrib-ute to the promotion of this.

I studiens nulägesanalys framgick av en föreläsare som berättade att allt för många ungdomar lämnar grundskolan med läs-och skrivsvårigheter. Föreläsaren hade genom sitt arbete på behandlingshem träffat flera ungdomar som inte kan läsa och skriva och menade att detta har betydelse för ungdomarnas självkänsla och självbild. Jag ville på grund av detta hitta ytterligare ett sätt till läsning samt undersöka om e-ljudböcker kan väcka läslust hos elever. Utvecklingsarbetets syfte är att få kunskaper om elevers upplevelser kring e-ljudbok. Undersökningen genomfördes på en grundskola i årskurs 1 i södra Sverige där 17 elever deltog i projektet. En utav utgångspunkterna var att eventuellt hitta ytterligare ett sätt till läsning. Vid fyra tillfällen under två sammanhängande veckor genomfördes denna aktion genom diskussioner om läsning och lyssnande av e-ljudböcker. Det dokumenterades genom observationer, gruppintervjuer och individuella elevintervjuer. Resultatet i mina aktioner är för att eleverna ska få en positiv läsupplevelse har läsmiljön som en digitaliserad läsmiljö samt miljön som råder på fritidshemmet betydelse. Elevernas intresse för digitala verktyg blir påtagligt men även att tekniken ska fungera. Fritidshemmets möjlighet till läsupplevelse blir också synligt. Fritidshemmet erbjuder en annan miljö så som soffa, kuddar, filtar med mera. En annan betydelse visar sig vara samspelet mellan eleverna och mellan eleverna och lärare. Eleverna kommunicerar med varandra om läsning, visar respekt under aktionerna och är fokuserade på lyssnandet av e-ljudböcker. Resultatet visar också att elevernas delaktighet i former som att få välja bok själv samt plats är av stor betydelse. Jag har fått en större medvetenhet om hur elever lär sig och vilka faktorer som påverkar läsandet. Den genomförande processen har varit intressant, givande och lärorik. Nya forskningsfrågor som framkommit är: Hur använder vi oss utav digitala verktyg för att främja läsupplevelser? Hur ska jag som lärare arbeta med läsupplevelser på fritidshemmet?

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur några lärare i årskurs 1–3 beskriver att de använder sig av skönlitteratur i svenskundervisningen för att stimulera elevers läsutveckling. I studien presenteras tidigare forskning som bland annat redogör för elevers läsutveckling och hur arbetet med skönlitteratur kan ske genom de tre läsaktiviteterna: Tyst egen läsning, gemensam läsning och högläsning. Studien är kvalitativ och intervjuer har bedrivits med sex respondenter som är verksamma lärare i årskurs 1–3. I studiens resultat framkommer det att samtliga lärare inkluderar skönlitteratur i sin svenskundervisning. Lärarna skiljer sig dock i sin inställning till de tre läsaktiviteterna, där högläsning är den aktivitet som de är mest positiva till. Utifrån det lärarna har uppgett i studien kan vi dra slutsatsen att de anser att inkludering av skönlitteratur i svenskundervisningen är fördelaktigt när det gäller elevers läsutveckling och för att skapa meningsfulla läsupplevelser.

The purpose of this study is to examine how women’s reading of the Harry Potter books can be understood on the basis of gender theory and reader-response criticism. The empirical data is gathered through qualitative interviews with six female Harry Potter readers between the age of 21 and 35, and is analyzed through several theories regarding gender and reading. The results show that the readers are critical towards many aspects of the books, especially when it comes to the stereotyped depiction of women and men. The books are said to reproduce the gender dichotomy, the gender hierarchy and the heteronormativity in society. At the same time, the readers deeply appreciate many aspects of the books. Not only are these positive opinions more than the negative ones, they also deal with the same things to a great extent. For example, the books are said to also challenge gender dichotomy, gender hierarchy and heteronormativity in many respects. The results further show that the readers oppose the books’ negative aspects, including the gender stereotypes, by their interpretations, ideas of heroes and identification during the reading. Finally, the study shows that the books serve several important functions for the readers, for example resistance to and compensation for the gender order. The study’s conclusions are that women’s reading of the Harry Potter books can be seen as an active transaction between reader, text and society, where the negative aspects are compensated by the positive parts of the reading experience. This means that the gender order affects, but does not determine, the women’s reading of these books.

The purpose of this master’s thesis is to examine virtual reading groups, and which meaning the users perceive that the virtual reading groups offer. In addition, the study inquires which details can be improved to further amend the needs and wants among the users of virtual reading groups. Through these outlines, it is discussed how libraries and librarians can make use of virtual reading groups as a resource. The study is based upon qualitative interviews, consisting of asynchronous e-mail interviews with a total of sixteen members in two different virtual reading groups. The theoretical frames are taken from theories within the research field of reading, ideas about virtual communities and identity construction. The result of the essay shows that the virtual reading groups seem to serve an important role as virtual arenas, where people can come together and discuss their common interest in reading and books. For some of the users, virtual reading groups have a social quality, but it is not a capacity that all of the users experience or even aim at with their membership. Moreover, details that can be improved are said to be the layout on the sites, solutions of technical problems and marketing. For libraries, virtual reading groups can be a useful complement to other services that they offer, since it is a free resource that makes it possible for librarians to meet their patrons and to reach out to new groups through an access on the Internet. / Uppsatsnivå: D